Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Foto: Sam McGee, Unsplash
Länkstig

Vår medverkan i media

Våra forskare förkommer ofta i olika mediasammanhang. Här samlar vi ett urval.

Medieklipp från 2020

LU 20111: SWEAH-doktorander: ”Vi behöver lyssna på vårdtagare när vi rustar vården för nya kriser”
Coronapandemin har förändrat livet för 70-plussare i Sverige, som ofta är beroende av kommunal vård och omsorg. Många verksamheter har varit drabbade av smittspridning och dödsfall under pandemin. Doktorander vid forskarskolan SWEAH vill se mer tvärvetenskaplig forskning som rustar Sverige för kommande hälsokriser. Linn Elena Zulka, doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet, intervjuas i artikeln.

Kollega 201027: Pappor mindre stressade av delad föräldraledighet
Pappor som delat föräldraledigheten lika med sin partner känner sig tryggare och mindre stressade som föräldrar än pappor som inte varit hemma lika mycket. Det visar Monica Lidbecks avhandling.

Psykologtidningen 201022: Delad ledighet gav mindre föräldrastress
Mindre stress och en förbättrad familjesituation – stora vinster för nyblivna pappor som delar föräldraledigheten lika, visar psykologen Monica Lidbeck i en ny avhandling. Det ledde även till en bättre balans mellan arbetsliv och familjeliv för båda föräldrarna.

GP 201013: Experten: Därför trängs folk på dansgolvet
Sandra Buratti, docent i psykologi, intervjuas av GP om vad det är som gör att vissa har börjat slappna av när det gäller Covid-19-restriktionerna.

SvD 200831: Flytta hemifrån – viktigt för att få en egen identitet och utvecklas

DN 200603: Åren mellan 20 och 30 har i vår tid blivit en ny livsfas
Philip Hwang och Py Liv Eriksson vid psykologiska institutionen forskar om unga vuxna. Vad innebär det egentligen att vara vuxen? Och när är man vuxen?

GP 200430: Cornelia och Thomas lider av hälsoångest - men är inte rädda för covid-19
Ann-Sophie Lindqvist Bagge, leg. psykolog och universitetslektor i hälsopsykologi, om hälsoångest.

Vi föräldrar 2020-04: Psykisk ohälsa hos föräldrar - hur påverkas barn?
När föräldrar mår psykiskt dåligt kan barn fara illa. Så hur kan man skydda sitt barn om man är deprimerad, har ångest eller annan psykisk ohälsa? Vi föräldrar har bland andra intervjuat forskaren Jennifer Strand, psykologiska institutionen.

GT 200422: Krisen kan göra oss mer sociala
GT intervjuar Margareta Bohlin, docent i psykologi, som menar att krisen faktiskt också kan göra oss mer sociala.

Läget 200403: Ett lättare liv i pandemin
Finns det några generella sanningar när det kommer till stress och ångest? Enligt Ann-Sophie Lindqvist Bagge, psykolog och docent i hälsopsykologi vid Göteborgs universitet, är svaret nej. Hur individer reagerar i kris är väldigt individuellt och beror på en mängd olika faktorer.

SvD 200307: Vissa lider av virusångest - andra är obrydda
Hur vi hanterar hotet från det nya coronaviruset skiljer sig åt. Vissa känner en stark oro och ångest, medan andra inte tycks bry sig alls. - Det är enormt olika hur vi tar detta, säger psykologen Ann-Sophie Lindqvist Bagge som forskar om hälsoångest.

Dagens juridik 200406: "Fler brott kan klaras upp med hjälp av alkoholpåverkades vittnesmål"
Debattartikel: "Fler brott kan klaras upp med hjälp av alkoholpåverkades vittnesmål"

SvT 200323: Experternas fem tips för att lyckas på jobbet - i hemmet 
Allt fler jobb sker nu hemifrån för de som kan göra det, under coronakrisen. Men att hålla fokus kan vara en utmaning. Här följer därför experternas tips på hur du jobbar i hemmet.

