FAQ om svenskt väljarbeteende
Valforskningsprogrammet publicerar regelbundet faktablad och rapporter som innehåller grundläggande statistik inom områdena val, opinion och demokrati. Alla matnyttiga sammanställningar och analyser är fritt nedladdningsbara från vår hemsida. För att det ska bli ännu lättare att hitta rätt uppgifter har vi tagit fram den här guiden.
Valet av parti
Lite drygt 4 av 10 väljare har ett parti som de tidigt bestämt sig för att rösta på och överväger därför inte andra partier. Majoriteten av väljarna väljer däremot mellan flera alternativ. Det slutgiltiga valet av parti kan undersökas med hjälp av så kallade partiuppsättningsmodeller. Enligt modellen sker beslutet i flera steg, där väljaren utesluter ett alternativ i taget. I slutskedet av beslutsprocessen står valet mellan ett litet antal alternativ. Därefter kan vanemönster, sociala påtryckningar, strategiska överväganden, eller partiernas sakfrågor vara viktiga vattendelare och avgöra väljarens slutliga val.
Läs vidare:
Rapport 2018:2 – Partiuppsättningsmodeller för väljarbeteende
2018 2 Fredén & Oscarsson - Partiuppsättningsmodeller för väljarbeteende.pdf (gu.se)
Faktablad 2020:5 – Sena valbeslut 1964-2018
1767569_2020-5-sena-valbeslut-1964-2018.pdf (gu.se)
Faktablad 2020:1 – Partiidentifikation 1968-2018
Microsoft Word - 2020 1 Partiidentifikation 1968-2018 FINAL.docx (gu.se)
Faktablad 2021:10 – Varannan väljare byter aldrig parti
Microsoft Word - 2021 10 Hälften byter aldrig parti.docx (gu.se)
Faktablad 2021:13 – Röstningsskäl 2018
2021 13 Röstningsskäl 2018.pdf (gu.se)
Vid valet 2018 var drygt fyra av 10 väljare övertygade långt innan valet vilket parti de skulle rösta på medan knappt tre av 10 väljare beslutade sig under valrörelsen. Slutligen var det drygt tre av 10 väljare som fattade sitt beslut under den allra sista veckan innan valet. Grupperna av väljare som bestämmer sig senare, det vill säga från sommaren fram till sista veckan innan valet har under åren ökat.
Läs vidare:
Rapport 2020:10 – Flytande väljare 2018
2020 10 Oscarsson - Flytande väljare 2018.pdf (gu.se)
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 1956-2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Förtidsröstningen har ökat över tid. Vid det senaste riksdagsvalet 2018 förtidsröstade nästan varannan väljare (44,2%).
Läs vidare:
Rapport 2020:15 – Absentee Voting in Sweden 1944-2018
2020 15 Lindskog - Absentee voting in Sweden 1944-2018.pdf (gu.se)
Faktablad 2022:4 – Inströmning av förtidsröster 2006-2018 2022_4_Instromning_fortidsroster_0.pdf (gu.se)
Faktablad 2020:12 – Förtidsröster 1944-2018
Microsoft Word - Förtida röstning 1944-2018 270 grader.docx (gu.se)
Faktablad 2020:13 – Partival bland förtidsröstare och vallokalsröstare 1982-2018
2020-13 Partival bland förtidsröstare och vallokalsröstare 1982-2018.pdf (gu.se)
Människors sociala position påverkar partivalet men sambandet mellan klass/yrkestillhörighet och partival har minskat över tid. Nya tendenser med andra sociala skiljelinjer ökar dock och påverkar numera väljargrupper i lika stor utsträckning som klasstillhörighet. Exempelvis påverkar sociala omständigheter såsom arbetssituation, bostadssituation och boendeort väljares partival.
Läs vidare:
Rapport 2021:2 – Klassröstning i Sverige
2021 2 Klassröstning.pdf (gu.se)
Rapport 2020:7 – Stad-landskiljelinjen i valet 2018
2020 7 Larsson - Stad-landskiljelinjen i valet 2018 FINAL1.pdf (gu.se)
Rapport 2020:5 – Ökad polarisering mellan landsbygd och storstad
2020 5 Larsson, Hedberg & Holmberg - Ökad polarisering mellan landsbygd och storstad?.pdf (gu.se)
Fram till 2000-talet har valdeltagandet varit större bland män än kvinnor. Ser vi till senaste åren har könsskillnaderna i valdeltagande och politiskt engagemang minskat markant. Det finns däremot fortfarande skillnader mellan män och kvinnor avseende vilka partier de röstar på. Det går att urskilja att kvinnor röstar i större utsträckning på partier till vänster och partier som prioriterar välfärdsfrågor.
