Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Kohort 9: Elever födda 1998

Kohort 9 är ett stratifierat kommun och skolurval där huvuddelen av eleverna är födda 1998. Första insamlingen gjordes i årskurs 6 år 2011 och bestod av test och frågeformulär.

Sammanfattning

Syftet med de omfattande dataundersökningarna är att möjliggöra såväl längdsnitts- som tvärsnittsundersökningar av stora och representativa elevurval. Uppföljningsundersökningen av det här aktuella stickprovet påbörjades våren 2008 när eleverna befann sig i grundskolans årskurs 3. Fram t.o.m. årskurs 5 insamlades genom SCB:s försorg enbart skoladministrativa uppgifter. Våren 2011 när huvudparten av eleverna gick i årskurs 6 kompletterades de skoladministrativa uppgifterna med uppgifter som inhämtades direkt från elever, målsmän samt berörda lärare.

Undersökningspopulationen består av de elever vilka vårterminen 2008 tillhörde grundskolans åk 3. Av definitionen följer att populationen avgränsas med hänsyn till årskurstillhörighet, vilket betyder att den innefattar elever med olika födelseår. Huvudparten eller drygt 95 procent är dock födda 1998. I urvalet ingår 9671 elever varav 9180 ingår i denna undersökning. Antalet elever som besvarat hela eller delar av enkätformuläret är 8007, föräldrarenkäten 5971 och lärarenkäten 1018. Andelen som besvarat elevenkäten är 87 procent, föräldrarenkäten 65 procent och lärarenkäten 65 procent.

Våren 2014 när huvuddelen av eleverna gick i årskurs 9 gavs en enkät där frågor ställdes kring deras skol- och livssituation. Enkäten skickades hem till eleverna och totalt svarade 4573 elever vilket var 47 procent av urvalet.

Nästa enkät gavs våren 2017 då huvuddelen av kohorten gick sista året i gymnasiet. Enkäten skickades hem till eleverna och totalt svarade 3552 elever vilket var 37 procent av urvalet.

I några rapporter redovisas resultaten från några av enkäterna genom beskrivande tabeller och diagram. Flera av frågorna innehåller delfrågor som får stå som indikatorer för mer svårfångade fenomen. Dessa poängsatta delfrågor får bilda underlag för skalor, vilka ger ett säkrare mått på att mäta ett fenomen än vad enskilda frågor kan göra. Skalornas reliabilitet har uppskattats med hjälp av Cronbach's alpha och överlag uppvisar alla skalor en godtagbar reliabilitet, se under rubriken rapporter. 

Basuppgifter

Basuppgifter

Registerdata som SCB påför i samband med urvalet av klasser. Dessa består i huvudsak av:

  • födelseår
  • kön
  • migrationsbakgrund
  • utbildningsbakgrund
  • socioekonomiska uppgifter

Skoladministrativa data

De skoladministrativa uppgifterna har inhämtats från årskurs 3 och därefter under hela grundskoletiden. En blankett skickas ut till den skola eleven går i och skolan fyller i uppgifter för varje elev som ingår i undersökningen. I årskurs 3 är det i huvudsak de klasser som ingick i urvalet som fyller i dessa uppgifter, men under åren flyttar flera elever, vilket gör att blanketten skickas ut till alltfler skolor som då fyller i uppgifter för enstaka elever. Allt för att de elever som från början ingick ska kunna följas över åren upp i vuxen ålder. Denna information består av:

  • kommun
  • skola
  • årskurs
  • klassform
  • modersmål
  • svenska för invandrare
  • datum vid flytt till annan skola
  • ny kommun
  • ny skola
  • betyg från den åk detta har givits
  • nationella prov i svenska, engelska och matematik från åk 9

Insamlingen i åk 6

Innan undersökningen startades informerades berörda personer och organisationer av såväl projektledning som Skolverket. De som informerades var föräldrar, rektorer, lärare, fackliga organisationer, Riksförbundet för hem och skola och Svenska kommunförbundet. På grund av att klasser delats och elever flyttats var eleverna spridda på betydligt fler klasser än vid urvalet tre år tidigare. Elevernas skol- och klasstillhörighet fanns tillgänglig från oktober för eleverna i årskurs 6. Urvalet till undersökningen vårterminen 2011 blev de elever som gick i årskurs 6 höstterminen 2010 och som därför erbjuds att deltaga. Därav sändes föräldrarenkät endast till de elever som erbjudits att delta och på samma grund ingår lärare som undervisar i de klasser som ingick i urvalet. I huvudsak är detta klasslärare som besvarat lärarenkäten. Lärarna informerade eleverna i samband med undersökningens genomförande.

