Göteborgs universitet

Kohort 2004

Vår tionde insamling är ett stratifierat kommun-och skolurval där huvuddelen av eleverna är födda 2004. Första insamlingen gjordes i årskurs 6 år 2017 och bestod av kognitiva uppgifter och frågeformulär. Vad som är unikt för detta urval är att eleverna upplevde distansundervisning och restriktioner av olika slag till följd av Covid-19 pandemin. Vi genomförde därför en särskild undersökning när urvalet gick på första året i gymnasiet (våren 2021), som syftade till att veta mer om pandemins konsekvenser.

Sammanfattning

Syftet med de omfattande dataundersökningarna är att möjliggöra såväl längdsnitts- som tvärsnittsundersökningar av stora och representativa elevurval. Uppföljningsundersökningen av det här aktuella stickprovet påbörjades våren 2014 när eleverna befann sig i grundskolans årskurs 3. Fram t.o.m. årskurs 5 insamlades genom SCB:s försorg enbart skoladministrativa uppgifter. Våren 2017 när huvudparten av eleverna gick i årskurs 6 kompletterades de skoladministrativa uppgifterna med uppgifter som inhämtades direkt från elever, målsmän samt berörda lärare.

Undersökningspopulationen består av de elever som vårterminen 2014 tillhörde grundskolans åk 3, 9775 elever. Av definitionen följer att populationen avgränsas med hänsyn till årskurstillhörighet, vilket betyder att den innefattar elever med olika födelseår. Huvudparten eller drygt 96 procent är dock födda 2004. Antalet elever som besvarat hela eller delar av enkätformuläret är 5190 och vårdnadshavarenkäten 4785. Andelen som besvarat elevenkäten är 53 procent och vårdnadshavarenkäten 49 procent. Antalet lärare som besvarat lärarenkäten är 731.

Insamlingen därefter skedde våren 2020 då majoriteten av eleverna gick i årskurs 9. Vid den insamlingen skickades en enkät hem till eleverna och det fanns både möjlighet att svara via en pappersenkät eller en webbenkät. Svarsfrekvensen var låg med 2523 svarande eller 26,4 procent.

 

Basuppgifter

Basuppgifter

Registerdata som SCB påför i samband med urvalet av klasser. Dessa består i huvudsak av:

  • födelseår
  • kön
  • migrationsbakgrund
  • utbildningsbakgrund
  • socioekonomiska uppgifter

Skoladministrativa data

De skoladministrativa uppgifterna inhämtats från årskurs 3, 4, 5 och 6. En blankett skickas ut till den skola eleven går i och skolan fyller i uppgifter för varje elev som ingår i undersökningen. I årskurs 3 är det i huvudsak de klasser som ingick i urvalet som fyller i dessa uppgifter, men under åren flyttar flera elever, vilket gör att blanketten skickas ut till alltfler skolor som då fyller i uppgifter för enstaka elever. Allt för att de elever som från början ingick ska kunna följas över åren upp i vuxen ålder. Denna information består av:

  • kommun
  • skola
  • årskurs
  • klassform
  • modersmål
  • svenska för invandrare
  • datum vid flytt till annan skola
  • ny kommun
  • ny skola
  • betyg från den åk detta har givits

Insamlingen i åk 6

Kognitiva test

De kognitiva testen är av intelligenstestkaraktär innehållande uppgifter av verbal, induktiv och spatial natur. Dessa har givits vid varje insamling i årskurs 6 och började vid utvärderingen 1961. De tre deltesten och hur de arbetades fram finns beskrivna i Svensson, A. (1964) (pdf nedladdningsbar från GUPEA).
Från och med utvärderingen 2005 finns ytterligare ett nykonstruerat verbalt test.

  • Motsatser: Att ange motsatsen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ.
  • Plåtvikning: Att finna ut, vilken bland fyra figurer man får, om man viker ihop ett avbildat ”plåtstycke”.
  • Talserier: Att komplettera en talserie, där sex tal är givna, med ytterligare två tal.
  • Likheter: Att ange synonymen till ett visst nyckelord bland fyra alternativ.

Mer om de kognitiva testen finns att läsa i:
Relative achievement : school performance in relation to intelligence, sex and home environment (pdf nedladdningsbar från GUPEA).

Frågeformulär till eleverna

Frågeformuläret omfattar 20 frågor förutom de kognitiva testen. Flertalet frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor med fyra eller fem svarsalternativ. Genom att konstruera skalor och använda delfrågorna som indikatorer kan man komma åt fenomen som är svåra att mäta. Frågorna rör nedanstående områden.