Läs vidare:
Rapport 2020:16 – Väljarbeteende bland kvinnor och män 2018 och 2019
2020 16 Ahlbom - Väljarbeteende bland kvinnor och män 2018 och 2019 v1.pdf (gu.se)
Rapport 2021:1 – Trender i könsskillnader bland svenska väljare
2021 1 Oskarson & Ahlbom - Trender i könsskillnader.pdf (gu.se)
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 1956-2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Väljare som inte vidareutbildat sig efter grundskolan är överrepresenterade hos Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Högskoleutbildade väljare är överrepresenterade hos Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.
Läs vidare:
Rapport 2020:3 – Väljarnas partier 1956-2018
2020 3 Hedberg - Väljarnas partier 1956-2018.pdf (gu.se)
Faktablad 2021:14 – Partival 2018 i väljargrupper med olika utbildningsnivå
2021 14 Partival bland låg- och högutbildade 2018.pdf
När väljarna själva får uppge de viktigaste röstningsskälen är förklaringar relaterade till partiernas agenda och ideologi viktiga, samt att partiet har ett bra program inför framtiden. Även att partiet har kompetenta personer är ett viktigt röstningsskäl. Av de strategiska skälen är förutsättningen för partiet som en del av att bilda min önskeregering efter valet det röstningsskäl som flest väljare hänvisar till.
Läs vidare:
Rapport 2019:3 – Väljarnas viktigaste skäl vid röstning 1988-2018
1733639_2019-3-evertsson-s--rebro-sk--l-1988-2018-final.pdf (gu.se)
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 1956-2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Rapport 2020:10 – Flytande väljare 2018
2020 10 Oscarsson - Flytande väljare 2018.pdf (gu.se)
Taktikröstning har blivit allt vanligare. I riksdagsvalet 2018 röstade 15 procent av väljarna på ett annat parti än det de tycker bäst om. Det finns olika sätt för väljare att lägga en strategisk röst:
- Att rösta på ett litet parti för att få det över fyraprocentspärren
- Att rösta på ett större parti som har bättre chans att ta sig in i riksdagen
- Att lägga sin röst på ett parti man tror kan leda regeringsbildningen
- Att rösta “kompensatoriskt” för att till exempel påverka ett parti genom att rösta på ett mer extremt parti.
I riksdagsvalet 2018 gynnades Kristdemokraterna av att få stödröster från framförallt moderata sympatisörer. Fyrtiotvå procent av KDs väljare uppgav att de hade ett annat parti än Kristdemokraterna som sitt bästa parti.
Läs vidare:
Rapport 2019:2 – Strategisk röstning i riksdagsvalet 2018
1722407_rapport-2019-2-fred--n--2019--strategisk-r--stning-i-riksdagsvalet_final.pdf (gu.se)
Partibyte
Det är ganska vanligt att väljare byter parti mellan val. Mellan valen 2014 och 2018 bytte 36 procent av väljarna parti. Över tid har väljarrörligheten ökat kraftigt i Sverige men sedan 2000-talet stabiliserat sig. Även om väljarrörligheten har ökat är det enligt Valundersökningarna ungefär 50 procent av väljarna som röstat på samma parti i de senaste tre valen. Slutligen har olika grupper av väljare olika stor benägenhet att byta parti, exempelvis är det de äldsta och de lägst utbildade väljarna som byter parti i minst utsträckning.
Läs vidare:
Rapport 2020:10 – Flytande väljare 2018
2020 10 Oscarsson - Flytande väljare 2018.pdf (gu.se)
Rapport 2020:16 Väljarbeteende bland kvinnor och män 2018 och 2019
2020 16 Ahlbom - Väljarbeteende bland kvinnor och män 2018 och 2019 v1.pdf (gu.se)
Väljare som byter parti mellan val gör oftast det med anledning av ideologisk orientering och inställning i sakfrågor. Väljarnas förflyttningar längs vänster-högerdimensionen och den socio-kulturella värderingsdimensionen var starka förklaringar till partibyten i riksdagsvalet 2018. De enskilda sakfrågor som enligt väljarna var de främsta skälen för partibyte var invandring/immigration, sjukvård/välfärd och miljö. Förutom skäl som hänvisar till sakfrågor var strategiska överväganden en viktig motivering. Sjutton procent av de som bytte parti nämner strategiska skäl.
Läs vidare:
Rapport 2020:10 – Flytande väljare 2018
2020 10 Oscarsson - Flytande väljare 2018.pdf (gu.se)
Det är inte särskilt vanligt att väljare byter parti under valrörelsen. I riksdagsvalet 2018 var det endast 19 procent av väljarna som bytte parti under valrörelsen, det vill säga de fyra sista veckorna innan valet.
Läs vidare:
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Röstdelning
Det blir allt vanligare med röstdelning bland väljare där nästan en tredjedel av väljare delade sina röster mellan olika partier i riksdagsval och landstingsval och en tredjedel mellan riksdagsval och kommunalval.
