”Framtiden behöver inte krocka med det förflutna”

Maitri Dore är uppväxt i den indiska mångmiljonstaden Mumbai, har en bakgrund som arkitekt och ett brinnande intresse för historia och äldre byggnader. När möjligheten till en doktorandtjänst på institutionen för kulturvård dök upp kände hon hur alla hennes intressen sammanföll. Så hon packade väskan och flyttade till Göteborg.

Nu är hon en del av den EU-finansierade forskarskolan HERILAND, som vill erbjuda kunskap och verktyg till framtidens experter inom kulturvård och fysisk planering.

– Vi lever i en värld med många, snabba förändringar. När nya mål ska mötas, till exempel för hållbart resande, kan det bli en krock mellan det förflutna och framtiden. Men det behöver inte bli så! Vi måste hitta sätt att förvalta vårt kulturarv så att vi inte tappar vår känsla av identitet och tillhörighet, utan att för den skull bromsa en nödvändig utveckling, säger hon.

Granskar Västlänken och Mumbais tunnelbana

Maitri Dore har djupdykt i två stora infrastrukturprojekt i Sverige och Indien: Västlänken i Göteborg och uppbyggnaden av tunnelbanenätet i Mumbai. Målet är att granska hur kulturarv hanteras och förvaltas i de två projekten. Att studera en livsmiljö som finns i hennes närhet och påverkar så många, ger arbetet en extra krydda.

– Jag älskar att mitt jobb finns runt omkring mig när jag tar en promenad i Göteborg. Och jag är berörd och tacksam över hur generösa de jag intervjuar är med att ta sig tid, och dela med sig av sina erfarenheter, säger hon.

Olika syn på kulturvärden

Hon kan redan se stora skillnader mellan de två infrastrukturprojekten. Maitri Dore uppfattar att frågor om kulturarv hanteras mer strategiskt och tas på större allvar inom Västlänken.

– Här finns lagar och beslut som gör att entreprenörerna måste göra allt de kan för att minimera skador på kulturarv. Det finns en holistisk syn på hela projektet, där kulturarv är en viktig del. I Mumbai har man helt andra tankesätt, och det är en tydligare konflikt mellan nya och gamla värden, säger hon.

I Göteborg ser hon också en vilja att stärka de kulturvärden som påverkas av Västlänken.

– Tanken är att använda de möjligheter som bygget ger för att berätta historien om den gamla staden, och den stadsmiljö som påverkas. Det är ett intressant förhållningssätt eftersom det går utöver ambitionen att enbart bevara, säger hon.

Bild

Välkomnande miljö på universitetet

Göteborg är en liten stad jämfört med Mumbai, men Maitri Dore beskriver den som ”lagom stor.” Mycket i det svenska samhället är annorlunda mot i Indien, och ibland kan hon tycka att det känns svårt att nå fram till och lära känna människor.

– Och självklart avskyr jag vädret. Det är inte ens ordentligt varmt på sommaren, säger hon och skrattar.

Hon trivs med miljön på Göteborgs universitet, som hon tycker är välkomnande och utan tydliga hierarkier. Samtidigt är det inte alltid lätt att anpassa sig till akademin, och hon hade gärna sett att det fanns fler doktorander placerade på institutionen.

– Jag kommer från en praktisk inriktad arkitektmiljö, och ibland känns den akademiska världen lite främmande. Det är väldigt mycket diskussioner och teoretiska resonemang. Men jag är glad över att vara en del av en doktorandgrupp som kan utbyta erfarenheter, ta fram ny kunskap och ge ett litet bidrag till att förbättra samhället. Efter doktorandstudierna vill jag gärna använda mina nya kunskaper i praktiken, i yrkeslivet, säger hon.

Text: Ulrika Ernström