Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Kohort 1: Elever födda 1948

Den första UGU insamlingen skedde våren 1961 och det var ett individurval av barn födda 5, 15 och 25 i någon månad 1948. Elever fanns då både inom folkskolan och försöksskolan (enhetsskolan). Provhäftet innehöll förutom vissa begåvningstest även frågor rörande skolmotivation, intressen och planer för framtiden.

Sammanfattning

Första gången en insamling av uppgifter ägde rum var under vårterminen 1961 och gällde då elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1948, dvs cirka en tiondel av årsklassen. Enligt beräkningar fanns det då insamlingen genomfördes sammanlagt 12 166 individer i Sverige som var födda på dessa dagar, cirka 2/3 befann sig inom folkskolan och 1/3 inom försöksskolan (enhetsskolan).

Provhäftet innehöll förutom vissa begåvningstest även frågor rörande skolmotivation, intressen och planer för framtiden. De kognitiva testen är av intelligenstestkaraktär innehållande uppgifter av verbal, induktiv och spatial natur.  På provhäftet skulle dessutom anges resultaten av standardproven för de elever som genomgått dessa under läsåret. Totalt utsändes 12 650 provhäften varav 12 290 till elever i folkskola och 360 till elever i realskola och flickskola. Till Pedagogiska institutionen inkom 10 670 ifyllda provhäften.

Utöver detta utsände SCB en blankett till skolorna angående de elever som ingick i urvalet. Blanketten innehöll två delar, en med frågor om skolform, betyg vid läsårets slut osv och en andra del med frågor om vissa s k socioekonomiska bakgrundsuppgifter. Totalt inkom 11 974 blanketter.

Vid den inledande uppgiftsinsamlingen 1961 erhölls uppgifter för första läsåret rörande elevernas skolgång. Dessa uppgifter omfattar personnummer, namn, hemort, skolform, betyg etc. Efter den första uppgiftsinsamlingen 1961 har SCB årligen samlat in motsvarande uppgifter om varje elevs fortsatta skolgång. En årspost består av de uppgifter om skolform, årskurs, betyg etc. som insamlats för ett visst läsår.

Basuppgifter

Vid den inledande uppgiftsinsamlingen 1961 erhölls uppgifter för första läsåret rörande elevernas skolgång. Dessa uppgifter omfattar personnummer, namn, hemort, skolform, betyg etc. Efter den första uppgiftsinsamlingen 1961 har SCB årligen samlat in motsvarande uppgifter om varje elevs fortsatta skolgång. De läsårsuppgifter som SCB insamlat har vid bearbetningen benämnts årspost. En årspost består således av de uppgifter om skolform, årskurs, betyg etc som insamlats för ett visst läsår. Insamlingen har skett genom att SCB till den skola, varifrån uppgift erhållits föregående år, sänt en blankett med elevens namn och personnummer samt mottagande skolas namn angivet. Man ombads vid skolorna att fylla i blanketten och sedan återsända denna till SCB. Om eleven under läsåret slutat skolan ombads man på skolan att anteckna till vilken skola eleven flyttat, så att SCB i stället kunde skicka blanketten till elevens nya skola.

Insamlingsmetoden fungerade endast delvis, eftersom skolorna, när eleven flyttat, inte alltid kunde upplysa om till vilken skola eleven flyttat. Skolorna har haft speciellt svårt att vid övergång från folkskola, enhetsskola och grundskola till realskola/flickskola och till gymnasiala skolformer ange den nya skolan. Även vid studieavbrott för t ex förvärvsarbete, har det varit svårt att erhålla uppgifter om eventuell senare skolgång. För varje år ökade därför antalet elever vars eventuellt fortsatta skolgång var okänd.

I det missiv som medföljt blanketterna för födda 1948 omnämndes t o m läsåret 1964/65 inte yrkesskola och de frivilliga fortsättningsklasserna i folkskolan bland de skolformer för vilka SCB varit intresserade att erhålla uppgifter om fortsatt skolgång. Detta har medfört att många rektorer inte rapporterat om en elev övergått till någon av dessa skolformer.