Läs vidare:
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Rapport 2020:9 – Röstdelning i Sverige 1970-2018
2020 9 Persson - Röstdelning i Sverige 1970-2018_0.pdf (gu.se)
Rapport 2020:14 – Exploring split ticket voting motives
2020 14 Persson.pdf (gu.se)
Det finns huvudsakligen tre förklaringar varför väljare röstdelar:
- Preferensröstning
- Taktikröstning
- Proteströstning
Den vanligaste orsaken till röstdelning är preferensröstning (68 procent), där väljarens preferenser i sakfråga på olika politiska nivåer är största anledning. Olika preferenser i riksdagsval, regionval och kommunval gällande kandidater eller partier förekommer också. Därefter är taktikröstning näst vanligast (13 procent) bland röstdelare. Och, den minsta andelen röstdelare är proteströstare (8 procent). Väldigt få, bara omkring en av 10, som röstdelar går utanför de tre förklaringsmodellerna eller har inte uppgett varför. Värt att anmärka är att motiven för röstdelning varierar mellan olika väljargrupper.
Läs vidare:
Rapport 2020:9 – Röstdelning i Sverige 1970-2018
2020 9 Persson - Röstdelning i Sverige 1970-2018_0.pdf (gu.se)
Rapport 2020:14 – Exploring split ticket voting motives
2020 14 Persson.pdf (gu.se)
Vänster-högeridentifikation och ideologi
När väljarna placerar de åtta riksdagspartierna på vänster-högerskalan är Vänsterpartiet längst ut till vänster, följt av Miljöpartiet och Socialdemokraterna. På högersidan är Centerpartiet närmast mitten följt av Liberalerna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Moderaterna längst ut till höger. Systemet med två block i den svenska partipolitiken har påverkat hur väljarna ser på partiernas positioner, specifikt i avsaknaden av ett mittenblock längs vänster-högerskalan. Gällande det senaste valet har Miljöpartiet förflyttat sig till en position vänster om Socialdemokraterna från 2014 till 2018 och Sverigedemokraterna har placerats mer till höger, närmare Moderaterna. Vidare visar Valundersökningarnas analyser att det råder stor enighet mellan väljarna om partiernas positioner på höger-vänsterdimensionen, oavsett var väljarna själva står på skalan.
Läs vidare:
Rapport 2020:6 – Partiernas vänster-högerpositioner 1979-2019
2020 6 Partiernas vänster-högerpositioner 1979-2019.pdf (gu.se)
Rapport 2020:10 – Flytande väljare 2018
2020 10 Oscarsson - Flytande väljare 2018.pdf (gu.se)
Fler analyser av vänster-högerdimensionen som bygger på Valundersökningarna finns i boken ”Polarisering i Sverige” av Torbjörn Bergman, Annika Bergström, Johan Hellström och Henrik Oscarsson (Stockholm: SNS förlag).
Nya dimensioner har fått allt större betydelse i svensk politik, men Valundersökningarna visar att vänster-högerröstning fortfarande är framträdande. Ett sätt att mäta vänster-högerröstning är korrelationen mellan vänster-högeråsikter och partival. Skalan går från noll till ett där en högre korrelation innebär starkare vänster-högerröstning. Även om korrelationen i nutid är lägre än under perioden 1979-1991 (som högst 0,68), ligger vänster-högerröstningen stabilt kvar på en hög nivå (0,57 i 2018 års val).
Läs vidare:
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Faktablad 2020:11 – Ideologisk vänster-högerröstning 1956-2018
Microsoft Word - 2020 11 Ideologisk vh-röstning 1956-2018 v2.docx (gu.se)
Svenska väljare identifierar sig med ideologiska beteckningar i hög utsträckning. Av de fem ideologiska beteckningarna socialist, liberal, konservativ, feminist och nationalist är det 44 procent som tycker att någon ideologi stämmer in helt och 93 procent som identifierar sig helt eller delvis med minst en av de fem ideologiska beteckningarna. Att bara 7 procent inte tycker att någon av de fem ideologierna stämmer alls eller inte stämmer särskilt bra tyder på en stark ideologisk identifikation.
Läs vidare:
Rapport 2021:3 – Ideologisk identifikation i Sverige
2021 3 Karlsson Ideologisk identifikation_0.pdf (gu.se)
Sakfrågeåsikter
Olika väljargrupper har olika preferenser kring vilka sakfrågorna som är viktigast. Exempelvis har män och kvinnors viktigaste sakfrågor skiljt sig historiskt men det är skillnader som i de senare valen jämnats ut. En skillnad som fortfarande är tydlig är att fler kvinnor än män anser att socialpolitik/sjukvård är viktigast. De sakfrågor som har varit viktigast för väljarna generellt det senaste valet är sjukvård/välfärd, invandring/immigration och utbildning.
