Med hedern i fokus
Ett mord i Sverige som har sina rötter i en kultur där hedern är central är den yttersta konsekvensen av när två olika kulturella synsätt krockar. I dagligt tal brukar de kallas för hedersrelaterade mord och det är detta som Johan Rosquist har studerat i sin avhandling ”Moral i rätten” - Jag har varit intresserad av hur det svenska rättssystemet har hanterat fall där de åtalade hänvisar till familjens eller klanens heder. Om en kvinnas beteende uppfattas som skamligt måste man i värsta fall mörda och skymfa henne för att hedern skall återupprättas.
Efter sex år är den klar, avhandlingen med titeln ”Moral i rätten – utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997 – 2027”. Den handlar inte om juridik utan snarade om hur rättssystemet, från lagstiftaren till domstolarna har hanterat frågan. Johan har också suttit med på sammanlagt fem domstolsförhandlingar som på ett eller annat sätt var relaterat till heder. Det akademiska fackområdet är rättssociologi.
- Jag intresserar mig i allmänhet för hur myndigheter hanterar sina uppgifter och vilka processer som pågår i utförandet av deras uppdrag. Myndighetsverksamheter styrs huvudsakligen av lagstiftning, men uttolkning och tillämpning i linje med lagen är en komplex process. Tidigare har jag tittat på hur fastighetsmäklarinspektionen arbetar och hur migrationsverk runt om i Europa hanterar arbetstillstånd.
Motivbeskrivningar
Men nu har fokus varit på den svenska rätten och det hedersrelaterade våldet. Han har gått igenom policydokument från riksdag och regering och som ligger till grund för lagstiftningen och studerat polisens förundersökningar och domskäl i domstolsprotokoll.
Johans främsta fokus har varit på hur domstolarna resonerat kring hur motivbeskrivningar framträder tillsammans med begrepp som heder och skam och vad som händer när dessa begrepp hamnar i en svensk kontext.
- I samband med det första mordet 1997 såg jag att rätten hade ett utifrånperspektiv. Man såg på problematiken som något främmande. Här har det skett en förändring när vi kommer fram till den senaste rättegången, 2017. Då hade hedersproblematiken införlivats i rättens resonemang. Hedersmotivet har med tiden blivit mer underförstått och självklart för domstolarna. Men det är viktigt att poängtera att det inte finns några skillnader över tid när det gäller påföljden, i stort sett alla har blivit dömda till livstids fängelse.
Stora skillnader
De totalt elva oerhört tragiska fall som analyserats i avhandlingen belyser också mer övergripande frågor om hur ett samhälle organiseras och vad som händer när två samhällsordningar skaver mot varandra. Och det behöver inte alltid vara kulturer från vitt skilda länder som gör att skillnaderna uppstår.
- Själv bor jag i Malmö och det räcker med att åka över till Köpenhamn för att se att det finns stora skillnader mellan det danska och det svenska sättet att göra alldagliga saker.
Ett lands lagstiftning bygger i grunden på de värderingar och praktiker som har vuxit fram och lagstiftningen blir en formalisering av vad som inte är tillåtet att göra. Lagarna blir ett skydd för de normer som vi vill att samhället skall vila på.
Strukturer
I länder med en svag statsmakt måste andra strukturer gå in för att stötta medborgarna, den mest naturliga aktören blir då familjen, eller klanen, och även här har normer växt fram för att behålla de stöttande strukturerna.
- Hedersproblematiken består av flera olika delar eller system: juridiska, sociala, politiska och ekonomiska, och det är viktigt att kunna se helheten av detta utan att för den skull inte fördöma det våld, eller det förtryck som sker i hederns namn.
Fördjupa debatten
Johan hoppas och tror att avhandlingen kan vara till nytta på flera olika ställen, exempelvis inom socialtjänsten, för att fördjupa förståelsen för under vilka villkor många människor, särskilt kvinnor, lever i vårt land.
- Sedan hoppas jag att den också kan fördjupa den allmänna debatten.
- Nu är avhandlingsarbetet klart och du skall försvara den vid disputationen den 31 januari, vad händer sen?
- Jag hoppas kunna jobba vidare med ämnet, men då kanske studera hur socialtjänsten arbetar med hedersbegreppet, det är ju de som skall arbeta med det förebyggande arbetet. Under hela tiden har jag jobbat extra som taxichaufför nere i Malmö, det kanske jag också fortsätter med. Det brukar bli intressanta möten som ibland kan belysa det mer teoretiska arbete som jag ägnat mig åt se senaste sex åren.
Johan Rosquist kommer att försvara sin avhandling ”Moral i rätten – Utredningar av hedersrelaterat våld i Sverige 1997 – 2017” fredagen den 31 januari kl 13:15 i sal Sappören.