Forskare snabbt på plats efter gasläcka

NYHETEN OM DEN STORA metangasläckan från Nord stream-ledningen i Östersjön toppade nyheterna under några dagar i slutet av september i år. I de första rapporterna sades det att det rekordstora utsläppet troligen inte skulle få någon påverkan på det marina livet i området. Gasen skulle stiga till väders vid vattenytan och skapa en temporär förstärkt växthuseffekt, ansågs det. Men marinbiologen Thomas Dahlgren vid institutionen för marina vetenskaper var av en annan åsikt.

– Vi vet att naturgas i höga koncentrationer är giftigt för fiskar. I det här området är det Östersjötorsken som jag tänker är i riskzonen, men troligen påverkar det fler arter. Det här utsläppet är antagligen dåliga nyheter för Östersjön som är ett känsligt ekosystem, säger Thomas Dahlgren, som fick mycket uppmärksamhet i massmedia för sina varningar.

DET ÄR EN TORSDAG EFTERMIDDAG i början av oktober. Thomas Dahlgren kliver ur sin bil vid Nya varvet och går upp på kajen för att möta Skagerak efter fartygets expedition till Nord stream-läckorna i Östersjön. Han ska hämta sin undervattenskamera som varit fastskruvad på CTD-instrumentet, eller rosetten, som forskarna kallar den för.

– Jag hade dessvärre inte möjlighet att följa med själv. Nu ska det bli intressant att se vad vi får fram ur vattenproverna som tagits. Det kändes lite ensamt att vara den enda forskaren som varnade för riskerna för det marina livet, det måste jag medge, säger Thomas Dahlgren.

Prick 17.30 lägger fartyget till och ett dussin forskare mönstrar av båten, trötta efter fem intensiva dygn med massor av provtagningar och så en gungig hemfärd till Göteborg som lök på laxen.

METANGASUTSLÄPPET UPPTÄCKTES den 26 september och i över en veckas tid läckte det ut metangas i havet. Tack vare det snabba agerandet från forskarna på Göteborgs universitet hann de fram till området innan utsläppet hade slutat helt. Under 54 timmar tog expeditionen upp 100–200 vattenprover.

– Vi hade 20 olika mätplatser med cirka 9–18 kilometers mellanrum, för att kartlägga metanets utbredning i vattnet. Till vår hjälp hade vi forskare och utrustning från Alfred Wegener-institutet i Tyskland. De kan särskilja metan från naturgasledningen från det som förekommer naturligt, säger Katarina Abrahamsson. Det var viktigt att komma i väg direkt för att kunna se effekterna av ett sådant här stort utsläpp, för att fånga viktiga data.

Det var tur i oturen att en planerad forskningsresa till Island och Färöarna blivit inställd på grund av hårt väder. När gasläckan inträffade låg det nya forskningsfartyget i hemmahamnen i Nya Varvet. På rekordtid organiserade marina forskare vid Göteborgs universitet en expedition under ledning av Katarina Abrahamsson som kunde använda sparade medel för att bekosta expeditionen.

ÄVEN VILJAN HOS FORSKARNA för att kunna komma iväg innan utsläppet helt klingat av var en viktig drivkraft.
– Det finns många frågor att besvara. Hur stor del av metangasen stiger upp i atmosfären och hur mycket av gasen löses upp i vattnet?, säger Katarina Abrahamsson.

Redan under expeditionen så kunde forskarna konstatera att halterna av metan i vattnet kring Nord stream-läckan var 1 000 gånger högre än normalt. Spridningsmönstret för metanet från läckan var komplicerat och svårförklarat. En orsak var att expeditionen inte kunde mäta på hela utsläppet eftersom forskarna bara fick undersöka på svenskt vatten. Det hanns helt enkelt inte söka tillstånd från Danmark.

EN MÅNAD EFTER hemkomsten återstår fortfarande mycket arbete innan en analys kan göras.

– Marinbiologen Carina Bunse håller på med de biologiska proverna, de är inte klara och kommer ta sin tid. Men vi tror att mycket mer metan har lösts i vattnet än vad som antogs från början. Vad som har hänt med metanet i vattnet är oklart. Har bakterier tagit om hand om det, är det fortfarande kvar eller har det stigit upp i atmosfären när vattnet blandas om?, säger Katarina Abrahamsson.

ALLA DESSA FRÅGOR gör att Katarina och hennes kolleger planerar för en ny expedition till området öster om Bornholm i januari.

– Det är mycket viktigt att göra uppföljande mätningar på platsen för att förstå vilka konsekvenser utsläppet får i framtiden. Vi hoppas kunna komma i väg, men finansieringen är inte löst. Förr gick det att söka akutbidrag för sådana här forskningsprojekt och nu verkar det som att den möjligheten öppnas för oss. I så fall ska vi titta på planktonproduktionen och se om den eventuellt har påverkats, säger Katarina Abrahamsson.

Expeditionen med Skagerak var inte den enda åtgärden som universitetets forskare gjorde när Nord stream började läcka metangas. Med hjälp av stiftelsen Voice of the Ocean, VOTO, placerades tre fjärrstyrda undervattensrobotar ut i området. De ska fara runt i havet och registrera vattendata fortlöpande under de närmaste 15 veckorna.

Expeditionen till Nord stream hade knappt hunnit av däck innan förberedelserna för nästa tur till Östersjön med Skagerak startade. Polarforskaren Anna Wåhlin har sedan länge planerat en resa med fartyget just till området öster om Bornholm.

– Jag ska testa hur den stora undervattensroboten Ran uppför sig i hav med stora skiktningar i densitet och hur väl den kan mäta över sedimentrika bottnar. Då är den här platsen perfekt. Ran kommer också kunna bidra till forskningen kring gasutsläppen eftersom den mäter koldioxid- och nitrathalterna i vattnet, säger Anna Wåhlin.

Av: Olof Lönnehed