GP 200323: Experterna: Så lär du ditt barn bli empatiskt 
Treåringen knycker kompisens spade i sandlådan och kalabalik utbryter. Hur gör jag som förälder för att mitt barn ska bli en empatisk person? Och vilka fallgropar bör jag se upp med?

SvD 200321: "Experter bör prata om människor - inte procent" 
För många är det svårt att förstå innebörden av siffror och procent och därmed hur risker beräknas i samband med covid-19. Därför är det nu extra viktigt att presentera information på ett sätt så att alla förstår, skriver forskaren Pär Bjälkebring vid Göteborgs universitet.

UR Play: Sexualbrott på nätet - en utmaning för rättsväsendet
Föreläsning - 43 min Trots att sexuella övergrepp över nätet ofta rättsligt ses som mindre allvarliga än sexuella övergrepp som sker vid fysiska möten kan dessa övergrepp ha allvarliga konsekvenser för de barn som utsätts. Malin Joleby, doktorand inom rättspsykologi och utvecklingspsykologi, berättar om hur vi kan förstå denna nya form av sexualbrott och hur vi rättsligt kan bekämpa den. Inspelat den 21 februari 2020 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

NYT 200312: (Opinion) Is Obsessing Over Daily Coronavirus Statistics Counterproductive?
Pär Bjälkebring, forskare i psykologi, har tillsammans med andra forskare en pågående longitudinell studie om känslor och risk relaterat till corona. I den här artikeln (opinion) diskuterar kollegan Ellen Peters (director of the Center for Science Communication Research, University of Oregon) resultaten utifrån frågan om det är "bra" eller "dåligt" att följa statistiken om coronafall.

GT 200314: Psykologen: Därför länsar vi hyllorna under coronakrisen
Många bunkrar matvaror och länsar hyllorna i butikerna. Detta trots att myndigheter konstaterat att det inte råder livsmedelsbrist i Sverige. - Det beror på att människan är ett socialt djur och tar efter andras beteende. Man tror att man själv är ett steg efter, säger Pär Anders Granhag, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.

Sydsvenskan 200307: Vissa lider av virusångest - andra är obrydda
Hur vi hanterar hotet från det nya coronaviruset skiljer sig åt. Vissa känner en stark oro och ångest, medan andra inte tycks bry sig alls. - Det är enormt olika hur vi tar detta, säger psykologen Ann-Sophie Lindqvist Bagge som forskar om hälsoångest.

SvD 200303 Debatt om missbruksvården: Professorer: Sluta att utreda - ge rätt hjälp
De flesta med beroendeproblem har inte sociala problem. Nio av tio vill heller inte söka behandling inom socialtjänsten. Det är dags att sluta utreda frågan och istället ge dem vård, skriver professorerna Agneta Öjehagen och Claudia Fahlke.

SBU 200304: Psykosociala insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott
Det går inte att säkert avgöra vilka metoder i öppenvård som ger bäst resultat för unga som begått brott. Det visar SBU:s systematiska forskningsöversikt av psykosociala insatser för att förebygga återfall i brott bland unga i åldern 12-17 år. Therése Skoog, docent vid psykologiska institutionen, var en av de sakkunniga i rapproten.

Sjukhusläkaren 200221: Därför vill vi inte tänka på pensionen 
Enligt Martin Hedesström, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, som forskar om beslutsfattande och ekonomisk psykologi, finns det en rad psykologiska faktorer bakom vår ovilja att tänka på pensionen.

SvD 200224: Hantera konflikträdsla. Dags att se upp när chefen bjuder in till grillfes
Konflikträdsla finns på alla nivåer i företag, men det blir större bekymmer om chefen är konflikträdd, menar psykologen Maria Wramsten Wilmar.Det är inte alltid chefen själv är medveten om sitt problem.

