Externredovisning i teori och praktik

Kursen ges som en obligatorisk kurs i Masterprogrammet i offentlig förvaltning, 120 högskolepoäng. Kursen utgör tillsammans med kurserna Ekonomistyrning, 15 högskolepoäng och Examensarbete i offentlig förvaltning, 30 högskolepoäng fördjupningstemat Redovisning och revision. Kursen kan även ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs kandidatexamen omfattande 180 högskolepoäng inom det samhällsvetenskapliga utbildningsområdet, med minst 60 högskolepoäng inom något av ämnena företagsekonomi, förvaltningsekonomi, hälso- och sjukvårdsadministration, nationalekonomi, offentlig förvaltning eller motsvarande svensk eller utländsk examen samt språkkunskaper motsvarande Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 5.

Under de senaste decennierna har den offentliga sektorns externa redovisning genomgått betydande förändringar i Sverige och många andrda utvecklande länder. Förändringen utgörs framförallt av det principiellt betydelsefulla skiftet från en redovisning baserad på kassamässiga grunder till en redovisning baserad på bokföringsmässiga grunder. Kursens utgångspunkt är tagen i de nationella och internationella erfarenheterna av dessa förändringar. Exemplen är företrädesvis hämtade från den kommunala nivån.

Kursen är indelad i två delar. I den första delen sker en fördjupning i den lagstiftning och kompletterande normgivning som reglerar externredovisningen i den svenska kommunsektorn. Vidare behandlas de normativa teorierna som legat till grund för regleringens utformning och innehåll. I den andra delen av kursen introduceras ekonomiska respektive systemorienterade teorier. De teoretiska perspektiven kopplas till externredovisning genom att appliceras på upprättandet och användningen av sådan information samt standardsättares och lagstiftares agerande.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• redogöra för den kommunala redovisningsregleringens utformning och innehåll
• redogöra för vilka normativa teorier som legat till grund för den kommunala redovisningsregleringens utformning och innehåll
• redogöra för deskriptiva teorier som används för att förklara och förstå upprättandet av finansiell redovisning, användning av sådan redovisningsinformation samt standardsättare och lagstiftares agerande.

Färdighet och förmåga

• upprätta, granska och förmedla kommunal externredovisningsinformation
• använda deskriptiva teorier för att förklara och förstå upprättandet av finansiell redovisning, användning av sådan redovisningsinformation samt standardsättare och lagstiftares agerande
• använda normativ teori för att analysera redovisningsregleringens utformning och innehåll
• identifiera och formulera problem och frågeställningar utifrån olika teoretiska perspektiv.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• problematisera och kritiskt reflektera över betydelsen av att den kommunala redovisningen äger rum i ett politiskt sammanhang
• kritiskt reflektera kring hur olika kunskapsformer, så som exempelvis skönlitteratur, kan bidra til förståelse för offentlig förvaltning.

Undervisning sker i form av föreläsningar, övningsuppgifter och seminarier.

Undervisningsspråk: svenska.

Om och i vilken utsträckning kursens lärandemål uppnås bedöms genom en skrifltig gruppuppgitt samt en digital salstentamen. Till detta kommer även fyra examinationsseminarier.

Om en student ej deltar på ett examinationsseminarium finns möjlighet att genomföra en kompletteringsuppgift. Missas två eller fler seminarier måste dessa uppgifter examineras nästa gång kursen genomförs eller vid ett extrainsatt examinationstillfälle om det är möjligt. Vid frånvaro från ett examinationsseminarium är det studenten som är ansvarig att kontakta kursansvarig eller momentansvarig lärare för att delges tidpunkt för examinationstillfälle.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
För betyget godkänd krävs att en student erhåller minst godkänt på varje enskilt examinationsmoment. Examinationsseminarierna betygssätts med betygen underkänt eller godkänt, medan skriftlig gruppuppgift och salstentamen betygssätts genom poäng. I dessa fall krävs minst 50 procent av poängen för att bli godkänd på ett enskilt examinationsmoment.

Studenter erbjuds möjlighet till skriftlig värdering av kursen i samband med att kursens avslutas. Resultatet av kursvärderingen sammanfattas i kursrapport som kommuniceras på av institutionen angiven plats.

Kursen ges på campus men digitala moment kan förekomma.

Tillåtna hjälpmedel kommuniceras av kursansvarig.