Image
Järnvägsspår
Photo: Sophie Dahl, Unsplash
Breadcrumb

Experter: Gängkultur & ungdomsbrottslighet

Nedan listas forskare som kan svara på frågor om gängkultur och ungdomsbrottslighet.

Brottsutveckling

Sven-Åke Lindgrens forskningsområde innefattar sociala problems etablering, ekonomisk och organiserad brottslighet samt generella kriminologiska frågeställningar om brott, brottsutveckling, kriminalpolitik och brottsprevention. Han har under drygt 25 års tid arbetat med brottsförebyggande frågor, i samverkan mellan forskning och praktiska verksamheter inom offentlig sektor och ideella organisationer. Hans senaste bok är samförfattad med Oskar Engdahl och heter ”Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Sven-Åke Lindgren publicerar fortlöpande artiklar, sammanfattningar av forskningsresultat och rapporter, notiser och tips på sin blogg: kriminologiposten.blogspot.se
Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi, telefon: 070–826 29 92, e-post: sven-ake.lindgren@gu.se

Kriminologi, anlagda bränder

Sara Uhnoo disputerade 2011 med doktorsavhandlingen Våldets regler. Ungdomars tal om våld och bråk. Hon har sedan dess forskat om barn och ungdomar som anlägger bränder samt betydelsen av etnicitet i polisarbete. Hon är även kunnig vad gäller ungdomsbrottslighet, medbrottslighet och kvinnors brottslighet.
Sara Uhnoo, docent i sociologi, telefon: 031–786 4788, e-post: sara.uhnoo@sociology.gu.se

Substansbruk, kriminalitet och ungdomars utveckling

Russell Turner forskar om utveckling av ungdomars substansbruk, droganvändning och kriminella beteenden. Han studerar också professionella responser till detta, så som socialtjänstens och skolans ageranden och metoder. Tidigare har han forskat om våldsanvändning i gatugäng och stödinterventioner för personer som lämnar en kriminell livsstil. Han forskar även om ungdomars utveckling och om det sociala arbetets metoder.
Russell Turner, postdoktor och lektor i socialt arbete, e-post: russell.turner@socwork.gu.se

Behandlingsmodeller och exitprocesser från gängkriminalitet

Kristina Alstams forskning fokuserar på de som vill lämna gängkriminaliteten och utvärdering av behandlingar som finns. Genom intervjuer med personer som vill lämna gängkriminalitet och utvärdering av olika behandlingsprogram undersöker hon hur man kan stödja individer som vill bryta med gängkulturen och bygga ett annat liv. Kristina Alstam studerar också trygghetsskapande, brottspreventiva och främjandeinsatser i särskilt utsatta områden, inklusive arbete inom skolans ram och samverkan mellan myndigheter och civilsamhälle. Hennes forskning har främst en inriktning på de praktiskt verksamma tjänstepersonerna som utför arbetet.
Kristina Alstam, universitetslektor i socialt arbete, telefon: 031–786 6388, e-post: 
kristina.alstam@socwork.gu.se

Riskbeteende, sexuell utsatthet och organiseringsprocesser

Margareta Bohlins forskningsområde innefattar studier om riskbeteenden bland ungdomar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Hon leder projekt om organisering på sociala medier bland ungdomar och den påverkan organiseringen kan ha på olika yrkesgrupper (t ex poliser). Ett angränsande forskningsområde rör ungdomars sexuella utveckling och sexuell utsatthet och hon har nyligen startat ett projekt inom ramen av #metoo kring sexuella trakasserier och den sociala organisering som utgör rörelsen. Hon är författare och medförfattare till vetenskapliga artiklar och bokantologier inom riskforskning, sexualitet och utsatthet samt organisering på sociala medier.
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, 070–314 55 75, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Skolor och förskolor i utsatta områden

Johannes Lunneblad forskar om förskolor och skolor i socialt utsatta områden. Han har bland annat också forskat om våld och konflikter i skolan.
Johannes Lunneblad, professor i pedagogik, telefon: 031–786 2058, e-post: johannes.lunneblad@ped.gu.se

Våld och kränkningar i skolan

Ylva Odenbring forskar om ungdomars utsatthet i skolan. Hennes forskningsprojekt fokuserar elevers erfarenhet av våld, trakasserier och kränkningar i skolan. Vidare har hennes forskning riktat intresset mot elevhälsans arbete rörande brottsutsatta elever i skolan.
Ylva Odenbring, docent i pedagogik, telefon: 031- 786 2840, e-post: ylva.odenbring@gu.se

Hur påverkar gängkriminalitet bilden av en stad?

När våld och dödsskjutningar förflyttas in i det offentliga rummet ställs bilden av en stad på sin spets. Hur attraktiv är staden att leva, verka och etablera sig i? Varumärkesbyggande för en plats såsom en stad handlar om förmågan att skapa ett förtroende för att den kan leverera det som förväntas. Att en plats ska upplevas som trygg och säker utgör en grundläggande förutsättning för att leva ett gott liv. En stad som präglas av våld och utanförskap leder därför inte till en positiv attraktionskraft. Detta står i kontrast till den strävan som dagens samhällen och regioner i Europa har för att skapa fler arbetstillfällen och ett blomstrande samhälle fullt av möjligheter att attrahera investerare, näringsliv, medborgare och besökare.
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 1502, 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se