P1 200219: Magnus Bergqvist om att vi tenderar att överskatta vårt miljöengagemang 
Plånboken i P1 gästades av Magnus Bergqvist, forskare i miljöpsykologi, som i programmet berättade om sin studie som visar att vi tenderar att överskatta vårt miljöengagemang. Intervjun börjar 20 min och 45 sek in i sändningen.

GP 200213: Minskade klimatutsläpp hänger på din livsstil
Alla kan inte göra allt, men varje konsument kan göra något. David Andersson är forskare på psykologiska institutionen på Göteborgs universitet och en av dem som står bakom appen Svalna, som hjälper användarna att få koll på sina utsläpp.

GP 200206: Psykologiprofessorn om rädslan för coronaviruset
Med över 20 000 smittade och ett hundratal döda har coronaviruset fått stor uppmärksamhet. Trots att endast ett fall är bekräftat i Sverige finns en stor oro för att bli smittad, vilket lett till att människor som antas vara av asiatiskt ursprung utsätts för diskriminering.

Alkohol & narkotika 200204: "Socialstyrelsens kartläggning av samsjuklighet är ofullständig"
Socialstyrelsens kartläggning av samsjuklighet underskattar hur många inom vården som har både psykisk ohälsa och beroendeproblematik, skriver Agneta Öjehagen och Claudia Fahlke.

DN 200129: De flesta mår bra efter att ha slutat jobba
Hur mår svenskarna efter pensionering? Relativt bra, konstaterar Isabelle Hansson, forskare i psykologi vid Göteborgs universitet, i sin nyligen publicerade avhandling.

Svt 200119: Studie: Sociala normer får oss att agera mer miljövänligt
Sociala normer får oss att agera mer miljövänligt. Vi gillar inte att bli tillsagda vad vi ska göra, men påverkas mer än vad vi tror av att andra äter vegetariskt, åker kollektivt eller inte skräpar ner. Det visar en forskningssammanställning från Göteborgs universitet. Forskaren Magnus Bergquist intervjuas.

GP 200106: Årstidsbunden depression vanligare bland kvinnor än män
Symptomen skiljer sig delvis från vanlig depression. Och det är framför allt unga kvinnor som drabbas. Men vad är SAD? Ett arv från vårt förflutna för att spara energi i barnafödande ålder? Eller finns det andra förklaringar? Så vet du om du är drabbad - och så förebygger du.

Medieklipp från 2019

Vetenskapsradion 191219: Är du mer miljövänlig än andra?
Vi kanske ser oss själva som mer miljövänliga än andra. Det visar Magnus Bergquists forskning (Göteborgs universitet) där 4000 personer fått svara på hur ofta de gör miljövänliga saker jämfört med andra.

P4 Göteborg 191219: De flesta överskattar sitt miljöengagemang
De flesta är övertygade om att de överlag agerar mer miljövänligt än andra. I en studie med över 4000 deltagare från Sverige, USA, England och Indien har forskare vid Göteborgs universitet visat att vi tenderar att överskatta vårt eget miljöengagemang. - Det är en generell effekt inom psykologin, överoptimism kallas paraplybegreppet och det visar sig i olika typer va bedömningar. Vi tenderar att överskatta vår egen förmåga, exempelvis tror vi att vi är bättre bilförare än snittet, säger Magnus Bergquist, forskare i miljöpsykologi vid Göteborgs universitet.

Studio Ett 191219: Mångmiljonbelopp från svenska kommuner till kritiserad utbildning som delar in folk i färger
"Röda personer" är dominanta, "gula" influerande, "gröna" stabila och "blåa" analytiska - ett sätt att dela in personlighetstyper baserat på den så kallade DISA-modellen som förekommer i Thomas Eriksons bästsäljande bok "Omgiven av idioter". Men trots att DISA marknadsförts som vetenskaplig, saknas forskningsstöd för modellen och de personlighetstester som baserats på den här färg-modellen. Trots det har fyra sjukvårdsregioner spenderat miljontals kronor på att läkare och annan personal skall utbildas i personlighetsteorin. Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet är kritisk till modellen och intervjuas tillsammans med Zilla Jonsson, HR-direktör på Region Östergötland.

