Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Kohort 7: Elever födda 1987

Kohort 7 är ett stratifierat kommun och rektorsområdesurval där huvuddelen av eleverna är födda 1987. Undersökningen vilken för samtliga av övriga kohorterna genomförs i årskurs 6 kunde tyvärr inte ges till den sjunde kohorten. Därför finns det inte heller några test tillgängliga. Första insamlingen gjordes istället i årskurs 9 år 2003 och bestod av frågeformulär.

Sammanfattning

Det var tyvärr omöjligt att genomföra någon undersökning i årskurs 6 för den här kohorten. Det är därmed den enda kohorten där deltagarna inte genomfört testen.

Syftet med de omfattande dataundersökningarna är att möjliggöra såväl längdsnitts- som tvärsnittsundersökningar av stora och representativa elevurval. Uppföljningsundersökningen av det här aktuella stickprovet påbörjades våren 1997 när eleverna befann sig i grundskolans årskurs 3. Fram t.o.m. årskurs 8 insamlades genom SCB:s försorg enbart skoladministrativa uppgifter. Våren 2003 när huvudparten av eleverna gick i årskurs 9 kompletterades de skoladministrativa uppgifterna med uppgifter som inhämtades direkt från eleverna.

Undersökningspopulationen består av de elever vilka vårterminen 1997 tillhörde grundskolans åk 3. Av definitionen följer att populationen avgränsas med hänsyn till årskurstillhörighet, vilket betyder att den innefattar elever med olika födelseår. Huvudparten eller knappt 97 procent är dock födda 1987. I urvalet ingick slutligen 9727 elever. Antalet elever vilka fortfarande var kvar i undersökningen 2003 när första enkäten skickades ut var 9464. Bortfallet beror huvudsakligen på flytt utomlands. Antalet elever som besvarat hela eller delar av enkätformuläret i årskurs 9 är 6747 eller 71 procent.

Inga föräldraenkäter eller lärarenkäter har skickats ut till den här kohorten.

Resultaten från enkäten i årskurs 9 redovisas i en rapport genom beskrivande tabeller och diagram. Flera av frågorna innehåller delfrågor som får stå som indikatorer för mer svårfångade fenomen. Dessa poängsatta delfrågor får bilda underlag för skalor, vilka ger ett säkrare mått på att mäta ett fenomen än vad enskilda frågor kan göra. Skalornas reliabilitet har uppskattats med hjälp av Cronbach's alpha och överlag uppvisar alla skalor en godtagbar reliabilitet.

Nästa enkät skickades till eleverna ut våren 2006 när majoriteten av eleverna gick i gymnasiets årskurs 3, antalet svarande var 5361 eller drygt 55 procent av ursprungliga urvalet.

Basuppgifter

Basuppgifter

Registerdata som SCB påför i samband med urvalet av klasser. Dessa består i huvudsak av:

  • födelseår
  • kön
  • migrationsbakgrund
  • socioekonomiska uppgifter

Skoladministrativa data

De skoladministrativa uppgifterna inhämtas från årskurs 3 och därefter under hela grundskoletiden. En blankett skickas ut till den skola eleven går i och skolan fyller i uppgifter för varje elev som ingår i undersökningen. I årskurs 3 är det i huvudsak de klasser som ingick i urvalet som fyller i dessa uppgifter, men under åren flyttar flera elever, vilket gör att blanketten skickas ut till alltfler skolor som då fyller i uppgifter för enstaka elever. Allt för att de elever som från början ingick ska kunna följas över åren upp i vuxen ålder. Denna information består av:

  • kommun
  • skola
  • årskurs
  • klassform
  • modersmål
  • svenska för invandrare
  • datum vid flytt till annan skola
  • ny kommun
  • ny skola
  • betyg från den åk detta har givits
  • nationella prov i svenska, engelska och matematik från åk 9

Insamlingen i åk 9

Det ursprungliga antalet elever i stickprovet var 9727 och antalet elever som deltog i datainsamlingen i åk 9 uppgår till 9464. Svarsfrekvensen var 71 procent och det interna bortfallet var överlag lågt. Skevheter i data orsakade av urvalsdesignen och bortfall hanteras genom användning av viktningsvariabler.

De skalkonstruktioner som avser självskattningar av generella och specifika skolprestationer samt allmänt intresse för att lära sig mer i skolan motsvarar i stort de skalor som redovisades i den föregående insamlingen för åk 9 gällande kohort 1982 födda 1982.

Undersökningens genomförande

Urvalet baseras på hela rektorsområden i grundskolans år 3. På grund av att klasser delats och att elever bytt klass sedan urvalet genomfördes var eleverna så spridda att det enda rimliga sättet att distribuera enkäten var att skicka den till respektive elevs hemadress. Detta innebar att frågan väcktes huruvida enkäten skulle adresseras direkt till eleven eller till elevens målsman. Efter att frågan diskuterats med jurister på SCB stod det klart att det var i enlighet med gällande regler att enkäten adresseras direkt till eleven.
Detta innebar vissa svårigheter då det förmodades att inte samtliga eller ens majoriteten av eleverna var medvetna om att de ingår i undersökningen och att tillstånd till elevens medverkan inhämtats från föräldrarna då stickprovet drogs när eleven gick i årskurs 3. Av det skälet blev formuleringen av den inledande texten som informerar om undersökningen extra viktig (se enkätens första sida, bilaga).

