Politiska styrmedel

Kursen ges som en obligatorisk kurs i Masterprogrammet i offentlig förvaltning, 120 högskolepoäng. Kursen utgör tillsammans med kurserna Implementering och utvärdering, 15 högskolepoäng och Examensarbete i offentlig förvaltning, 30 högskolepoäng fördjupningstemat Policyanalys. Kursen kan även ges som fristående kurs.

För tillträde till kursen krävs kandidatexamen omfattande 180 högskolepoäng inom samhällsvetenskapliga utbildningsområdet eller motsvarande svensk eller utländsk examen samt språkkunskaper motsvarande Svenska B/Svenska 3 och Engelska A/Engelska 5.

I fokus för kursen står studiet av politiska styrmedel och dess betydelse i och för offentliga handlingslinjer och program i ett komprarativt perspektiv. Mer konkret behandlas under kursen de sätt varmed det offentliga styr eller anpassar, eller anpassar sig till, det omgivande samhället.

Utgångspunkten för kursen är att det offentliga har en uppsättning styrmedel eller instrument till sitt förfogande som kan användas som en länk mellan policyformulering och policyimplementering för att lösa samhälleliga problem. Dessa val skiljer sig åt i ett internationellt och sektoriellt komparativt perspektiv. I kursen introduceras olika teorier och analytiska ramverk med vilkas hjälp valet, användningen samt konsekvenserna av olika styrmedel i olika kontexter kan jämföras och analyseras. I kursen problematiseras därutöver styrmedels relation till samhälleliga värden som exempel demokrati, effektivitet och rättvisa.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva och diskutera olika analytiska kategorier av politiska styrmedel
• jämföra och problematisera styrmedel i relation till policyprocessen.

Färdighet och förmåga

• problematisera och analysera styrmedel utifrån a) centrala policyteorier, b) samhälleliga värden, och c) förvaltningspolitik
• utarbeta förslag på användning av styrmedel i relation till konkreta policyproblem, som till exempel miljö- och jämställdhetsproblem.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• med hjälp av teoretiska begrepp jämföra och kritiskt pröva samt kritiskt granska olika typer av styrmedel
• kritiskt reflektera kring hur olika kunskapsformer, så som exempelvis skönlitteratur, kan bidra till förståelse för offentlig förvaltning.

Undervisning sker i form av föreläsningar, obligatoriska seminarier och muntliga presentationer.

Undervisningsspråk: svenska.

Om och i vilken utsträckning kursens lärandemål uppnåtts bedöms genom skriftliga inlämningsuppgifter, muntliga presentationer samt aktivt deltagande vid övningstillfällen.

De skriftliga inlämningsuppgifterna är sex till antalet, varav fem utgör mindre uppgifter i anslutning till diskussionsseminarier, samt en större uppgift som presenteras på kursens avslutande seminarium. Den muntliga uppgiften utgörs av en muntlig presentation.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U).
De mindre skrivuppgifterna ges en samlad bedömning med betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Den större avslutande skriftliga inlämningsuppgiften bedöms med betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG). Den muntliga uppgiften bedöms med betygsgraderna Underkänd (U) eller Godkänd (G).

För betyget Godkänd (G) krävs aktiv närvaro vid 4 obligatoriska seminarier, deltagande med betyget Godkänt (G) vid den muntliga examinationen, betyget Godkänt (G) på samtliga skriftliga inlämningsuppgifter, att man med betyget G (godkänt) muntligt försvarat sin skriftliga slutuppgift vid det obligatoriska slutseminariet, med betyget G (godkänt) muntligt opponerat på en kurskamrats skriftliga slutuppgift samt betyget Godkänt (G) på den skriftliga slutuppgiften.

För betyget Väl godkänd (VG) krävs aktiv närvaro vid minst 4-5 obligatoriska seminarier, deltagande med betyget Godkänt (G) vid den muntliga examinationen, betyget Godkänt (G) på samtliga skriftliga inlämningsuppgifter, betyget Väl godkänt (VG) på de skriftliga inlämningsuppgifterna i en samlad bedömning, att man med betyget G (godkänt) muntligt försvarat sin skriftliga slutuppgift vid det obligatoriska slutseminariet, med betyget G (godkänt) muntligt opponerat på en kurskamrats skriftliga slutuppgift samt betyget Väl godkänt (VG) på den skriftliga slutuppgiften.

Studenter erbjuds möjlighet till skriftlig värdering av kursen i samband med att kursens avslutas. Resultatet av kursvärderingen sammanfattas i kursrapport som kommuniceras på av institutionen angiven plats.

Kursen ges på campus men digitala moment kan förekomma.

Tillåtna hjälpmedel kommuniceras av kursansvarig.