Vid insamlingen av uppgifter för födda 1948 gjordes 1965/66 ett försök att komplettera SCB:s uppgifter om vilka som gick kvar i skolan. SCB vädjade till de rektorer som erhöll blanketter från SCB att de med hjälp av skolornas elevregister, skulle sända in uppgifter för alla elever födda 5, 15 eller 25 i någon månad 1948, oberoende av om SCB sänt ut blanketter för dessa elever eller ej. Rektorerna ombads att även för dessa elever skicka in uppgifter om tidigare skolgång då denna var känd. Inga uppgifter finns om det exakta antalet elever som på detta sätt återfanns. Enligt en uppgift var antalet utskrivna blanketter 1965/66 ca 3 400, vilket antyder att SCB för läsåret 1964/65 hade uppgift om att detta antal elever fanns kvar i skolan. I det nu föreliggande registret finns 4 788 stycken läsårsuppgifter för 1964/65 vilket kan tolkas som att denna komplettering medförde att minst 1 400 elever återfanns. Dessa elever återfanns i första hand inom yrkesskolor, tekniska gymnasier och handelsgymnasier.

Basuppgifter & skoladministrativ information

Övriga uppgifter har inhämtats från och med åk 3 till och med åk 9 i grundskolan.

De socioekonomiska bakgrundsuppgifter som erhölls genom SCBs blankett har tillsammans med de av pedagogiska institutionen i Göteborg insamlade uppgifterna behandlats som en enhet benämnd bakgrundsuppgifter. Dessa uppgifter har endast insamlats en gång som en bakgrund för den senare uppföljningen av elevernas skolgång. Den delen av SCB:s blankett som innehöll uppgifter om elevens skolgång läsåret 1960/61 (skolform, årskurs, betyg etc.) utgör den första s.k. årsuppgiften.

  • Uppgifter om skolgång, t ex skolform, klasstyp, klasstruktur, klasskaraktär, årskurs och betyg.
  • Uppgifter om vissa personliga förhållanden, såsom hemort, föräldrarnas yrke och utbildning, antal syskon, avståndet mellan hemmet och skolan, avståndet mellan hemmet och närmaste gymnasium m.m.
  • Resultat från standardiserade kunskapsprov i ämnena läsning, skrivning, matematik och engelska, vilka bjöds till samtliga elever i årskurs 6.

De båda första typerna av uppgifter insamlades av Statistiska centralbyrån och finns för 98 procent (11 950) av samtliga individer födda på urvalsdagarna. Uppgifter om standardprovresultat finns för färre individer (9298), men innebär ändå att resultat finns för närmare 90 procent av dem som genomgått proven, dvs de som befann sig i årskurs 6.

Så länge som undersökningsgruppen eller delar av gruppen befann sig inom det allmänna skolväsendet insamlades vid slutet av varje vårtermin årliga uppgifter av Statistiska centralbyrån. Dessa uppgifter är av samma karaktär som de under punkt 1 ovan och insamlingen pågick t o m läsåret 1968/69. På grund av att eleverna successivt lämnade skolan (vissa elever gick i 7- eller 8-årig folkskola) samt på grund av svårigheter att spåra elever inom vissa skolformer minskar dock antalet elever med årliga uppgifter förhållandevis snabbt, vilket framgår av tabellen.

Mer information om insamlingen av basuppgifter och skoladministrativ information finns att läsa i Individualstatistiken - Skoldata för ett urval elever födda 1948 och 1953 (pdf 15 MB).

Insamlingen i åk 6

Första gången en insamling av uppgifter ägde rum var under vårterminen 1961 och gällde då elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1948, dvs cirka en tiondel av årsklassen. Enligt beräkningar fanns det då insamlingen genomfördes sammanlagt 12 166 individer i Sverige som var födda på dessa dagar, varav majoriteten befann sig i årskurs 6 inom det obligatoriska skolväsendet - cirka 2/3 inom folkskolan och 1/3 inom försöksskolan (enhetsskolan).

Under våren 1961 hölls förberedande konferenser angående individualstatistiken mellan SCB, skolöverstyrelsen (SÖ), representanter för statens råd för samhällsforskning samt representanter för olika lärar- och föräldraorganisationer. Deltagarna i dessa konferenser beslöt att till det informationsbrev om individualstatistiken som skulle gå ut till alla berörda rektorer foga en rekommendationsskrivelse undertecknad av de berörda organisationerna. Denna skrivelse utsändes i början av april 1961.

I mitten av april 1961 sände SCB en begäran till samtliga rektorer inom skolväsendet om att de skulle lämna uppgifter om antalet elever födda 5, 15 eller 25 i någon månad 1948 som fanns inom rektorsområdet (motsvarande). Begäran utsändes till 1 263 rektorsområden och svar inkom från 1 253. I de resterande 10 uppskattades antalet barn.