  • Elevernas generella uppfattning belyses av fem frågor (1, 2, 3, 4, 5) och visar vilken förmåga eleverna anser sig ha att tillägna sig kunskaper och färdigheter inom olika kunskapsområden samt deras generella intresse att lära inom dessa områden.
  • Upplevelser i specifika skolsituationer och skoltrivsel belyses av fem frågor (6,7, 8, 14 och 20) och visar hur eleverna känner sig i olika lärande och sociala sammanhang i skolan samt deras allmänna skoltrivsel.
  • Elevernas motivation belyses i en fråga (9) för att undersöka deras motivation att lära i skolan och om de har några specifika mål med sitt lärande.
  • Arbetsformer i klassrummet belyses av en fråga (10) för att undersöka hur elever och lärare arbetar i klassrummet.
  • Läxor och hemuppgifter belyses av tre frågor (11, 12 och 13). För att ta reda på hur lång tid eleverna ägnar åt hemuppgifter eller läxläsning, hur ofta läxor förekommer, samt hur mycket hjälp de får med sina läxor.
  • Föräldrarnas engagemang i barnets skolsituation belyses av två frågor (15 och 16) och visar på föräldrarnas intresse för barnets skolsituation och dess framtida utbildningsplaner.
  • Betygsfrågan belyses av två frågor (17 och 18).
  • Fritidssysselsättningar belyses av en fråga (19) och handlar om omfattningen av elevernas fritidsintressen.

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna i årskurs 6 (pdf 1 MB).

Frågeformulär till vårdnadshavare

I det formulär som bjöds 2017 ingick 14 frågor. De tre första frågorna rör vissa faktiska förhållanden som vem som besvarar enkäten samt i vilken utsträckning som eleven har deltagit i förskoleverksamhet. Flertalet av de övriga frågorna syftar till att ge en bild av kontakten mellan barn och vårdnadshavare samt hur vårdnadshavare ser på skolans verksamhet. Var och en av frågorna består av ett antal delfrågor. Frågorna rör nedanstående områden.

  • Val av skola (frågorna 4 och 5).
  • Utvecklingssamtal och föräldramöten (6).
  • Kraven skolan ställer (7).
  • Synen på betyg (8).
  • Barnets skolsituation (9).
  • Hur viktiga olika skolämnen bedöms (10).
  • Kommunikationen mellan barn och föräldrar (11).
  • Skolans resurser (12)
  • Informationen från skolan (13)
  • Skolans kunskapsförmedling (14).

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till vårdnadshavare i årskurs 6 (pdf 0,5 MB).

Frågeformulär till lärarna

Vid fyra tidigare insamlingar har också lärarna fått ett frågeformulär för att få en så fullständig bild som möjligt av elevens skolsituation. Lärarenkäten består av 24 frågor. Flertalet frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor. Frågorna rör följande områden.

  • Uppgifter om klassens storlek och sammansättning (1, 2, 3, 4 och 7).
  • Lärarens bedömningar om klassens kunskapsnivå (5 och 6).
  • Fakta om läraren (8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15).
  • Upplevelse av skola och arbetets innehåll (16 och 17)
  • Arbetssätt och arbetsförhållanden (18 och 20).
  • Uppfattning om betyg (19).
  • Föräldramedverkan (21).
  • Uppfattning om egen kompetens (22).
  • Organisering av och behov av stöd i klassen (23 och 24).

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till lärare i årskurs 6 (pdf 0,7 MB).

 

Insamlingen i åk 9

Frågeformulär till eleverna

Frågeformuläret omfattar 26 frågor och en möjlighet att kommentera. Flertalet frågor är formulerade som huvudfrågor med ett antal underlydande delfrågor med flera svarsalternativ. Genom att konstruera skalor och använda delfrågorna som indikatorer kan man komma åt fenomen som är svåra att mäta. Frågorna rör nedanstående områden.

  • Val av skola belyses av två frågor (1 och 2) .
  • Vilken förmåga eleverna anser sig ha att tillägna sig kunskaper och färdigheter inom olika kunskapsområden samt deras generella intresse att lära inom dessa områden belyses av fem frågor (4, 5, 6, 7 och 8).
  • Upplevelser i specifika skolsituationer och skoltrivsel belyses av fem frågor (3, 9, 10, 11 och 12) och visar hur eleverna känner sig i olika lärande och sociala sammanhang i skolan, hur mycket hemarbete eleven haft samt deras allmänna skoltrivsel.
  • Elevens uppfattning om betygen och hur rättvisa de varit belyses av tre frågor (13, 14 och 15).
  • Elevernas motivation belyses i två frågor (16 och 17) för att undersöka deras motivation att lära i skolan och om de har några specifika mål med sitt lärande.
  • Tre frågor handlar om hur eleven uppfattar lärandeprocessen och elevens trivsel (18 och 19).
  • Fem frågor handlar om elevens fortsatta studier och eventuella val till gymnasiet (20, 21, 22, 23 och 24)
  • Fritidssysselsättningar belyses av en fråga (25) och handlar om omfattningen av elevernas fritidsintressen.
  • Elevens hälsa och välbefinnande belyses i en fråga (26).