Expressen Debatt 191218: Din skatt har slösats på ovetenskaplig smörja
Sjukvården måste skära ner. Polisen ropar efter mer resurser. Försvaret fortsätter spara. Samtidigt som många av samhällets kärnverksamheter går på knäna spenderas mångmiljonbelopp på att utbilda offentliganställda i pseudovetenskapligt trams, skriver två psykologer och en professor i psykologi.

P4 Halland 191213: Miljoner lades på kritiserad kurs: Precis som horoskop
När Region Halland utbildar blivande specialistläkare i ledarskap har man använt en kritiserad metod som delar upp personer i olika färger beroende på personlighetstyp. Med DISC-metoden delas personligheter in i gul, blå, röd och grön. Enligt en granskning som journalisten Christian Dahlström publicerar i dag lägger hälso- och sjukvården i Sverige, inklusive Halland, miljonbelopp på DISC-utbildningar varje år, trots att modellen enligt flera experter är ovetenskaplig. - Precis som med horoskop så finns det ingen systematik här, säger psykologiprofessor Magnus Lindwall.

Personal & ledarskap 191125: Hon ska undersöka ­phubbing i arbetslivet
Att det kan vara störande när någon plötsligt plockar upp mobilen under ett samtal är något de flesta kan relatera till. Psykologen och forskaren Sara Thomée har fått 4,3 miljoner av Forte för att undersöka phubbing i arbetslivet.

Kommunalarbetaren 191106: Positivt att följa kroppsaktivister
Att se en variation av kroppar gör att man blir mer positivt inställd till sin egen kropp. Det säger psykologen Johanna Kling vid Göteborgs universitet, som har forskat om kroppsuppfattning.

Aftonbladet 191106: Faran - när du går i pension
De flesta svenskar som går i pension är nöjda med det, visar ny svensk forskning. Men två riskgrupper klarar övergången till pensionen sämre. Aftonbladet intervjuar Isabelle Hansson som nyligen disputerade med avhandlingen Retirement and Life Satisfaction: A Resource-Based Dynamic Perspective.

Forsking.no 191027: Personligheten din påvirker hvordan du vil trives som pensjonis
Forskning.no har skrivit en artikel utifrån Isabelle Hanssons avhandling Retirement and Life Satisfaction: A Resource-Based Dynamic Perspective.

Fråga Lund 191015: När utvecklar barn empati?
När lär vi oss att hålla tillbaka våra impulser och ta hänsyn till andras känslor istället för att säga rakt ut vad vi tycker och tänker? I avsnitt 7 av programmet Fråga Lund visar docent Sara Landström med hjälp av psykologiska tester hur den här förmågan utvecklas under vår tidiga barndom.

SvD 191007: Fel, ordet "hen" gör oss visst mer toleranta
Ordet hen gör oss inte mer toleranta, hävdar Mikael Parkvall och kritiserar en studie i en amerikansk tidskrift. Men han tycks ha missuppfattat hur studien genomfördes, de statistiska analyserna och slutsatserna som dras, menar forskarna Emma A Renström, Anna Lindqvist och Marie Gustafsson Sendén.

Socialstyrelsens podd 190923: Om barn till föräldrar som vårdas inom vuxenpsykiatri
Avsnitt 71 i Socialstyrelsens podd På djupet handlar om barn till föräldrar som vårdas inom vuxenpsykiatrin: Den psykiska ohälsan i samhället ökar och många med psykisk ohälsa är även föräldrar.