Den slutliga versionen av elevenkäten och följebrev skickades till SCB (i mitten av januari) som tryckte och distribuerade undersökningen som en postenkät. Elevenkäten skickades ut i vecka 7 år 2003. Ett tack- och påminnelsekort skickades i vecka 9. En påminnelse med en ny enkät skickades dels i vecka 10, dels i vecka 12. Insamlingen avslutades i vecka 18 år 2003, varefter de bundna enkätsvaren inlästes av SCB och skickades till Göteborgs universitet i oidentifierbart skick.

Mer om genomförandet kan läsas i den Tekniska rapport SCB sammanställt i samband med överlämnande av data.

 

Frågeformulär till eleverna

Den slutliga enkäten kom att omfatta 30 frågor av vilka 19 frågor rör grundskolan, 2 frågor rör datoranvändning, 5 frågor handlar om elevens fortsatta skolgång efter grundskolan, 2 frågor rör elevens fritidssysselsättning och arbete, 1 fråga handlar om var eleven bor och 1 fråga om antalet syskon. Flera av frågorna är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor följda av fyra eller fem svarsalternativ. Frågorna rör nedanstående områden.

  • Sex frågor (1, 2, 22, 23, 24 och 25) avser val av grund- respektive gymnasieskola, d.v.s. aktivt val av kommunal eller fristående skola och de huvudsakliga grunderna för dessa val.
  • Sex frågor (3, 4, 5, 6, 7, 8) handlar om elevernas generella uppfattning om sin förmåga eller kompetens att tillägna sig det lärostoff som skolan lär ut inom nio olika kunskapsområden, intresse att tillägna sig lärostoffet inom dessa områden, självupplevd svårighetsgrad i att studera under de tre senaste skolåren i grundskolan, och uppfattning om sin förmåga eller kompetens att klara av vissa specifika uppgifter i svenska, engelska och matematik.
  • Fem frågor (9, 16, 17, 18 och 19) handlar om arbetsformer i klassrummet och elevers inställning till betyg.
  • Sex frågor (10, 11, 12, 13, 14 och 15) rör föräldrarnas engagemang i elevernas skolarbete, hemuppgifter samt tillgång och användande av datorer.
  • Två frågor (20 och 21) berör elevernas upplevelser i vissa specifika skolsituationer och allmänna skoltrivsel.
  • Två frågor (27 och 28) rör fritidssysselsättning samt arbete.
  • Två frågor (29 och 30) handlar om elevens familjeförhållande och antal syskon.

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna (pdf 2,5 MB).

 

Insamling i gymnasiet åk 3

Insamlingen ombesörjdes av Statistiska Centralbyrån i Örebro och utformades som en pappersenkät. Enkäten tillsammans med ett följebrev skickades till dem som fanns kvar i undersökningen vid detta tillfälle. Sammanlagt fick 9493 personer erbjudande att besvara enkäten.

Undersökningen genomfördes som en postenkät med tre påminnelser. Tack- och påminnelsebrev skickades till alla efter någon vecka och ytterligare två påminnelsebrev gick ut till de som ej besvarat enkäten vid detta tillfälle. Totalt besvarades enkäten av 5361 personer (56,5 % av de utskickade enkäterna) och trots att svarsfrekvensen är ganska låg finns det goda möjligheter att kartlägga bortfallet på grund av att vi har tillgång till uppgifter från tidigare enkätinsamlingar även från dem som inte svarat på undersökningen 2006. Frågeblanketterna registrerades via skanning. Från det skannade materialet framställdes en datafil.

Detaljer om genomförandet och resultat från datainsamlingen beskrivs i rapporter som är nedladdningsbara under rubriken rapporter.

Frågeformulär till eleverna

Den slutliga enkäten kom att omfatta 51 frågor och syftade till att ge information om:

  • hur man efter ett par år ser på de utbildning som erhållits i grundskolan
  • vilken gymnasieutbildning man valt och vilka faktorer som styrt detta val
  • eventuella studieavbrott och orsakerna till dessa
  • trivseln i gymnasieskolan
  • synpunkter på gymnasieundervisningen
  • uppfattningar om den egna förmågan i olika ämnen
  • omfattning av förvärvsarbete vid sidan av studierna
  • hur mycket tid man ägnade åt olika fritidsintressen
  • planer för kommande utbildning och yrke

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna (pdf).

Interaktiv variabelförteckning

Antalet variabler för varje kohort varierar mellan några hundra upp till ett par tusen. Vissa variabler finns i alla kohorter, andra finns endast i vissa. En del variabler möjliggör longitudinella studier, andra endast tvärsnittsundersökningar. UGU har utvecklat en interaktiv variabelförteckning för att göra det lättare att hitta bland variablerna och se relationer mellan variabler i olika kohorter.

Variablerna nås genom länkarna nedanför.  Frågor om dokumentation besvaras via mejl till dataansvariga inom UGU.

Urvalsprinciper

Urvalsdesignen för kohort 1987 utgjordes av ett stratifierat slumpmässigt tvåstegs klusterurval baserat på antal rektorsområden när eleverna gick i årskurs 2 läsåret 1995/1996. Kommunerna grupperades utifrån folkmängd i sex strata.  Stratum ett består av de fem största kommunerna och från övriga fem strata drogs sex kommuner ur varje. Sammanlagt valdes 35 kommuner där 708 rektorsområden ingick. I urvalet ingår 222 rektorsområden. Utvalda rektorsområden totalundersöktes sedan med avseende på eleverna i avsedd årskurs.