Två hundra år av tankar kring ett enat Europa
Hur har idéerna kring ett enat Europa gått hand i hand – eller kolliderat – med tankarna på nationernas särart och gränser inom Europa under de senaste två hundra åren? Boken Thinking Europe undersöker den europeiska integrationens idémässiga förutsättningar från år 1800 fram till idag och ger ramar för att förstå grundläggande frågor som dagens Europa står inför.
Mats Andréns bok Thinking Europe: A History of the European Idea since 1800 riktar sig till alla som är intresserade av Europa och Europafrågor, till forskare och studenter som ägnar sig åt historiska ämnen eller Europakunskap. Den anlägger idéhistoriska perspektiv som leds fram till den samtida användningen av europaidén.
– Det är en historia över hur man tänkt sig Europa. En historia över Europa som en politisk idé men också som ett kulturellt begrepp som sträcker sig utöver kulturella gränser som mellan katolicism och protestantism eller olika språk. Det är en historia över hur tankarna kring en europeisk identitet har sett ut, säger Mats Andrén som är professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet.
Kulturella identiteter
Integrationen i Europa har inom ramen för EU huvudsakligen varit ekonomisk, rättslig och politisk. Under senare årtionden har EU också strävat efter att understödja en gemensam identitet med inslag av symboler, inrättande av ett europeiskt medborgarskap och försök att definiera en europeisk kultur och identitet.
– Samtidigt ökar de skiftande kulturella identiteternas betydelse inom Europa. Den paradoxala situationen är att den ekonomiska och rättsliga integrationen drivs framåt men inslaget av kulturella gränser ökar. Historiskt har också idén om Europa och nationsidén utvecklats parallellt.
Boken tar bland annat upp hur idéer om hur man bygger sina samhällen har rört sig mellan länderna i Europa.
– Frankrike, Tyskland och England har ofta setts som förebilder. Dit har ofta blickarna vänts från till exempel Sverige, Spanien och Tjeckien för att hämta idéer om hur länderna ska utvecklas.
Bredare perspektiv
Thinking Europe skiljer sig från tidigare verk i ämnet med ett bredare perspektiv där inte bara Frankrike och Tyskland studeras utan också andra andra delar av Europa. Perspektivet är transnationellt. Här behandlas tankar om Europa som har framförts av politiker och politiska skribenter, av filosofer och akademiker, av skönlitterära författare och andra intellektuella. Boken skiljer också ut sig genom att den tar avstamp från åren runt 1800.
– Andra böcker har antingen börjat ett eller två tusen år bakåt i tiden. Alternativt så har de tagit sin utgångspunkt i skapandet av EU och glömmer det viktiga 1800-talet, världskrigen och mellankrigstiden, men tanken på ett enat Europa är något mycket mer än en reaktion på Hitler och nazismen. Jag börjar just år 1800 för att det är något nytt som då tar sin början.
Thinking Europe är uppdelad i tre delar. Det första temat behandlar enande respektive gränser, det andra kris och nedgång och den avslutande delen handlar om integration och identitet.
Tankar om enande
Tankarna om ett europeiskt enande hade funnits länge men fick ett uppsving och en annan spridning och användning i början av 1800-talet.
– Genom att noggrant följa begreppet Europa blir det tydligt att det sedan dess har kopplats ihop med såväl liberalismen som konservatismen och socialismen, liksom med grundläggande begrepp som civilisation, individualism och utveckling.
Genom den här perioden av europeisk historia florerade också många tankar kring gränser. Speciellt framhävdes nationernas egenart men också tankar om särskilda regioner som Centraleuropa, Sydeuropa, Östeuropa etc.
Krig och kriser
Krig och kriser har på olika sätt påverkat tankarna kring ett enat Europa, på det ena eller andra sättet.
– Framför allt från första världskriget och framåt. Då fanns det utbredda tankar om en förlust av värden. Ekonomiskt utmanades Europa av USA och var svårt skuldsatt. Då sågs de många gränserna mellan Europas stater som en viktig orsak bakom kriserna.
Det var också under 1920-talet som det bildades en lång rad transnationella organisationer som hade på sina program att verka för ett ekonomiskt, politiskt och kulturellt gemensamt Europa.
– Svaret på kris var att Europa måste enas. Tanken var att ett gemensamt Europa skulle stå starkare gentemot olika akuta hot och mer långsiktiga utmaningar. Det här är ett sätt att tänka som burits vidare in i våra dagar, att europeiska kriser bäst möts genom att stärka samarbetet.
En europeisk identitet
Efter andra världskriget har begreppen europeisk integration och europeisk identitet varit centrala. Talet om ekonomisk integration, som Mats Andrén spårar till 1930-talet, togs upp under slutet av 1940-talet som ett sätt att både plädera för europeiskt samarbete och för nationalstaternas självständighet.
Från 1970-talet växte tankarna fram om en europeisk identitet.
– Det kunde ses både i den snävare politiska debatten och i debatter bland intellektuella. Grundtanken var att utvecklingen av en europeisk identitet stärker den europeiska gemenskapen. Om det fanns en känsla av att vi i Europa hörde ihop så skulle också EU få större legitimitet bland ländernas befolkningar.
Turbulens senaste åren
Arbetet med boken har pågått sedan 2013 och under åren har en rad händelser gjort att Mats Andrén fått tänka om kring det avslutande kapitlet både en och två gånger; allt från den globala pandemin till finanskris, Brexit, migrationskris och krig i Ukraina.
– Att forska och skriva om Europa är fascinerande. När man som idéhistoriker rör sig i gångna tider är historien avslutad, men kring Europafrågorna händer det ständigt något som rör hur man tänker och som ger energi till vad som ska skrivas.
Arbetet med boken och de senaste årens händelser har fått Mats Andrén att inse att idéerna om den europeiska integrationen trivs bra ihop med kriser. Han tror att läget idag, där 27 länder bundits ihop i en union som fler länder vill in i, kommer att stå sig ganska stadigt.
– Det europeiska samarbetet upptar allt mer tid för de olika länderna, även om det inte innebär att länderna är överens om hur allt ska se ut. Det finns en starkare diskussion om vad detta Europa ska vara, när det gäller värden och europeisk politik. Det innebär inte att vi får mindre spänningar inom EU men ramen är ganska stabil för närvarande, säger Mats Andrén.
Boken Thinking Europe: A History of the European Idea since 1800 ges ut av Berghahn Books och finns att tillgå som open access: https://doi.org/10.3167/9781800735699
Text: Johanna Hillgren
Kontakt:
Mats Andrén, tel: 031-786 4476, e-post: mats.andren@lir.gu.se