Undersökningen genomfördes som en postenkät under veckorna 12 till 17, med uppsamling fram till och med vecka 23. Insamlingen avslutades den 13 juni 2011. Tre påminnelse gjordes, varav det första med tack för deltagande i undersökningen, och avslutades med en telefonpåminnelse till rektorer på skolor som ännu inte sänt in sina resultat. De besvarade enkäterna skannades och resultaten överfördes maskinellt till en datafil som översändes avidentifierad till projektet vid Göteborgs universitet. Mer om genomförandet kan läsas i den Tekniska rapport SCB sammanställt i samband med överlämnande av data.
De personer som ingick i urvalet hade möjlighet att kontakta undersökningsledarna vid såväl projektgrupp som SCB och fick frågor om insamlingen och dess betydelse. Ytterst få personer ställde sig emellertid negativa till undersökningen.

Kognitiva test 

De Kognitiva testen är av intelligenstestkaraktär innehållande uppgifter av verbal, induktiv och spatial natur. Dessa har givits vid varje insamling i årskurs 6 och började vid utvärderingen 1961. De tre deltesten och hur de arbetades fram finns beskrivna i Svensson, A. (1964) (pdf nedladdningsbar från GUPEA).
Från och med utvärderingen 2005 finns ytterligare ett nykonstruerat verbalt test.

  • Motsatser: Att ange motsatsen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ
  • Plåtvikning: Att finna ut, vilken bland fyra figurer man får, om man viker ihop ett avbildat ”plåtstycke”
  • Talserier: Att komplettera en talserie, där sex tal är givna, med ytterligare två tal
  • Likheter: Att ange synonymen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ

Mer om de kognitiva testen finns att läsa i:

Relative achievement : school performance in relation to intelligence, sex and home environment (pdf nedladdningsbar från GUPEA).

Frågeformulär till eleverna

Frågeformuläret omfattar 22 frågor förutom de kognitiva testen. Flertalet frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor med fyra eller fem svarsalternativ. Genom att konstruera skalor och använda delfrågorna som indikatorer kan man komma åt fenomen som är svåra att mäta. Frågorna rör nedanstående områden.

  • Elevernas generella uppfattning belyses av sex frågor (1, 2, 3, 4, 5, 6) och visar vilken förmåga eleverna anser sig ha att tillägna sig kunskaper och färdigheter inom olika kunskapsområden samt deras generella intresse för och hur viktigt det är för dem att lära inom dessa områden.
  • Upplevelser i specifika skolsituationer och skoltrivsel belyses av tre frågor (8, 9 och 17) och visar hur eleverna känner sig i olika lärande och sociala sammanhang i skolan samt deras allmänna skoltrivsel.
  • Elevernas motivation belyses i en fråga (10) för att undersöka deras motivation att lära i skolan och om de har några specifika mål med sitt lärande.
  • Arbetsformer i klassrummet belyses av två frågor (7, 11) för att undersöka hur elever och lärare arbetar i klassrummet.
  • Läxor och hemuppgifter belyses av tre frågor (12, 13 och 14) för att ta reda på tiden eleverna ägnar åt hemuppgifter eller läxläsning och hur ofta förekomsten av läxor är, samt hur mycket tid de får hjälp med sina läxor.
  • Föräldrarnas engagemang i barnets skolsituation belyses av två frågor (18 och 19) och visar på föräldrarnas intresse för barnets skolsituation och dess framtida utbildningsplaner.
  • Betygsfrågan belyses av två frågor (15 och 16).
  • Fritidssysselsättningar belyses av tre frågor (20, 21 och 22) och handlar om omfattningen av elevernas fritidsintressen.

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna i åk 6 (pdf 3,2 MB)

Frågeformulär till målsmännen

I det formulär som bjöds 2011 ingick 18 frågor.De sju första frågorna rör vissa faktiska förhållanden bl.a. uppväxtförhållanden samt i vilken utsträckning som eleven har deltagit i förskoleverksamhet. Flertalet av de övriga frågorna syftar till att ge en bild av kontakten mellan barn och föräldrar samt hur föräldrarna ser på skolans verksamhet. De flesta frågorna gavs i identisk eller nästan identisk form till de föräldrar som deltog i undersökningen 2005. Var och en av frågorna består av ett antal delfrågor som bl.a. rör inställningen till:

  • utvecklingssamtal och föräldramöten
  • kraven skolan ställer
  • synen på betyg
  • barnets skolsituation
  • hur viktiga olika skolämnen bedöms
  • kommunikationen mellan barn och föräldrar
  • informationen från skolan
  • skolans resurser
  • skolans kunskapsförmedling

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till föräldrarna i åk 6 (pdf 1,4 MB).

