Tillämpad epidemiologi och biostatistik

Kursen är en valbar kurs inom Mastersprogrammet i global hälsa (V2GLH). Kursen kan även ges som en fristående kurs på avancerad nivå.

För tillträde till kursen krävs

• En kandidatexamen om 180 hp
• MGH101 Globala hälsoutmaningar i ett interdisciplinärt sammanhang, 15 hp och MGH102 Kvantitativa och kvalitativa metoder, 15 hp eller MPH221 Epidemiologi och biostatistik 15 hp.
• Engelska 6. Eller: Engelska nivå 2. Eller: motsvarande nivå från internationellt erkänt test, till exempel TOEFL, IELTS

Denna tillämpade kvantitativa kurs syftar till att introducera ett brett utbud av relevanta metoder som kan användas i kvantitativ forskning för att svara på frågorna när, var, vem och varför i samband med studier av fördelningar och bestämningsfaktorer för globala hälsofrågor. För folkhälsoarbetare på olika nivåer är det viktigt att kunna besvara frågorna när, var, vem och varför. I forskning om epidemiologi för infektionssjukdomar reagerar t.ex. hälsomyndigheter och forskare på ett sjukdomsutbrott (en epidemi) genom att kartlägga epidemikurvan (när), områden som påverkas mest eller minst (var), populationer i sårbara sammanhang som påverkas av utbrottet (vem) och orsakerna bakom en viss tids- och platsfördelning och den drabbade populationen (varför). Samma logiska ramverk skulle kunna användas för att förstå andra hälsoproblem, t.ex. fetmaepidemin, ökningen av psykiska problem och självmord, den ihållande undervikten i vissa länder, tonårsgraviditeter, återkomsten av denguefeber, konflikternas eller katastrofernas inverkan på befolkningens hälsa osv.

Studenterna kommer att lära sig det grundläggande konceptet för varje metod, dess användbarhet och dess tillämpning inom kvantitativ forskning. Samtidigt får studenterna öva på att tillämpa metoderna på introduktionsnivå i datorsessioner och diskutera hur man kritiserar och tolkar analysen och resultaten och deras relevans för policyer och interventioner.

Kursen behandlar ett brett spektrum av epidemiologiska och biostatistiska metoder, vilket ger studenterna en god möjlighet till ytterligare fördjupning av sina kunskaper och färdigheter i framtiden.

Efter godkänd kurs ska studenten kunna:

Kunskap och förståelse

• beskriva metoder inom kvantitativ forskning för att besvara frågorna "vem, när, var och varför" i samband med studier av fördelning och bestämningsfaktorer för hälsa och sjukdom;
• beskriva de epidemiologiska begreppen ”övervakning” samt ”tid och rum” samt deras tillämpning i samband med rumsliga och tidsmässiga mönster för hälsa och sjukdom;
• förklara de teoretiska ramverk som används för att förstå hälsans bestämningsfaktorer;
• definiera begreppet kausalitet, förstå olika typer av kausalitet, förklara kontrafaktiskt tänkande för kausal slutledning och tolka kausala diagram;

Färdigheter och förmåga

• Utvärdera kvaliteten på tillgängliga övervakningsdata och tillämpa metoder för att analysera och visualisera rumsliga och tidsmässiga data;
• argumentera för relevansen av begreppet sociala förklaringsfaktorer och tillämpa en intersektionell ansats för att identifiera mönster, drivkrafter och interventionspunkter för att ta itu med hälsa och sjukdom;
• tillämpa ramverket för orsakssamband för att förstå sambandet mellan hälsofaktorer och hälsoutfall samt analysera diagram över orsakssamband;

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• Bedöma den vetenskapliga kvaliteten på forskningsartiklar med fokus på vetenskaplig stringens och potentiell bias baserat på formuleringen av forskningsfrågor, val och tillämpning av analytisk metod, tolkning av resultaten och praktiska konsekvenser av forskningsresultat för politik och interventioner;
• reflektera över de etiska konsekvenserna av att välja irrelevanta metoder, använda partiska data och feltolka forskningsresultat

Kursen är hållbarhetsrelaterad, vilket innebär att minst ett av kursens lärandemål tydligt visar att kursens innehåll uppfyller minst ett av Göteborgs universitets fastställda kriterier för hållbarhetsmärkning.

Den centrala delen av kursen består av föreläsningar med interaktiva diskussioner, kritisk läsning av artiklar, datorövningar för dataanalys och seminarier.

Undervisningsspråk: engelska

Kursen examineras genom:

• Seminarier (4 sessioner x 0,75 hp)
• Skriftlig individuell tentamen (4,5 hp)

Seminarierna är obligatoriska; studenter som inte kan delta i seminariet ska lämna in en kompletterande uppgift.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.

På kursen ges något av betygen Väl godkänd (VG), Godkänd (G) och Underkänd (U). Bedömningen baseras på den individuella skrifltiga tentamen. Seminarierna bedöms som Godkänd (G) och Underkänd (U). För godkänt betyg på kursen krävs godkänt på samtliga seminarier.

Kursvärdering sker skriftligt samt muntligt i dialog med studenter och kursansvarig lärare. Kursansvarig lärare sammanställer analysen av kursvärderingen och ger förslag till utveckling av kursen. Analys och förslag återkopplas till studenterna.

Resultatet och eventuella förändringar i kursens upplägg ska förmedlas både till de studenter som genomförde värderingen och till de studenter som påbörjar kursen.

Om en student som har underkänts två gånger på samma examinerande moment önskar byta examinator inför nästa examinationstillfälle ska en sådan begäran bifallas om det inte finns särskilda skäl däremot (6 kap. 22 § HF).

Om en student har fått besked om pedagogiskt stöd från Göteborgs universitet med rekommendation om anpassad examination och/eller anpassad examinationsform kan examinator, i det fall det är förenligt med kursens lärandemål och förutsatt att inte orimliga resurser krävs, besluta att bevilja studenten anpassad examination och/eller anpassad examinationsform.

Om en kurs har avvecklats eller genomgått en större förändring ska studenten erbjudas minst två examinationstillfällen, utöver ordinarie examinationstillfälle. Dessa tillfällen fördelas under en tid av minst ett år, dock som längst två år efter det att kursen avvecklats/förändrats. Vad gäller praktik och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) gäller motsvarande, men med begränsning till endast ett ytterligare examinationstillfälle.

Om en student har fått besked om att denne uppfyller kraven för att vara student vid Riksidrottsuniversitetet (RIU-student) har examinator rätt att besluta om anpassning vid examination, om detta görs i enlighet med Lokala regler gällande RIU-studenter vid Göteborgs universitet.