Bild
porträttfoto Kerstin Hamilton
Foto: Maja Kristin Nylander
Länkstig

Kerstin Hamilton – ny post doc på HDK-Valand

I januari började Kerstin Hamilton på en ny post doc tjänst på HDK-Valand. Tjänsten är ett samarbete med Hasselbladstiftelsen och forskningen kommer bedrivas genom konstnärlig forskning med fokus på fotografi och naturvetenskap.

När HDK-Valand i somras utlyste en postdoc tjänst satt Kerstin Hamilton just med en nästintill färdig ansökan för ett nytt forskningsprojekt som skulle skickas till Vetenskapsrådet.

– När denna utlysning kom kändes det som en perfekt match och mitt projekt passade väldigt bra för det som Hasselbladstiftelsen efterfrågade, säger Kerstin Hamilton.

Hamiltons nya forskningsprojekt som görs i samverkan mellan Hasselbladstiftelsen och HDK-Valand har inspirerats av fotografen Berenice Abbott, som var verksam under 30- till 50-talet. Abbott genomförde en rad fotografiska experiment med syfte att främja historisk och vetenskaplig kunskap, något som hon menade är avgörande för demokratiskt medborgarskap.

– Man kan säga att jag tar vid där hon slutar. Abbott använde sig av sin tids mest utvecklade fotografiska tekniker för att visualiserade sin tids banbrytande vetenskap inom exempelvis rörelse, magnetism och ljus – fysikaliska fenomen som man tidigare inte kunnat visualisera.

Ett mål med forskningen är i likhet med Abbot att visualisera toppmoderna vetenskaper som formar och skapar världen idag. Hamilton vill lyfta hur samarbete mellan konstnärer och vetenskapsmän kan leda till nya, viktiga kunskaper. Men också hur fotografiska bilder av vetenskap kan fungera som katalysatorer för allmän debatt om brådskande politiska frågor, och därigenom göra skillnad.

– Jag är intresserad av förhållandet mellan bilden och den värld den skildrar. Med tanke på dagens snabba teknologiska utveckling i en tid av AI och ”post-sanning” där krafter jobbar för undermineringen av fakta samtidigt som vi har stora samhällsutmaningar som klimatförändringar så är detta högst aktuellt.
 

Från nanoteknik till rymden
Kombinationen av fotografi och naturvetenskap har fångat Hamiltons intresse under många år. Åren 2013-2017 drev hon ett forskningsprojekt tillsamman med nanoforskaren Jonas Hannestad som bland annat resulterade i filmen Zero Point Energy som visades på Moderna Museet. Projektet blev sedan även en del av Kerstin Hamiltons doktorsavhandling och hon har sedan dess gjort publikationer, utställningar och föreläst inom ämnet.

Inom det nya projektet har Hamilton lämnat bilder av universums minsta beståndsdelar för att blicka mot det största - rymden. Och för att möjliggöra detta har hon påbörjat ett samarbete med Onsala rymdobservatorium, som drivs av institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap på Chalmers tekniska högskola.

– Jag har aldrig varit någon rymdnörd direkt, men detta är ett helt nytt område av det jag tidigare har forskat på - vetenskapliga bilder av sådant vi inte kan se med blotta ögat. Så även om galaxer kan framstå som motsatsen till nanoatomer så är det två exempel på just detta. Och ja, faktiskt slog även den visuella likheten mig när jag studerade bilder av nanopartiklar – att de kan se ut som galaxer.

bild på byggnaden från utsidan
Onsala rymdobservatorium
Foto: Kerstin Hamilton

Samarbetet med Hasselbladstiftelsen
Samarbetet mellan HDK-Valand och Hasselbladstiftelsen sträcker sig långt tillbaka och har de senaste åren t ex innefattat de välbesökta seminarieserierna Glitch och Moment och centrumbildningen GPS400: centrum för samverkande visuell forskning vid GU.

– Det är med stor glädje vi i samarbete med Hasselbladstiftelsen presenterar vår nya post doc Kerstin Hamilton, säger Linda Sternö, enhetschef på enheten för film, fotografi och litterär gestaltning, HDK-Valand.

– HDK-Valand och Hasselblad har ett fördjupat samarbete kring konstnärlig forskning sedan många år tillbaka, vilket jag ser som en viktig förutsättning till att vi framgångsrikt bidrar med nya perspektiv på det Fotografiska fältet. Jag ser fram emot att följa Kerstins arbete som sammanfogar naturvetenskaplig och konstnärlig forskning på innovativa sätt.

Även Kerstin Hamiltons samarbete med Hasselbladstiftelsen sträcker sig långt tillbaka. Forskningsprojektet Nanosamhällen drevs bland annat med stöd av Hasselbladstiftelsen och Chalmers universitet. Och som en del av sitt doktorandprojekt curerade hon utställningen »Dear Truth: Dokumentära strategier i samtida fotografi«, på Hasselblad Center våren 2021.

– Att man inom Hasselbladstiftelsen driver ledande forskning inom fotografi är nog för många bekant men kanske är det inte lika välkänt att stiftelsen vilar på två ben där det ena är konstnärligt och det andra naturvetenskapligt, säger Hamilton

Den mark som Onsala rymdobservatorier är byggt på skänktes ursprungligen från Erna och Victor Hasselblad och observatoriet är en långvarig mottagare av Hasselbladstiftelsens stöd.


Fortsätter att undervisa
Kerstin Hamilton har varit anställd på HDK-Valand sedan hon doktorerade i slutet av 2021. Den nya tjänsten startade i januari och sträcker sig under projektets två år. Hon kommer parallellt att behålla sin undervisande tjänst på 20% inom programmen i fotografi både på master- och kandidatnivå.

– Det känns absolut givande att undervisa. Jag tycker att det är viktigt att forskningen får spilla över i undervisningen och berika den med nya perspektiv men jag får också massor av inspiration av att se hur studenterna arbetar med fotografi på spännande och innovativa sätt, säger Hamilton.

Faktaruta Post doc

En postdoktor, eller postdok (på engelska postdoctora, postdoc eller post doc) är en tidsbegränsad forskningstjänst eller forskningsstipendium, ofta i utlandet, efter disputationen och är till för att den nydisputerade forskaren ska ha möjlighet att bygga en egen forskningsprofil. Periodens längd varierar, men syftet är att skapa ett oberoende gentemot förutvarande doktorandhandledaren. Ordet används för såväl tjänsterna som för de som innehar dem.

Inom de flesta vetenskapliga fält är en eller flera postdoktorsperioder en stor fördel när forskaren söker nästa typ av tjänst, temporär eller fast. Till Sverige återvände en del postdoktorala forskare för att ta upp en forskarassistenttjänst (denna typ av tjänst upphörde 2010). 

Postdoktorer kan ha viss mån av undervisning i sin tjänst men arbetar övervägande med forskning och har i Sverige en tidsbegränsad anställning på minst 2 år och högst 3 år.