I maj sände Pedagogiska institutionen i Göteborg ut de material som skulle användas vid testning av eleverna. Detta material, som kallas provhäftet, innehöll förutom vissa begåvningstest även frågor rörande skolmotivation, intressen och planer för framtiden. På provhäftet skulle dessutom anges resultaten av standardproven för de elever som genomgått dessa under läsåret. Totalt utsändes 12 650 provhäften varav 12 290 till elever i folkskola och 360 till elever i realskola och flickskola. Testningarna ägde rum under tiden 8-27 maj 1961. Till Pedagogiska institutionen inkom 10 670 ifyllda provhäften.

I juli 1961 utsände SCB en blankett till skolorna angående de elever som ingick i urvalet. Blanketten innehöll två delar, en med frågor om skolform, betyg vid läsårets slut osv och en andra del med frågor om vissa s k socioekonomiska bakgrundsuppgifter. Blanketten ifylldes av skolans personal. Det kan antas att skolorna som regel tog kontakt med föräldrar och elever för att erhålla uppgift om yrke/utbildning samt personnummer. Uppgiftsinsamlingen pågick t o m september månad. Totalt inkom 11 974 blanketter. Att SCB erhöll flera blanketter än det insända antalet provhäften beror på att SCB kunde samla in de efterfrågade uppgifterna under en längre tid, medan testningarna endast kunde genomföras under en kort tidsperiod.

Planering, genomförande och resultat från insamlingen finns i Testningar för komplettering av skolstatistikens individualuppgifter (pdf nedladdningsbar från GUPEA) samt i Sammanfattning av SCB PM 1976:8 (pdf 10 MB).

Kognitiva test

De Kognitiva testen är av intelligenstestkaraktär innehållande uppgifter av verbal, induktiv och spatial natur. Dessa har givits vid varje insamling i årskurs 6 och började vid utvärderingen 1961. De tre deltesten och hur de arbetades fram finns beskrivna i Svensson, A. (1964).

  • Motsatser: Att ange motsatsen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ
  • Plåtvikning: Att finna ut, vilken bland fyra figurer man får, om man viker ihop ett avbildat ”plåtstycke”
  • Talserier: Att komplettera en talserie, där sex tal är givna, med ytterligare två tal

Mer om de kognitiva testen finns att läsa i:
Relative achievement : school performance in relation to intelligence, sex and home environment (pdf nedladdningsbar från GUPEA).

Frågeformulär till eleverna

Formuläret till eleverna innehåller ca 70 frågor. Dessa är indelade i fyra delar. Den första efterfrågar handlar om elevernas Fritid och den andra deras Planer. De två senare delarna är underlag för bildande av skalor.

I delen Sysselsättningar finns sex intresseområden, som var och en bildar en skala: Friluftsbetonade, Verbala, Tekniska, Husliga, Sociala och Kontorsbetonade.

Delen Skolan innehåller 30 frågor vilka har poängsatts med 1 för ett positivt svar och 0 för ett negativt. Därefter har interkorrelationen mellan frågorna bildat fem separata skalor:

  1. Kontakten mellan barn och föräldrar: frågorna 2, 3, 5, 9, 14, 24, 27 och 30.
  2. Familjens inställning till högre studier: frågorna 6, 8, 12, 15, 18 och 21.
  3. Elevens ängslighet i skolsituationer: frågorna 4, 7, 10, 16 och 28.
  4. Elevens intresse för skolarbetet: frågorna 1, 13, 19, 22 och 25.
  5. Elevens kamratkontakter: 17, 20, 23, 26 och 29

Fråga nr 11 ingår inte i någon av skalorna.

Insamlingen genomfördes av Pedagogiska institutionen vid Göteborgs Universitet.

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna (pdf 1,7 MB). Beskrivning av skalornas uppbyggnad kan läsas mer om i Testningar för komplettering av skolstatistikens individualuppgifter (pdf nedladdningsbar från GUPEA).

Interaktiv variabelförteckning

Antalet variabler för varje kohort varierar mellan några hundra upp till ett par tusen. Vissa variabler finns i alla kohorter, andra finns endast i vissa. En del variabler möjliggör longitudinella studier, andra endast tvärsnittsundersökningar. UGU har utvecklat en interaktiv variabelförteckning för att göra det lättare att hitta bland variablerna och se relationer mellan variabler i olika kohorter.

Variablerna nås genom länkarna nedanför.  Frågor om dokumentation besvaras via mejl till dataansvariga inom UGU.

Urvalsprinciper

För de två första kohorterna (födda 1948 och 1953), med insamling åren 1961 och 1966, gjordes urvalet planenligt genom att alla elever födda 5, 15 eller 25 i varje månad år 1948 respektive 1953 skulle ingå i materialet. Eleverna befann sig normalt i årskurs 6 i folkskola eller enhetsskola.