Studie om attityder till pensionering hjälper Göteborgs stad att klara kompetensgapet 

Göteborgs stads Program för attraktiv arbetsgivare antogs av fullmäktige 2019 och handlar om hur staden ska klara det växande kompetensgapet när allt färre yrkesverksamma ska ta hand om allt fler äldre.  

Programmet spänner över alla stadens heterogena verksamheter; allt från helt politikstyrda förvaltningar till bolag som verkar på en kommersiell marknad; från stora förvaltningar med 10 000 medarbetare till små med något hundratal anställda.  

– Med den spännvidden går det så klart inte att ordinera en och samma medicin åt alla, säger Karin Bryngelsson som leder programarbetet. 

– Det ska istället ange en riktning som de olika verksamheterna sedan måste arbeta mot utifrån sina specifika förutsättningar, säger hon. 

En av strategierna i programmet är att använda den kompetens staden har på ett så klokt sätt som möjligt. Bland annat genom att behålla medarbetare lite längre. Och det är här rapporten “Arbete och pensionering – uppfattningar bland medarbetare i Göteborgs stad” kommer in.  

Del av ett större samarbete 

Sedan länge har staden ett utvecklat samarbete med universitetet och på Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap har man bland annat haft ett stort forsknings- och utvecklingsprogram med staden kring ledarskap och arbetsmiljö. Inom det samarbetet gjordes en enkätundersökning om arbetsmiljö. Ett behov av att följa upp denna hamnade väl i linje med intentionerna i programmet för att göra Göteborg till en mer attraktiv arbetsgivare.  

I den här uppföljande studien tog man reda på vilka grupper som ville gå i pension direkt vid 65 år och vilka som kunde tänka sig att vara kvar några år till, samt vilka underliggande motiv medarbetarna hade för sina preferenser.  

Resultaten visade att pensionspreferenserna skiljer sig mycket mellan olika verksamheter, men att en majoritet ändå kan tänka sig fortsätta jobba i någon form efter pensioneringen. Hälsoaspekter, önskan om mer fritid och att arbetet blivit för krävande, var motiv till att vilja gå i pension tidigt. De som kunde tänka sig stanna kvar efter sextiofem angav som skäl att man ville höja pensionsinkomsten, den dagliga kontakten med arbetskamrater och att man tyckte om sitt jobb och ville ägna sig åt det så länge som möjligt.  

– Rapporten bekräftade en bild vi tidigare hade, men nu har vi fått svart på vitt hur det ser ut, säger Karin Bryngelsson. 

– Vi vet exempelvis att man inom Förskoleförvaltningen har en pensionspreferens som ligger lite tidigare än i andra verksamheter. Vetskapen gör att vi kan föra en diskussion om arbetsmiljö på ett helt annat sätt än tidigare. Vi kan visa på att exempelvis att “tung arbetsmiljö” inte bara innebär arbete med fysisk belastning utan kan också bestå av mycket annat.  

Stöd i det fortsatta arbetet 

Utifrån resultaten gav forskarna ett antal rekommendationer för det fortsatta arbetet i programmet.  

– Det är jättebra att få den riktning som rekommendationerna ger. Och att de är generellt hållna; “tänk på löneutvecklingen genom åren, tänk på att det är viktigt för alla att få använda sin kompetens, tänk på arbetsmiljön...”, säger Karin Bryngelsson.  

Rapporten har presenterats av forskarna i flera olika forum. I en del fall har programansvariga i samband med presentationerna även haft workshops som genererat en rad olika konkreta förslag på förändringar.  

– De här förslagen går nu experter igenom för att se vad som är möjligt att göra med hänsyn till ekonomi, lagar och regler. Genomgången ska vara klar i vår och sedan är tanken att vi ska pröva ett urval av dem i faktisk verksamhet.  

Så rapporten har gett staden en stabil grund att stå på och varit en igångsättare i workshops och andra sammanhang.  

– Ja, och den har hjälpt till att lyfta frågorna. Så mycket som vi nu pratar om pensionspreferenser, pensionsålder och vad man kan göra för att behålla äldre medarbetare har jag inte varit med om i mitt yrkesliv. Och då har jag ändå jobbat ganska länge inom HR-frågor..., säger Karin Bryngelsson.