Frågornas exakta formuleringar återfinns i enkätformuläret till eleverna i årskurs 9 (pdf 0,7 MB)

Insamling i åk 1 i gymnasiet

”Coronaenkäten”

Under perioden december 2020 till april 2021 genomförde UGU-projektet en enkätundersökning om coronapandemins påverkan på livet i och utanför skolan. De flesta av deltagarna gick då i gymnasiets årskurs 1. Undersökningen koncentrerade sig på frågor kring konsekvenserna av corona- och covid-19 pandemin, särskilt inom skolan  men även i livet i allmänhet. Totalt svarade 3068 elever på denna webbenkäten.

  • Fyra frågor (1, 2, 3, 4) avsåg hur mycket eleverna stannat hemma från skolan och hur undervisningen förändrats under pandemin.
  • Fyra frågor (5, 6, 7, 8) handlade om huruvida eleven gick i årskurs 9 vårterminen 2020, hur betygen i årskurs 9 påverkades och även hur eleverna uppfattade avsaknaden av nationella prov.
  • Tre frågor (9, 10, 11) handlade om huruvida eleven studerar på gymnasiet och om valet till gymnasieskolan påverkats av pandemin.
  • Tre frågor (12, 13, 14) handlade om förekomst av distansundervisning och elevernas uppfattning om den.
  • Fyra frågor (15, 16, 17, 18) handlade om oro, både allmänt och specifikt knuten till pandemin.
  • En fråga (19) handlade om hur fritidsaktiviteter påverkats.
  • Sju frågor (20, 21, 22, 23, 24, 25, 26) tog upp påverkan av pandemin på familjen hälsa och ekonomi, såväl om direkt påverkan genom eventuell sjukdom som indirekt. Även förändringar i relationen med vänner och familj belystes. 
  • En fråga (27) rörde synen på framtiden.
  • I den sista frågan (28) fick eleverna berätta om positiv respektive negativ påverkan som pandemin haft för dem.

Frågornas exakta formuleringar återfinns i Coronaenkäten till elever i årskurs 10 (pdf 1.3 MB).

Insamling i åk 3 i gymnasiet

Elevenkät följd av en uppföljning av ”Coronaenkäten”

Under våren 2023 samlade UGU-projektet in den sista undersökningen för elever födda 2004. Då beräknades majoriteten av eleverna i urvalet gå i tredje året på gymnasiet. Undersökningen ville även följa upp den för UGU unika Coronaenkäten som eleverna besvarade under våren 2021. Därför kombinerade vi vår ordinarie frågeformulär med vår enkät för covid-19. Enkäten besvarades av eleverna på webben och innehöll 34 frågor där de 26 första frågorna tillhör vår ordinarie undersökning, följd av 8 utvalda frågor ur Coronaenkäten. 

UGUs frågeformulär för elever innehöll frågor gällande...

  • Vilken gymnasieutbildning man valt och vilka faktorer som styrt detta val.
  • Eventuella studieavbrott och orsakerna till dessa.
  • Trivseln i gymnasieskolan.
  • Synpunkter på gymnasieundervisningen.
  • Uppfattningar om den egna förmågan i olika ämnen.
  • Omfattning av förvärvsarbete vid sidan av studierna.
  • Hur mycket tid man ägnade åt olika fritidsintressen.
  • Planer för kommande utbildning och yrke.

Frågorna ur Coronaenkäten innehöll frågor gällande...

  • Elevernas upplevelser av distansundervisningen.
  • Elevernas upplevda oro.
  • Fritidsaktiviteter efter coronarestriktionerna.
  • Hur pandemin påverkade eleverna familjemedlemmar och andra närstående.

Frågornas exakta formuleringar återfinns i Elevenkäten, åk 3 i gymnasiet kohort 2004 (pdf 1.3 MB).

Kodbok

Antalet variabler för varje kohort varierar mellan några hundra upp till ett par tusen. Vissa variabler finns i alla kohorter, andra finns endast i vissa. En del variabler möjliggör longitudinella studier, andra endast tvärsnittsundersökningar. UGU har utvecklat en kodbok i HTML-format för att göra det lättare att hitta variabler. Den visar variabelnamn, till viss del fördelning av variabelvärden, variabeletiketter och värden.

Variablerna nås genom länken nedanför.  Frågor om dokumentation besvaras via mejl till dataansvariga inom UGU.

Urvalsprinciper

Urvalet drogs år 2014. Urvalsramen bestod år 2014 av grundskolor (ej sameskolor) som hade elever i årskurs 3 under läsåret 2013/14. Urvalet stratifierades efter typ av skolhuvudman för att säkerställa att ett tillräckligt antal elever i fristående skolenheter blev representerade. För mer information om population, stratifiering samt ursprungligt urval hänvisas till dokumentationen över SCB:s longitudinella elevpaneler. I urvalet som drogs år 2014 ingick totalt 9 794 elever.