Diasporagrupper och utrikespolitik: En jämförande analys
Kort beskrivning
Projektet undersöker hur diasporagrupper påverkar utrikespolitiken i europeiska demokratier. Utrikespolitik har länge präglats av begränsad insyn och elitstyrt beslutsfattande, medan civilsamhällets inflytande främst förknippats med inrikespolitiken. Migration har förändrat denna gräns. I dag finns många medborgare med starka band till andra länder och med intressen i frågor som rör deras ursprungsländer. Det väcker frågor om representation och inflytande, men också om hur diasporors mobilisering kan påverka staters relationer till andra länder. Projektet analyserar därför hur, när och varför diasporagrupper får genomslag i utrikespolitiken och vilka konsekvenser detta får för bilaterala relationer, genom att studera samspelet mellan diasporagrupper och statliga aktörer i fem europeiska länder.
Syfte
Projektet undersöker diasporagruppers växande betydelse som civilsamhällesaktörer i utrikespolitiken. Medan liberala demokratier kännetecknas av pluralism och aktivt deltagande från civilsamhället har utrikespolitiken traditionellt varit relativt avskärmad från inrikespolitisk konflikt och debatt. Migration har gjort denna gräns mindre tydlig, eftersom individer och grupper i allt högre grad upprätthåller politiska, sociala och ekonomiska band över nationsgränser. Diasporagrupper kan därmed påverka inte bara den inrikespolitiska debatten, utan också utrikespolitiken och relationerna mellan stater.
Projektet undersöker hur, när och varför diasporagrupper mobiliserar för att påverka värdlandets utrikespolitik, hur interaktionen mellan stater och diasporagrupper varierar mellan länder och grupper samt vilka faktorer som möjliggör eller begränsar diasporagruppers inflytande. Särskild vikt läggs vid vilka konsekvenser sådan mobilisering får för utrikespolitiska beslut, diplomatiska positioneringar och bilaterala relationer. Därmed behandlar projektet en bredare fråga om hur transnationellt civilsamhälle påverkar relationen mellan inrikes- och utrikespolitik.
Med utgångspunkt i diasporastudier, forskning om det globala civilsamhället och utrikespolitisk analys undersöker projektet hur identitet, intressen, gruppegenskaper och politiska möjlighetsstrukturer formar mobilisering och inflytande. Den jämförande forskningsdesignen omfattar fem europeiska liberala demokratier – Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Sverige och Storbritannien – och sex diasporagrupper: armenier, assyrier, iranier, judar, kurder och palestinier. Jämförelser mellan både nationella kontexter och diasporagrupper gör det möjligt att identifiera övergripande mönster såväl som viktiga kontextuella skillnader.
Forskargrupp
- Lisbeth Aggestam, docent, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet (forskningsledare).
- Isabell Schierenbeck, professor, Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet.
- Melker Bernhardsson, biträdande forskare, Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.