Vetenskapsrådet och Formas bidrar med fem, respektive sex miljoner till Scholars at Risk Sverige. Medlen från Formas kan användas till att ge riskutsatta forskare fristäder i svenska forskningsmiljöer med fokus på hållbar utveckling, medan Vetenskapsrådets bidrag kan användas inom alla discipliner och till att stötta forskare på flykt från krigets Ukraina.
Formas är ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling, som har sitt verksamhetsområde inom miljö, areella näringar (såsom jordbruk, skogsbruk och fiske) och samhällsbyggande. När rådet nu stöttar Scholars at Risk (SAR) Sverige med sex miljoner över tre år breddas möjligheterna för svenska lärosäten att söka medfinansiering för att ta emot riskutsatta forskare, inom just dessa områden.
— Bidragen till Scholars at Risk är avgörande för lärosätenas möjligheter att ta emot fler riskutsatta forskare i Sverige. Vi har olika typer av medfinansieringslösningar sedan ett par år tillbaka, och i takt med att det blivit fler sådana lösningar har också mottagandet av riskutsatta forskare i Sverige ökat dramatiskt, säger Karolina Catoni vid Göteborgs universitets International Centre, som koordinerar SAR Sverige.
SAR Sverige har tidigare fått medel från bland annat Riksbankens Jubileumsfond, där medlen är öronmärkta för placeringar av forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. Vissa medlemslärosäten, som de tekniskt inriktade, har dock inte möjlighet att använda sig av öronmärkta medel eftersom disciplinerna saknas på lärosätet.
När nu också Vetenskapsrådet bidrar med fem miljoner kronor finns inga krav på specifika ämnesområden.
— Vi har en målsättning att hitta finansiering som passar alla våra medlemslärosäten, och med Vetenskapsrådet öppnas den dörren. Dessa medel är inte knutna till en viss disciplin, utan vi kan arbeta brett. Dessutom har vi möjlighet att använda dessa medel för att stödja forskare som flyr från Ukraina. Vi ska nu kartlägga behovet, säger Karolina Catoni.
Under april månad minskade söktrycket från ukrainska forskare till de svenska lärosätenas och finansiärernas olika stödinsatser, jämfört med månaden innan.
— Men det kan när som helst vända igen, beroende på utvecklingen i Ukraina. Vi vet inte i nuläget om behovet kommer minska eller bli jättestort, säger Karolina Catoni.
Vetenskapsrådet har, med anledning av bidraget till SAR Sverige, publicerat en podd där Karolina Catoni intervjuas. I avsnittet pratar hon bland annat om hur behovet av stöd följer den geopolitiska utvecklingen i världen, och hur hela universitetssektorn har slutit upp för att stödja forskare som flytt från Ukraina. De allra flesta forskare är dock kvar i landet, och nu gäller det att bidra till långsiktiga lösningar och, när läget tillåter, den ukrainska akademins återuppbyggnad.
Lyssna på podden här:
Scholars at Risk - så får hotade forskare stöd – För en klokare värld | Podd på Spotify
Vetenskapsrådet har också listat information om de stödinsatser som svenska lärosäten och forskningsfinansiärer erbjuder forskare och doktorander från Ukraina.
https://www.vr.se/aktuellt/stod-till-forskare-fran-ukraina.html
Scholars at Risk (SAR) är ett globalt nätverk som arbetar för att främja den akademiska friheten och ge akademiska fristäder till riskutsatta forskare. Nätverket har femhundra medlemmar i världen, i Sverige finns ett trettiotal, bestående av lärosäten, vetenskapsakademier, forskningsinstitut och fackförbund. Göteborgs universitet koordinerar den svenska sektionen.