Läs vidare:
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Rapport 2021:1 – Trender i könsskillnader bland svenska väljare
2021 1 Oskarson & Ahlbom - Trender i könsskillnader.pdf (gu.se)
Partierna
År 1968 var 65 procent av väljarna anhängare till något politiskt parti varav 38 procent var starka anhängare. Andelen partianhängare 2018 var 23 procent och endast 11 procent var starkt övertygade anhängare.
Läs vidare:
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
När svenska väljare utser sitt näst bästa parti har Liberalerna och Centerpartiet dominerat historiskt. I de senaste valen har Miljöpartiet 2010 och 2014 varit det som flest har uppgett som näst bästa parti och vid valet 2018 var det Moderaterna som flest väljare tyckte näst bäst om.
Läs vidare:
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Oscarsson, Henrik (2020) Partiernas sympatikapital 2019 i Ulrika Andersson, Anders Carlander & Patrik Öhberg (red) Regntunga skyar. Göteborgs universitet: SOM-institutet
2018 uppgav över hälften av väljarna att Sverigedemokraterna var det parti de tyckte minst om (54 procent). Efter Sverigedemokraterna uppgav 13 respektive 10 procent Vänsterpartiet och Miljöpartiet som sitt minst omtyckta parti.
Läs vidare:
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Faktablad 2018:28 – Väljarnas sämsta partier 1970–2018
2018-28 Väljarnas sämsta partier 1970-2018.pdf (gu.se)
Elektoral potential beräknas utifrån hur många väljare som föredrar ett parti som förstapreferens och andrapreferens. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna har visat en stabil elektoral potential sedan 2000-talet. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har ökat sin elektorala potential senaste åren, samtidigt som Liberalerna och Miljöpartiets elektorala potential minskat senaste åren.
Läs vidare:
Rapport 2020:4 – Partiernas maximala elektorala potential 2003-2019
2020 4 Oscarsson & Svensson - Partiernas maximala elektorala potential 2003-2019.pdf (gu.se)
Sakfrågeägarskap handlar om vilket parti som väljarna bedömer har den bästa politiken inom ett visst område. På en del områden har sakfrågeägarskapet varit stabilt, medan det på andra områden har bytts från ett parti till ett annat. De partier som länge varit ägare av en fråga är Centerpartiet med glesbygdsfrågor, Socialdemokraterna med sociala trygghetsfrågor och Moderaterna med företagande och lag och ordning. I det senaste valet 2018 har sakfrågeägarskapet skiftats på vissa områden. 2018 tog Moderaterna över försvar samt flykting- och invandringspolitik från Socialdemokraterna, medan Socialdemokraterna tog över EU från Moderaterna. Miljöpartiet förlorade sitt stabila sakfrågeägarskap i miljöfrågor till Centerpartiet. Liberalerna, som tidigare haft sakfrågeägarskap i skolfrågan, tog tillbaka den från Socialdemokraterna som hade skolfrågan 2014.
Läs vidare:
Rapport 2020:13 – Väljarnas bedömningar av partiernas politik 1979-2018
2020 13 Pederby - Väljarnas bedömningar av partiernas politik 1979-2018_0.pdf (gu.se)
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Partiledare
Svenska partiledare är välkända men inte särskilt populära. Möjligheten för partiledare att dra röster från ideologiskt närliggande partier är begränsad, eftersom partiledare oftast är mer populära än sitt parti hos de väljare som står långt från partiet ideologiskt.
Läs vidare:
Rapport 2020:1 – Swedish Voting Behavior 2018
1767347_svb2020.pdf (gu.se)
Rapport 2021:4 – Ledare vi gillar och ogillar
2021 4 Ledare vi gillar och ogillar.pdf (gu.se)
Statsministerkandidaternas image baseras på väljarnas subjektiva bedömningar av ledarnas egenskaper. Valundersökningarna har sedan 1988 mätt hur väl väljarna tycker att kandidaterna stämmer in på följande egenskaper: pålitlig, inspirerande, kunnig, sympatisk, vet hur vanligt folk tycker och tänker, talar begripligt och stark ledare. Det är ofta stor samvariation mellan bedömningarna av statsministerkandidaternas egenskaper. De som ses som pålitliga, ses också ofta som sympatiska exempelvis. Men olika egenskaper är olika viktiga för M- respektive S-ledares popularitet. För M-ledare har kunnighet och att vara en stark ledare större effekt på popularitet än för S-ledare, medan att veta hur vanligt folk tycker och tänker har mindre effekt på popularitet för M-ledare än för S-ledare.
Läs vidare:
Rapport 2021:7 – Statsministerkandidaternas image 1988-2018
2021 7 Statsministerkandidaternas image 1988-2018.pdf (gu.se)