Hoppa till huvudinnehåll
Länkstig

DNA som en tidsspegel: från Neandertalare till framtida klimatförändringar

Kurs
Grundnivå
3 högskolepoäng (hp)
Studietakt
17%
Undervisningstid
Kväll
Studieort
Göteborg
Undervisningsform
Campus
Undervisningsspråk
Svenska
Start/slut
-
Ansökan öppen
-
Anmälningskod
GU-21000
Ansökan stängd. Sen anmälan öppnar 15 december 2020.

Kort om kursen

DNA som tidsspegel: från Neanderthalare till klimatförändringar är en bildningskurs för alla som har ett intresse för genomisk information och vill lära sig mer om arvsmassa/DNA. Kursen är exempelvis lämplig för studenter inom angränsande områden, lärare, släktforskare och för dig som lättare vill kunna förstå vetenskapliga nyheter och reportage. Föreläsningarna belyser olika perspektiv på det vi vet om arvsmassan hos människan och organismer såsom växter, bakterier och virus samt hur forskningen använder den informationen.

Om utbildningen

Vår arvsmassa innehåller all information som cellerna behöver för att producera de molekyler som utför cellens maskineri. Tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom experimentella metoder för att utvinna DNA från olika prover samt inom de maskinella sekvenseringsteknikerna och tillhörande analysmetoder, har vi idag tillgång till enorma mängder genomiska data.

Det finns många olika forskningsområden som kan använda dessa data, exempelvis släktforskning, forskning kring sjukdomar kopplade till gener, för analys av organismer som finns ute i naturen och för identifiering av nya typer av virus. Analys av de biologiska sekvenserna kan också ge en bild av olika arters utveckling i förhållande till varandra eller olika geners utveckling under miljoner år. Ett annat användningsområde är brottsbekämpning där polisen har börjat använda DNA-sekvenser för att hitta släktingar till potentiella brottslingar för att ringa in dem med hjälp av provtagning från brottsplatsen.

Många frågar sig idag om det kan vara bra att sekvensera sitt genom. Vilken information är då önskvärd och går det att skydda den personliga integriteten? Kan informationen som vi får påverka vår relation till våra släktingar och vill vi verkligen veta om vi har anlag för någon genetisk sjukdom?

De enskilda föreläsningarna kan variera från år till år. Exempel på föreläsningar:

  • Introduktion till arvsmassa/DNA, dess information och släktskap mellan levande organismer.
  • Upptäckten av DNA samt tidigare och nuvarande tekniker för att sekvensera DNA.
  • Hur går det att utvinna DNA från döda organismer, exempelvis mammutar?
  • Vad innehåller vårt genom? Finns sjukdomsgener? Hur överför cellerna den genetiska informationen från en generation till en annan?
  • Hur sprider sig antibiotikaresistens mellan olika bakterier?
  • Virus – vän eller fiende?

Om det finns önskemål, kan en praktisk övning i hur vi tittar på det mänskliga genomet ingå i kursen.

Behörigheter och urval

Förkunskapskrav

Grundläggande behörighet

Urval

Betyg (34 %), högskoleprov (33 %) och högskolepoäng, max 225 hp (33 %).

För antagning till sommaren 2021 och framåt gäller följande urval: betyg (34 %), högskoleprov (33 %) och högskolepoäng, max 165 hp (33 %).

Efter studierna

Kursen är en bildningskurs i molekylärbiologi. Du söker den som en fristående kurs.

Du kan inte räkna in kursen i de högskolepoäng i huvudområdet som du behöver för att ta ut en examen i molekylärbiologi. Däremot kan du ta med den i din examen som valfri kurs.

Så är det att plugga

Lokaler

Du läser kursen på Campus Medicinareberget.