DN 190910: Mobbning kan påverka kroppsuppfattningen på lång sikt
När barn och unga mobbas får det konsekvenser för deras kroppsuppfattning långt upp i åren. Det visar en ny studie som ingår i den forskning som görs om kroppsuppfattning vid psykologiska institutionen och som leds av professor Ann Frisén.

Psykologtidningen 190902: Kraftig ökning av nätbaserade övergrepp
Tröskeln för att våga berätta är ofta högre än annars men de utsatta barnen drabbas minst lika hårt som vid övergrepp offline, berättar psykologiforskaren Malin Joleby vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

Extrakt 190827: Nudging kan få oss att spara mer etiskt
Kan nudging få fler människor att välja etiska fonder? Den frågan har psykologer vid Göteborgs universitet sökt svar på genom ett forskningsexperiment. Forskaren Martin Hedesström intervjuas.

GP 190715: Övergrepp på nätet lika allvarligt som ett fysiskt för offret
Sexuella övergrepp på nätet kan ge minst lika allvarliga följder som fysiska angrepp. Ny forskning visar att barn som utsätts på internet tar större skada än vad omgivningen i allmänhet tror. Reaktionerna är desamma som efter en våldtäkt. Malin Joleby som forskar om psykologiska konsekvenser av sexuella övergrepp på nätet intervjuas.

Psychology today 190711: Body image: Is It Getting Better?
Body image differs for men and women across time, but improvement is possible.

Folkbladet 190729: Därför erkänner oskyldiga brott
Varför erkänner oskyldiga brott de inte har begått? Mikaela Magnusson och Timothy Luke, medlemmar i forskargruppen CLIP, intervjuas om falska erkännanden.

P4 190626: Hur kan man hitta lugnet under semestern?
Maria Gröndal, leg. psykolog och doktorand på psykologiska instituionen, gästade Morgon i P4 Göteborg 26/6 och pratade om hur man kan hitta lugnet under semestern. 2h 49 min in i programmet.

Psykologtidningen 190603: Helnykterhet som mål ger bäst resultat
Helnykterhet som behandlingsmål ger bättre resultat än andra mål, visar en svensk långtidsuppföljning av personer med alkoholberoende. Forskarna Claudia Fahlke och Kristina Berglund intervjuas.

Dagens Arena 190604: Helnyktert fortfarande bäst vid alkoholproblem
Behandling av alkoholproblem har länge haft helnykterhet som det enda målet. Men de senaste åren har "kontrollerad konsumtion" seglat upp som ett alternativ. Vår nya studie visar dock att det ger sämre resultat, skriver Kristina Berglund, docent i psykologi, i en debattartikel i Dagens Arena.

UR Samtiden 190329: Psykologer i rätten: Vad kan vi (inte) bidra med?
När förhörsmetoderna i Kevinfallet började ifrågasättas blev Sara Landström, docent i psykologi, ombedd att granska förhörsfilmerna. Här berättar hon om vilka metoder som fungerar och vilka man ska akta sig för att använda. Inspelat den 29 mars 2019 på Clarion Hotel i Stockholm. Arrangör: Sveriges psykologförbund.

GP 190420: Så ska polisförhör med barn förbättras
(Låst artikel) Små barn har svårt att hålla på hemligheter. Till slut berättar de flesta vad de har varit med om - och lite till. Att genomföra polisförhör med förskolebarn kan vara en svår balansgång. Mikaela Magnusson, doktorand på psykologiska institutionen, intervjuas.

The Guardian 190507: How to spot a liar - even if he isn't a cabinet minister
Professor Pär Anders Granhag har intervjuats av the Guardian om vilka möjligheter vi har att kunna avgöra om någon ljuger.

SVT 190504: Instagramkonto om förintelsen hyllas och kritiseras
SVT har talat med Margareta Bohlin, docent i psykologi, apropå ett uppmärksammat instagramkonto om förintelsen, "eva.stories", som både hyllas och kritiseras. Hon menar att man måste vara där ungdomar är för att nå ut till dem.