Frågeformulär till lärarna

Vid tre tidigare insamlingar har också lärarna fått ett frågeformulär för att få en så fullständig bild som möjligt av elevens skolsituation. Lärarenkäten består av 25 frågor. Flertalet frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor. Frågorna rör följande:

  • fakta om läraren
  • uppgifter om klassens storlek och sammansättning
  • lärarens bedömningar om klassens kunskapsnivå
  • upplevelse av skola och arbetets innehåll
  • arbetssätt  och arbetsförhållanden
  • föräldramedverkan
  • förekomsten av utvärderingar

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till lärarna i åk 6 (pdf 1,5 MB).

Insamlingen i åk 9

Frågeformulär till eleverna

Insamlingen genomfördes våren 2014 då en pappersenkät skickades hem till eleverna. Frågeformuläret omfattar 26 frågor. Flertalet frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor med flera svarsalternativ. Genom att konstruera skalor och använda delfrågorna som indikatorer kan man komma åt fenomen som är svåra att mäta. Frågorna rör nedanstående områden.

  •  Val av skola belyses av två frågor (1 och 2) .
  • Vilken förmåga eleverna anser sig ha att tillägna sig kunskaper och färdigheter inom olika kunskapsområden samt deras generella intresse att lära inom dessa områden belyses av fem frågor (4, 5, 6, 7 och 8).
  • Upplevelser i specifika skolsituationer och skoltrivsel belyses av fem frågor (3, 9, 10, 11 och 12) och visar hur eleverna känner sig i olika lärande och sociala sammanhang i skolan, hur mycket hemarbete eleven haft samt deras allmänna skoltrivsel.
  • Elevens uppfattning om betygen och hur rättvisa de varit belyses av tre frågor (13, 14 och 15).
  • Elevernas motivation belyses i två frågor (16 och 17) för att undersöka deras motivation att lära i skolan och om de har några specifika mål med sitt lärande.
  • Tre frågor handlar om hur eleven uppfattar lärandeprocessen och elevens trivsel (18 och 19).
  • Fem frågor handlar om elevens fortsatta studier och eventuella val till gymnasiet (20, 21, 22, 23 och 24)
  • Fritidssysselsättningar belyses av en fråga (25) och handlar om omfattningen av elevernas fritidsintressen.
  • Elevens hälsa och välbefinnande belyses i en fråga (26).

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna i åk 9 (pdf 0,7 MB)

Insamling i gymnasiet åk 3

Insamlingen ombesörjdes av Statistiska Centralbyrån i Örebro och utformades som en webbenkät och en pappersenkät. Inloggningsuppgifter tillsammans med ett följebrev skickades till dem som fanns kvar i undersökningen vid detta tillfälle. Utskicket gick till alla kvarvarande i undersökningen. Påminnelsebrev skickades till dem som ännu ej besvarat enkäten efter ett par veckor och ytterligare två påminnelsebrev gick ut.

Frågeformulär till eleverna

Den slutliga enkäten kom att omfatta 26 frågor, de flesta med ett antal underfrågor och syftade till att ge information om:

  • vilken gymnasieutbildning man valt och vilka faktorer som styrt detta val
  • eventuella studieavbrott och orsakerna till dessa
  • trivseln i gymnasieskolan
  • synpunkter på gymnasieundervisningen
  • uppfattningar om den egna förmågan i olika ämnen
  • omfattning av förvärvsarbete vid sidan av studierna
  • hur mycket tid man ägnade åt olika fritidsintressen
  • planer för kommande utbildning och yrke

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna i gymnasiet åk 3 (pdf 1,5 MB).

Interaktiv variabelförteckning

Antalet variabler för varje kohort varierar mellan några hundra upp till ett par tusen. Vissa variabler finns i alla kohorter, andra finns endast i vissa. En del variabler möjliggör longitudinella studier, andra endast tvärsnittsundersökningar. UGU har utvecklat en interaktiv variabelförteckning för att göra det lättare att hitta bland variablerna och se relationer mellan variabler i olika kohorter.

Variablerna nås genom länkarna nedanför.  Frågor om dokumentation besvaras via mejl till dataansvariga inom UGU.

Urvalsprinciper

Urvalsdesignen för kohort 1998 utgjordes av ett stratifierat urval av skolor som hade elever i årskurs 3 med urvalssannolikhet proportionell mot redovisat antal elever enligt grundskolestatistiken för läsåret 2007/2008.