Vad är digital innovation?
Ordet innovation härstammar från latinets innovare och betyder att förnya. Enligt Wikipedia är en innovation ”något originellt och principiellt nytt av betydelse – inom vilket område som helst – som vinner insteg i ett samhälle". Vad är det då man syftar på när man pratar om digital innovation?
Två professorer inom området – Jan Ljungberg och Rikard Lindgren, båda vid Institutionen för tillämpad IT – berättar om sina forskningsinriktningar på temat.
Jan Ljungberg:
Med digitaliseringen av samhället skapas nya möjligheter att innovera för att lösa stora samhällsutmaningar, till exempel inom hälsa, sjukvård och hållbar utveckling.
– Vår forskargrupp studerar vad digitaliseringen av samhället gör med innovationsprocesserna. Hur nya IT-infrastrukturer skapar dynamik och förändring i samhället, vilket innebär nya möjligheter, men också nya frågor att lösa.
Digitaliseringen innebär att helt nya aktörer bidrar till innovation
– Genom digitaliseringen av samhället skapas nya möjligheter att lösa stora samhällsutmaningar, till exempel inom hälsa och sjukvård, hållbar utveckling och miljöområdet för att nämna några. Digitaliseringen innebär att trösklarna sänks för att vara med och bidra till innovation, vilket innebär att nya aktörer kan delta, som till exempel kunder, patienter, medborgare eller privatpersoner. Det innebär nya möjligheter att mobilisera människors kreativitet och kompetens för att utveckla såväl produkter och tjänster, som för att lösa våra samhällsutmaningar.
Försöker förstå vad digitaliseringen innebär för samhället på sikt
– Det jag och mina kollegor försöker förstå är vad digitaliseringen innebär för samhället på sikt. Det handlar om stora förändringar, dels för den enskilde medborgaren, men också för många industrier och för samhällets institutioner.
– Att vi nu allt oftare pratar om digitala agendor och digitalisering snarare än bara om IT, är ett uttryck för att informationsteknologin och digitaliseringen berör alla. Det finns en enorm potential att utveckla samhället, samtidigt som vi måste förhålla oss till de nya utmaningar som skapas.
Rikard Lindgren:
Den digitala tekniken innebär en hävstång och en möjlighet att skapa dynamik. Men den ger även identitetsproblem – vilka förväntningar har vi på oss? Vad händer med värdet på investerad kunskap och kompetens?
– Vi studerar vad som händer när man digitaliserar något som tidigare var enbart fysiskt, till exempel en bil. Om man utrustar en bil med elektronik kan den plötsligt börja kommunicera om sitt eget tillstånd – signalera, ta emot input och processa information, vilket skapar möjligheter för nya tjänster och innovation.
– När en produkt blir smart och intelligent och får en förmåga att hantera och leverera information blir den också en del av interaktionen med omgivningen som inte var möjlig tidigare. Interaktionen ställer nya krav på aktörerna i industrin som måste börja interagera på ett helt nytt sätt även de.
Förändringar i maktbalans och hierarki i industrin
– Bilindustrin är ett intressant exempel ur flera aspekter, bland annat när det gäller de förändringar i maktbalansen som uppstår på grund av digitaliseringen. När du tar med dig din bärbara elektronik till din bil krävs att den också är kompatibel med bilens elektronik och där tvingas nu fordonstillverkare att vända blickarna utåt.
Tidigare har man haft en organisation som har hanterat alla delarna av en bil internt, men nu fungerar inte det längre. De digitala komponenter som byggs in i bilen kommer att ingå i någon sorts nätverkslogik, vilket resulterar i att det uppstår en situation där en organisation som Volvo som tidigare varit mycket hierarkiskt uppbyggd nu tvingas interagera med mindre aktörer som egentligen är underställda. De måste öppna upp sin innovationsprocess och tänka om när det gäller relationer och maktförhållanden. Och det här är analogt med vad som sker i en lång rad andra branscher, vitvarubranschen till exempel och musikbranschens stora omvandling i och med digitaliseringen av musik.
Den digitala tekniken innebär en hävstång och en möjlighet att skapa dynamik. Men den ger även identitetsproblem – vilka förväntningar har vi på oss? – Den traditionella logiken, de sätt som vi förstått företeelser i samhället på, blir i och med digitaliseringen omkullkastade och det är på många sätt revolutionerande. Det gäller både affärsjuridik, affärsmodeller och finansieringslösningar. Det som var etablerat, vinstgenererande och pålitligt kan undermineras väldigt snabbt på grund av en digital innovation. Det som omger en slags traditionell tjänstemodell gäller inte längre.
Nya krav även på myndigheter... och alla andra
– Alla tvingas tänka om. Det här påverkar även myndigheter och olika offentliga organisationer som tvingas fundera på sin identitet och sin relation till sina medborgare. Myndigheter får ofta nya krav på sig som kan handla om att skapa en mer ändamålsenlig information och nya tjänster som upplevs som mer värdefulla för medborgaren. Medborgarna kan nu också bli medskapare av information i offentlig verksamhet. Det innebär i sin tur att där man har trott att man kan garantera kvalitet och en output som är processad och kvalitetssäkrad, så har man hamnat i ett läge där det inte gäller längre. Och hur gör man då med alla rutiner och processer som man kanske har byggt upp under 50 år?
– Och allt är fortfarande i sin linda! Den digitala tekniken innebär en hävstång och en möjlighet att skapa dynamik. Men den ger även identitetsproblem – vilka förväntningar har vi på oss? Vad händer med värdet på investerad kunskap och kompetens?
Text: Catharina Jerkbrant