Marknadens språk. Studier i talet om marknader från medeltid till nutid
Kort beskrivning
Syftet med projektet är att öka kunskapen om den historiska utveckling som lett till att marknad har blivit ett dominerande begrepp i vår samtid. Detta gör vi genom att analysera hur marknad använts som ord i svensk kontext över en lång tidsperiod. Ett övergripande projektmål är att beskriva hur uttryck förknippade med marknadsbegreppet har använts i svenskt språkbruk från medeltid till nutid. Projektet bygger på en flervetenskaplig forskningsmiljö med deltagare från idéhistoria, ekonomisk historia, språkvetenskap och datalingvistik och kombinerar metoder från begreppshistoria, diskursanalys och datalingvistiska korpusanalyser. Projektmedlemmarna är verksamma vid Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet och Södertörns högskola. Projektet är dessutom affilierat med forskningsprogrammet Change is Key vid Göteborgs universitet.
Marknadens språk. Studier i talet om marknader från medeltid till nutid
Marknaden har blivit en allt viktigare del i vår världsuppfattning. Vi sägs idag agera på olika marknader: arbets-, varu-, tjänste-, bostads-, spel-, och så vidare. Vi läser hur ”marknaden” reagerar på olika händelser och politiska beslut såsom räntehöjningar, krig och virus. Marknadstänkandet har blivit en väsentlig faktor för en rad aspekter av vår tillvaro, varav många ligger bortom de rent ekonomiska som t.ex. ”dejtingmarknaden”.
Så har det inte alltid varit. Föreställningen om ”marknaden” som agerande entitet har funnits sedan mitten av 1900-talet. Idén om marknaden som abstraktion som inte kan bestämmas till en viss tidpunkt och en viss plats har växt fram under de senaste 200 åren. Ordet marknad däremot är ett uråldrigt ord, som länge betecknade en konkret plats där varor och tjänster såldes vid en viss tidpunkt, såsom Kiviks marknad eller Distingsmarknaden. Acceptansen av marknaden har också varierat över tid. Nu låter vi marknadsspråket självklart utöva inflytande över stora delar av våra liv, men för 150 år sedan sågs marknaden som djupt problematisk, lokalt med kritik mot marknadsliv och marknadsbesökare, och globalt med utbrott av protektionism och fientlighet mot marknadsmekanismerna.
Detta projekt är en studie av vad människor under en mycket lång tidsperiod faktiskt har sagt om marknaden. Projektets mål är att öka vår kunskap om den historiska utveckling som har lett fram till vår tids marknadstänkande. Det bygger på antagandet att ordet marknad har en historia som skiftat över tid och vars utforskande kan säga mycket om vår egen tid. Syftet är att utforska hur ordet marknad, med för- och efterled, faktiskt har använts i olika situationer, sammanhang och källmaterial över tid, från medeltiden till vår samtid. En teoretisk utgångspunkt är att marknaden som fenomen inte existerar oberoende av mänskligt agerande, och att människors sätt att tala om marknaden inte endast beskriver verkligheten, utan i hög grad också formar den. Att vi har kommit överens om att klä vår tillvaro i marknadsspråk är resultatet av en lång historisk process, som behöver utforskas.
Ordet marknad har förekommit mycket och har haft många betydelser i många sammanhang och källmaterial åtminstone från slutet av 1700-talet. En historisk analys av detta nyckelord för vår tid kräver därför ett metodologiskt nytänkande. Projektet innebär skapandet av en kompetent flervetenskaplig miljö som förenar idé- och ekonomiskhistoriska arbetssätt såsom språkbruks- och begreppshistorisk analys och diskursanalys, med datalingvistik och korpuslingvistiska metoder, d.v.s. kvantitativa analyser av stora textmassor. Genom det långa tidsperspektivet och den mixade metodologin kommer forskargruppen kunna både fånga många olika nyanser och betydelser av det faktiskt brukade ordet marknad, och förklara och kontextualisera mer dominerande betydelser och processer.