Satsningar mot invasiva arter möttes på Kristineberg
Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Trafikverket samlades på Kristineberg Center för att följa upp de nio forskningsprojekt om invasiva arter som finansierats sedan 2020. Mötet belyste den kritiska betydelsen av forskning i kampen mot invasiva arter, med särskilt fokus på havsmiljön och naturbaserade lösningar.
– Främmande invasiva arter är ett växande miljöproblem med stora ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Därför är det extremt viktigt med forskning för att ta fram effektiva åtgärder, inte minst i havsmiljön där det är komplext och svårt att arbeta, säger Leon Green, forskare vid Göteborgs universitet på Kristineberg Center och medarrangör till mötet.
Mötesdeltagarna fick även besöka ett område i närheten av forskningsstationen där de gemensamt testade en av åtgärderna som undersöks i DYNAMO-projektet - ett transdisciplinärt forskningsprojekt i samarbete mellan Universitetet i Agder, Göteborgs universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Aktiviteten leddes av Åsa Strand vid IVL, också verksam vid Kristineberg Center.
– Förvaltningen av främmande arter måste ske i samspel med samhällsutvecklingen. Ett exempel är stillahavsostron, en främmande art som är ekonomiskt viktig för både ostronindustrin och turistnäringen på Västkusten. Ostronen är invasiva, men ger samtidigt arbetstillfällen och inkomster till småskaliga näringar. Hur vi bäst förvaltar dem i olika områden är därför viktigt att forska fram, inte bara för havsmiljön, men också för livet i kustsamhällen, säger Åsa Strand, senior forskare vid IVL.
Fyra av de nio forskningsprojekten i satsningen berör främmande arter i havet. Två av projekten bedrivs vid Kristineberg Center av forskare på Göteborgs universitet och IVL. Projekten kommer nu in på sitt fjärde, och sista, år, och vissa forskningsresultat är redan tydliga.
– Vi ser att naturbaserade lösningar kan vara kostnadseffektiva åtgärder i havsmiljön. Det kan till exempel vara att gynna artrikedom genom områdesskydd för att öka konkurrenskraften, eller gynna specifika djur som kan äta främmande arter. Vi kan till exempel freda rovfisk som gärna äter främmande krabbor och smörbultar. Samtidigt behöver vi också blicka framåt och försöka förutspå hur rovfisken kommer att påverkas av klimatförändringar och exploatering, och hur de kan anpassa sig till nya arter som vi ännu inte fått hit, avslutar Leon Green.
