Simulering av komplexa system

Valbar kurs på masternivå

Kandidatexamen inom naturvetenskap, ingenjörsvetenskap eller matematik

Kursen introducerar studenterna till simuleringstekniker som ofta används i komplexa system, med betoning på agentbaserad modellering och nätverk. Vi diskuterar exempel på tillämpningar inom fysik, biologi och samhällsvetenskap. Syftet med kursen är att 1) ge studenterna den nivå av förståelse som behövs för att fatta beslut om simuleringsmetodik för ett specifikt problem, 2) definiera och genomföra ett måttligt stort simuleringsprojekt, och 3) utvärdera resultaten från simuleringar

Modellering i vetenskapen fokuserar ofta på enkla modeller för att belysa viktiga mekanismer. Men i komplexa system är de intressanta funktioner ofta en direkt följd av att ha stora uppsättningar av partiklar eller ämnen med olika egenskaper. Detta gör att nya verktyg är en nödvändighet. Kursen introducerar simuleringsteknik som ofta används i komplexa system för att hantera modeller med många heterogena delar. Vikten kommer att vara på agentbaserad modellering och nätverk. För varje teknik diskuterar vi dess bakgrund , dess styrkor och svagheter. Dessutom studerar vi exempel från fysik , biologi och samhällsvetenskap. Vi lär oss också hur man validerar resultaten av simuleringsmodeller för att kunna göra vetenskapligt sunda slutsatser. Slutligen lär vi oss också hur man utvärderar de etiska implikationerna av simuleringarna och valen i simuleringsmodellerna.

- Beskriva de grundläggande idéerna bakom dom simuleringsmetoder som diskuteras i kursen, särskilt agentbaserad modellering och nätverk.

- Implementera simuleringskoder i varje metod.

- Analysera och diskutera resultat från simuleringarna.

- Planera, genomföra och rapportera ett småskalig simuleringsprojekt.

- Diskutera de etiska implikationerna av simuleringarna och valen i simuleringsmodellerna.

Kursen baseras på en serie föreläsningar som täcker olika ämnen. Studenterna arbetar med simuleringsprojekt i grupper om 2-4 studenter. En lärare handleder varje grupp. Som komplement till föreläsningarna finns det handledde datorsalar där studenterna löser en mängd små simuleringsuppgifter som redovisas som hemuppgifter.

Examinationen baseras på:

- 40% hemuppgifter. Varje hemuppgift är obligatorisk.- 60% gruppprojekt. Detta är också obligatoriskt. Utvärderingen inkluderar en muntlig presentation (20%) och en skriftlig rapport (40%).

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.