Tre frågor till Emma Gyllerfelt
Emma Gyllerfelt är universitetsadjunkt vid enheten för pedagogik, bild och slöjd. Den 9 Juni disputerar hon med avhandlingen Slöjdundervisning med nyanlända elever- Om multimodal interaktion och kommunikation i slöjdklassrum.
Avhandlingen består av fyra artiklar som undersöker kommunikation och interaktion mellan slöjdlärare och nyanlända elever samt det ämnesspecifika språk och den lärmiljö som nyanlända elever möter i slöjdundervisning. Mer specifikt handlar den om multimodal kommunikation och interaktion, vilket innebär att olika uttryckssätt, som kroppsspråk/gester, verbalt språk, ljud och bilder används. Efter några intensiva år med insamling av empiriskt material i form av videodokumentation har Emma landat i 20 timmar filmmaterial från slöjdlektioner med nyanlända elever i årskurs 8–9. Materialet har sedan analyserats med fokus på deltagande, kommunikation och interaktion.
Emma svarar på tre frågor om arbetet
Vad fick dig att välja detta ämne/inriktning?
–Mitt intresse väcktes inledningsvis utifrån ett uppdrag för Skolverket angående kartläggning av nyanlända elevers kunskaper, som jag genomförde tillsammans med kollegor. Under arbetet med kartläggningsmaterialet träffade jag flertalet slöjdlärare och nyanlända elever som väckte ett intresse kring slöjdämnets multimodala möjligheter. Organisering av nyanlända elevers skolgång och utbildning har de senaste åren inneburit stora utmaningar för kommuner och skolor. Slöjdämnet har ofta använts som ett sätt att mildra övergången från förberedelseklass till ordinarie undervisning för nyanlända elever, men det saknas forskning som synliggör nyanlända elevers möte med slöjdundervisning. I tidigare forskning framkommer även en syn på slöjdämnet eller andra så kallade praktisk-estetiska ämnen som enklare för nyanlända elever att delta i. En syn som jag menar behöver problematiseras.
Vad har du kommit fram till för slutsatser? Vad skulle du säga om dem?
–Mitt resultat visar att nyanlända elever och slöjdlärare använder rik multimodal kommunikation och interaktion i undervisningen, som stöttar dem i att skapa förståelse kring slöjdens ämnesspecifika innehåll. Resultatet visar också att det ämnesspecifika språk som används i undervisningen är abstrakt och komplext, vilket innebär att slöjdlärare och nyanlända elever behöver använda en mängd olika multimodala resurser så som kropp, gester, blickar, tal och så vidare som samverkar och skapar mening i undervisningen. Vidare visar mitt resultat att nyanlända elever möter en rik lärmiljö i slöjdklassrummet som i kombination med slöjdens kunskapsform, att formge och framställa föremål, också gör att eleverna förflyttar sig under lektionen för att hämta material eller verktyg. På så sätt blir de också delaktiga i varandras slöjdprojekt vilket i sin tur möjliggör sociala möten mellan lärare-elev och elev-elev.
Med andra ord behöver nyanlända elevers deltagande i slöjdundervisning ses utifrån att det ämnesspecifika innehållet är liksom andra ämnen i skolan, abstrakt och komplext. Min studie uppmärksammar slöjdämnets multimodala interaktion och kommunikation och vikten av att ge nyanlända elever möjlighet att visa sina kunskaper multimodalt och inte enbart verbalt. På så sätt finns det också en demokratisk aspekt i ämnets multimodalitet där det verbala språket är en medierande resurs bland andra möjliga resurser att använda sig av.
Nu är det snart dags för din disputation, vad kommer du att ägna dig åt efter den och vad tar du med dig?
–Min förhoppning är att ta avstamp i mina resultat och ta dem vidare till nya forskningsprojekt. Till exempel hade det varit intressant att gå vidare med att intervjua slöjdlärare om deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever. De senaste åren har slöjdlärare byggt upp kompetens och erfarenheter av att undervisa nyanlända elever, men det är erfarenheter som hittills inte synliggjorts i forskning.
Något jag tar med mig från arbetet med avhandlingen är den egna processen. Arbetet med att lära känna sig själv i forskningsprocessen och hantera alla utmaningar som det innebär att driva ett forskningsprojekt.
Emma Gyllerfelts disputation sker den 9 juni
Kl. 13:00 - 15:30
Stora Hörsalen, Kristinelundsgatan 6-8
(mer info via eventet nedan)
