Image
Foto på barn och förskollärare.
Photo: Gunnar Jönsson
Breadcrumb

Forskare undersöker samband mellan förskolepersonals kompetensutveckling och förskolans kvalitet

Kurser i språkutveckling eller kvalitetsarbete, webbresurser om flerspråkighet. Eller inget alls. Vilket innehåll och typ av kompetensutveckling förskolans personal erbjuds och hur den tas tillvara varierar stort både mellan och inom landets kommuner. Med finansiering från Vetenskapsrådet ska forskare nu ta reda på hur denna variation ser ut och varför det ser ut så här.  

Förskolepersonalens kompetensutveckling är väldigt viktigt för att erbjuda likvärdig utbildning av hög kvalité för barnen. Vi vet att det finns variationer gällande vilka utvecklingsinsatser som sker i förskolan eller inom ett arbetslag. Men vi vet inte hur denna variation ser ut. Vi vill nu fördjupa oss i de här skillnaderna för att undersöka om det finns ett samband mellan insatserna och förskolans pedagogiska kvalité, säger Panagiota Nasiopoulou, lektor i pedagogik vid Södertörns högskola och projektledare för projektet Kompetensutveckling och förskolans kvalitet.  

Förskolan har på senare år genomgått stora förändringar och förtydligade krav har ställts på personalens utbildningsnivå och kompetens. Läroplanen har reviderats och nya direktiv tillkommer. Det ställer högre krav gällande arbetslagets kompetens. När det kommer till vilken typ av kompetensutveckling kan även det variera: kurser i språkutveckling, undervisning eller kvalitetsarbete, webbresurser om dokumentation eller flerspråkighet. Eller i vissa fall, ingen alls. 

– Jag undervisar förskollärarstudenter som parallellt arbetar inom förskolan. De säger att de erbjuds möjligheter till kompetensutveckling, men att det ofta stannar på vägen. Insatserna kopplas sällan till det specifika arbetslagets eller barngruppens behov och utvärderas sällan. Även om personalen deltar i utbildningar och kurser känner de en osäkerhet som rör hur de ska gå vidare med den kunskapen för att kunna relatera till innehållsområden i läroplanen som stärkts eller förändrats i, säger Panagiota Nasiopoulou.  

Med sig i projektet har hon tre kollegor: Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap och Jonna Larsson, universitetslektor i pedagogik, båda från Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid GU; och Anne Lillvist, professor i pedagogik vid Mälardalens universitet. Under fyra år ska de fördjupa sig i skillnaderna, vad som orsakar dem och hur detta påverkar förskolans utbildning.   

– Vår förhoppning är att projektets resultat ska bidra med ny kunskap om vilka specifika aspekter av kompetensutvecklingsinsatser, som till exempel form, innehåll och längd, som inverkar på förskolans kvalitet. Detta är viktigt för alla som arbetar inom förskolan. Och att vi med den här forskningen bidrar till att skapa bättre och mer likvärdiga förutsättningar för att alla barn ska få en utbildning av hög kvalitét, avslutar Panagiota Nasiopoulou. 

Om projektet:

Kompetensutveckling och förskolans kvalitet har beviljats projektbidrag inom Utbildningsvetenskap från Vetenskapsrådet, 5,9 miljoner över fyra år.   
Projektledare: Panagiota Nasiopoulou, lektor i pedagogik vid Södertörns högskola  
Forskare i projektet: Pia Williams, professor i barn- och ungdomsvetenskap, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet  
Jonna Larsson, universitetslektor i pedagogik, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet   
Anne Lillvist, professor i pedagogik, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, avdelningen för förskolepedagogik, Mälardalens Universitet