Politisk psykologi

Politisk psykologi är ett interdisciplinärt akademiskt område som har växt snabbt de senaste åren. Det finns idag en rad olika medieplattformar inom området som publicerar såväl allmänna diskussioner som teoretiska och empiriska forskningsfynd. Politisk psykologi kan brett sägas handla om hur psykologisk kunskap kan användas för att studera och förstå politiska åsikter, aktiviteter och skeenden. Centralt för området är studiet av medborgares politiska deltagande, vilket här ses som alla typer av aktiviteter som avser påverka politiska handlingsprogram antingen direkt eller via val av personer som skapar sådana handlingsprogram.

Kursen avser belysa hur psykologin kan användas för att förstå politiska beteenden, politiska attityder och politisk kommunikation. Med de viktigaste psykologiska teorierna som utgångspunkt belyses och diskuteras politiska aktiviteter som kampanjer, bidrag till partier och sakfrågor, direktkontakter med politiker och tjänstemän, motioner, protester och gräsrotsarbete. I en serie seminarier analyseras dagens politiska trender som exempelvis polariseringen kring vaccinmotstånd och identitetsfrågor.

Kursen börjar med en översikt av de psykologiska teorier som är mest centrala inom området. Exempelvis jämförs hur olika grundläggande teorier, som teorier om bedömning och beslutsfattande och mer normativa ekonomiska teorier som ”homo economicus” kan förklara politiska attityder och beteenden. En serie föreläsningar och seminarier tar upp frågor om ekonomiska beslut, resursknapphet, distributiv rättvisa, social påverkan samt dynamiker kring och effekter av in- och ut-grupper.

Kursen avslutas med att studenten skriver ett kurspapper i vilket ett specifikt politiskt problem och dess underliggande psykologi analyseras i syfte att föreslå en åtgärd och/eller implementering av en realistisk policy. Detta papper redovisas sedan i ett examinerande seminarium.