Hamza brinner för klimatfrågor och internationella relationer

Hamza, vem är du? Berätta lite om dig själv

Jag heter Hamza Jamous, är 22 år och kommer från Uddevalla. Nu går jag min tredje termin på statsvetarprogrammet. Vid sidan om studierna jobbar jag på IKEA, är mycket aktiv i civilsamhället och dansar Hip-Hop och Popping. 

Bild

Du läser statsvetarprogrammet med inriktning internationella relationer (IR). Vad har du fått lära dig så här långt?  

Under första terminen gick vi igenom valsystem, statsskick, politiken inom offentlig sektor och politiska teorier. Andra terminen läste vi mycket om demokrati, demokratisering och autokrati och autokratisering. Sista kursen under våren 2020 handlade om miljöpolitik och för mig som är intresserad av klimat- och miljöfrågan var den kursen en dröm som blev verklighet. Tyvärr kändes det inte lika roligt när jag förstod att den skulle hållas på distans på grund av corona. Just nu läser jag om teorier och internationella relationer i ett historiskt perspektiv, roligare än så kan det inte bli!

Människor och stater har mycket mer gemensamt med varandra än vad de tror. Krig, epidemier och ekonomiska problem kan hanteras hållbart och effektivt när samarbete främjas på internationell nivå. 

Hur kommer det sig att du valde ämnet statsvetenskap från första början?

Jag intresserade mig för samhällsdiskussioner och analyser redan när jag var barn. Naturligtvis har jag påverkats av politiken under min uppväxt, min pappa är palestinier och mamma är från Syrien. Innan vi kom till Sverige bodde vi i Yarmuk, ett före detta flyktingläger som etablerades efter Nakba* i Palestina 1948 och som blev en förort till Damaskus. I Yarmuk stod jag ofta på balkongen och såg människor demonstrera för Palestinas rätt till självständighet. Revolutionen i Syrien för införandet av medborgerliga rättigheter och demokrati i mars 2011, var livsfarlig att engagera sig i. Detta är exempel på händelser som fått mig att vilja engagera mig politiskt och lära mig mer om politik.

När jag kom till Sverige kändes det rätt att börja läsa historia, politik, och fördjupa mig mer i vissa samhällsfrågor. Förhoppningsvis får jag jobba med det jag är intresserad av när jag är klar med min utbildning. 

När vi pratas vid är det distansundervisning som gäller på grund av coronapandemin, hur fungerar det för dig? 

Kan inte säga utmärkt, men bättre än förväntat. Det var väldigt utmanande att läsa miljöpolitikkursen andra terminen för då var det här med distansstudier något nytt. Men nu är jag van vid två timmar långa zoom-föreläsningar. Dessutom har jag betydligt mycket mer tid över eftersom jag inte behöver pendla från Uddevalla, och jag får otroligt mycket stöd av mina kursledare.

Du arbetar i FN-förbundet som ungdomsambassadör för de globala målen, kan du berätta lite om vad det innebär?

I år har jag beviljats ett hedersuppdrag som ambassadör för de globala målen. Det är den mest ambitiösa agendan för hållbar utveckling som världens länder någonsin antagit, och finns till för att avskaffa extrem fattigdom och minska ojämlikheter och orättvisor i världen. Att främja fred och rättvisa, och lösa klimatkrisen. 

Rollen som ambassadör innebär att jag åker runt i Sverige, framförallt här i väst, och föreläser om de globala målen och FN-förbundets olika projekt - till exempel projektet ”Flicka, minor och skolmat”. Vi håller föreläsningar i skolor och föreningar men också för företag och i kommunfullmäktige.  

Arbetet med FN-förbundet är mycket givande och utvecklande. Det är en bra möjlighet för den som vill jobba med FN-frågor på hemmaplan och bli bättre på att föreläsa inför olika typer av människor. 

Internationella relationer och klimat – varför engagerar du dig i dessa frågor?

Det går inte att bortse från klimatfrågan då den belyser ojämlikheter och orättvisor i vår värld. Klimatkrisen kommer drabba alla. Men hårdast drabbas de mest utsatta - människor som lever i extrem fattigdom eller bor i otrygga miljöer med bristande infrastruktur.

Det blir svårt att utveckla livskvalitet för människor och främja den ekonomiska och sociala hållbarheten runt om i världen om vi inte kollektivt lyckas ta hand om vår jord och dämpa effekterna av klimatförändringar. 

Intresset för internationella relationer växte fram när jag lämnade mitt hemland, då insåg jag hur små vi egentligen var i relation till resten av världen. Människor och stater har mycket mer gemensamt med varandra än vad de tror. Krig, epidemier och ekonomiska problem kan hanteras hållbart och effektivt när samarbete främjas på internationell nivå. 

När du är klar med dina studier, vad vill du göra då?

Lämna landet något år och jobba på ett ställe som jag inte kan någonting om. Ett karriäräventyr skulle man kunna kalla det.

Vad är det bästa med Göteborgs universitet?

Framförallt goa människor i gott humör! Men också mycket kunniga föreläsare och professorer som ofta själva jobbar inom sina respektive forskningsfält. Man blir stolt när man inser att det bedrivs en del forskning på Göteborgs universitet som har väldigt hög kvalité, särskilt inom demokrati.