Svensk och jämförande politik

Kursen är en obligatorisk kurs på första terminen på Statsvetarprogrammet och tredje terminen på Filosofi, politik och ekonomi, kandidatprogram. Kursen är också en valbar kurs inom Europaprogrammet och Samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. Kursen ges även som fristående kurs. Kursen är en kärnkurs i statsvetenskap

Kursen ger en introduktion till svensk och jämförande politik. Den behandlar det svenska politiska systemets viktigaste institutioner och beslutsprocesser samt grunddragen i Sveriges moderna politiska historia. Den behandlar också grundläggande begrepp, teorier och forskningsresultat inom jämförande politik. Kursen ger studenterna redskap för att analysera institutioner och beslutsprocesser både i Sverige och andra stater.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för det svenska politiska systemets grunddrag och moderna historia
• förklara grundläggande begrepp, teorier och forskningsresultat inom jämförande politik

Färdigheter och förmåga

• analysera politiska institutioner och beslutsprocesser i Sverige i ett jämförande perspektiv
• jämföra politiska system med hjälp av statsvetenskapliga begrepp, teorier och forskningsresultat
• uttrycka sig muntligt och skriftligt på god och begriplig svenska
• självständigt arbeta fram text i enlighet med god akademisk standard 

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• reflektera över hur demokratins principer tillämpas i Sverige och andra stater
• värdera argument och källor som används i analyser av svensk och jämförande politik

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier.

Undervisningsspråk: svenska

Kursen ges på svenska men föreläsningar, litteratur och andra kursmoment på engelska kan förekomma.

Kursen examineras genom en skriftlig tentamen som motsvarar 5 högskolepoäng samt seminarier och skriftliga uppgifter som motsvarar sammanlagt 2,5 högskolepoäng. Seminarierna är obligatoriska och kräver aktivt deltagande.

Student som inte kan närvara vid ett obligatoriskt moment ges möjlighet att genomföra en alternativ uppgift.

Restriktioner angående användandet av generativ AI anges i kursguiden. Studenter är skyldiga att informera sig om gällande regler för examinerande inslag som exempelvis inlämningsuppgifter, seminarieuppgifter och tentamina i den aktuella kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).

För att erhålla betyget Godkänd på kursen krävs att samtliga moment är godkända. För betyget Väl godkänd krävs därutöver betyget Väl godkänd på tentamen.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av synpunkter på kursen genom en kursvärdering. Resultat och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.