Medeltida gränsland: tvärkulturella möten i det förmoderna Europa och dess omvärld

För tillträde till kursen krävs filosofie kandidatexamen (eller motsvarande) i historia, arkeologi, antikens kultur och samhällsliv, kulturarv, idéhistoria, ekonomisk historia, kulturantropologi eller motsvarande.

Kursen erbjuder en fördjupad studie av medeltidens politiska, kulturella och geografiska gränsområden, betraktade som dynamiska zoner för tvärkulturella möten, identitetsskapande och ideologiska motsättningar. Genom fallstudier från vikingatiden och medeltida Skandinavien, interaktioner mellan kristna, muslimer och hedningar, korstågsrörelser samt mytologiska traditioner utforskar studenterna hur gränser av olika slag formade samhälleliga, kulturella och religiösa strukturer i Europa och dess omvärld.

Särskild vikt läggs vid de rumsliga, etniska, institutionella och emotionella dimensionerna av gränssamhällen, med fokus på hur dessa faktorer påverkat maktförhållanden, samhällsbyggande, konflikter och samexistens. Genom ett brett urval av källmaterial och teoretiska perspektiv utvecklar studenterna en kritisk förståelse för gränsupplevelsernas komplexitet och deras vidare betydelse. Kursen inbjuder även till reflektion kring hur gränsbegreppet – ofta präglat av konflikt – har konstruerats och omtolkats i både medeltida kontexter och samtida forskning.

Kunskap och förståelse

• på ett fördjupat sätt diskutera exempel på gränssamhällen i medeltida Europa och beskriva deras specifika historiska förhållanden och utmaningar. 
• självständigt och kritiskt ta sig an och använda olika koncept, teorier och forskningsperspektiv i studier om medeltida gränssamhällen.

Färdigheter och förmågor

• tillämpa lämpliga analytiska koncept och teorier för att förklara hur olika gränssamhällen uppstod och utvecklades i olika regioner i medeltida Europa samt hur deras interna spänningar artikulerades och löstes.
• kritiskt identifiera och jämföra olika typer av gränssamhällen samt deras samhälleliga och kulturella dimensioner och artikulationer i termer av rumslighet, etnicitet, religion, institutioner, identitet och känslor.
• självständigt tillämpa relevanta forskningskoncept och perspektiv på olika typer av källmaterial. 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 

• kritiskt reflektera över hur samtida frågor har format konceptualiseringar av gränssamhällen i modern forskning.

Undervisningen består av seminarier, föreläsningar och gruppövningar som kräver aktivt deltagande.

Examinationer består av skriftliga uppgifter och aktivt deltagande vid seminarier och övningar.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.