Arkeologisk teori och metod i den akademiska texten

Kursen ingår som valbar kurs i H2MAS, Magisterprogram i arkeologi med naturvetenskaplig inriktning.

För tillträde till kursen krävs Kandidatexamen (180hp), eller motsvarande, med något av ämnena Arkeologi, Antikens kultur och samhällsliv som huvudämne (90hp), alternativt Fil. Kand. examen (120p) med något av ämnena Arkeologi eller Antikens kultur och samhällsliv som huvudämne (60p), (enligt kursplaner gällande till 2007-06- 30).

På kursen behandlas på ett fördjupat sätt de kompetenser, förhållningssätt och krav i vetenskaplig verksamhet som är utgångspunkten för att förstå hur en akademisk text bör skrivas. Vidare behandlas skrivprocessens olika moment. Tonvikten kommer primärt att ligga på de avsnitt av en akademisk text som berör teori och metod och relationen mellan teoretiska och metodologiska överväganden, samt på hur man placerar ett vetenskapligt problem i en vidare forskningsmässig kontext.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

visa bred kunskap och förståelse inom det arkeologiska forskningsfältet med tonvikt på de teoretiska och metodologiska aspekterna

visa en kritisk och fördjupad förståelse och insikt kring det akademiska skrivandets förutsättningar och egenart, med en tonvikt på arkeologins teori och metod

Färdigheter och förmåga

integrera arkeologisk kunskap och analysera, bedöma och hantera komplexa arkeologiska företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information i skriftlig form

självständigt identifiera och formulera frågeställningar inom det arkeologiska teoretiska och/eller metodologiska fältet samt att planera och med adekvata skriftliga former genomföra denna uppgift inom givna tidsramar

Värderingsförmåga och förhållningssätt

visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, med särskild hänsyn tagen till arkeologin och dess textmässiga framställningsformer

visa sin förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling

Undervisningsformerna består av föreläsningar och seminarier som fokuserar problem och möjligheter vad gäller ovanstående tematik. De praktiska inslagen består av skrivuppgifter där den studerande tillämpar olika akademiska framställningsformer, samt producerar ett utkast som berör relationen mellan teoretiska och metodologiska överväganden i en tilltänkt eller fiktiv masteruppsats. Detta utkast ventileras vid ett avslutande seminarium där det också ingår att granska, kommentera och diskutera andra studenters utkast med avseende på vetenskaplig formalia och relationen mellan teoretiska och metodologiska överväganden.

Undervisningsspråk: svenska och/eller engelska

Kursen examineras genom en individuell text som seminariebehandlas. Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

Kursen har ett betygssystemet med sex steg:
A Utmärkt, B Mycket bra, C Bra, D Tillfredsställande, E Tillräcklig, F Underkänd

Efter avslutad kurs bereds studenterna möjligheten att fylla i en kursvärdering. Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som ska påbörja kursen.