Psykologtidningen 190429: Öka hälsopsykologisk kunskap utan att öka samtidigt öka oron
Den hälsopsykologiska vetenskapliga disciplinen måste debattera mot orimliga hälsobudskap och utröna hur kunskap om individens möjlighet att påverka sin hälsa ska förmedlas utan att lägga sten på börda, skriver tre psykologer och två läkare.

SvD 190406: 17 av 18 återvändare kom frivilligt till polisförhör
För att få fram information i frivilliga förhör med exempelvis IS-återvändare kan polisen använda flera strategier - men press och auktoritet fungerar sällan, säger Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, till SvD.

Aftonbladet 190415: Slutreplik i debatten om bristen på träningsanläggningar för barn och unga
Barn är barn - även där marken är dyr. Det skriver bland andra Magnus Lindwall, professor i psykologi, i en slutreplik i Aftonbladet. Debattörerna tycker att situationen när det gäller barnens möjligheter till idrott i storstadskommunerna är ohållbar.

Spår 190416: Brandkärrsmordet - En sjuårings berättelse
Poddcasten Spår tar i sin andra säsong upp ett mord i Brandkärr i Nyköping år 2006. I det tredje avsnittet medverkar Sara Landström, docent i psykologi. Hon ger sin syn på hur förhören med en sjuårig pojke gick till. Cirka 12 minuter in i avsnittet är hon med första gången.

Läkartidningen 190326: Ökad hälsomedvetenhet kan öka människors hälsoångest
Medierna har ett stort ansvar för att undvika alarmistiska hälsobudskap. Professionen måste debattera mot orimliga budskap och se till att sjukvården inte bidrar till att öka människors hälsoångest. Ann-Sophie Lindqvist Bagge och Claudia Fahlke vid psykologiska institutionen är två av författarna till debattartikeln.

Syre 190321: Psykologen Johan Melander arbetar med traumatiserade barn
Porträtt: Psykologen Johan Melander arbetar med traumatiserade barn. Han är även musiker, och i Göteborgsintervjuerna kombineras karriärerna för att föra utsatta ungas talan.

UL 190321: Forskare sprider klimatkunskap med ett spel och en app
David Andersson, postdok vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet, har utvecklat ett kortspel där deltagarna får lära sig hur olika val i vardagen påverkar klimatet och en app där man kan räkna ut sitt klimatavtryck.

TV 4 Brottsjournalen: Om bristerna i förhören med 12-åringen i Hovsjöfallet
I säsongsfinalen av Brottsjournalen (TV4) tog programledarna upp saxmordet i Hovsjö 2001. I inslaget kommenterar Sara Landström, docent i psykologi, bristerna i förhören med den utpekade gärningspersonen "Jonas" som då var 12 år gammal.

SR 190319: Upp och hoppa eller vila dig sjuk
P1-programmet Kropp & Själ handlade igår om vad som krävs för att få människor att bli mer fysiskt aktiva i sin vardag. En av gästerna i programmet var Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet.

Catalyst feb 19: Is The Office Romance Dead?
Amerikanska Catalyst har skrivit om romanser på jobbet och hänvisar till Lars Göran Wallgren och Inga Tidefors tidigare artikel Workplace Romances: "Going to Work Is Amazing and Really Fun" (International Journal of Psychological Studies).

SR 190314: Klardrömma - en förmåga hos många med narkolepsi
Vetandets Värld handlade om klardrömmar där du mer eller mindre styr dina drömmar. I programmet medverkade Adrian Parker, seniorforskare i psykologi.

Arbetsliv 190311: Effektiva team är bra för hälsan
Medarbetare i välfungerande team har högre arbetstillfredsställelse, är mindre stressade och har lägre korttidsfrånvaro, visar forskning. Men för att kunna arbeta effektivt ihop krävs tydliga gemensamma mål och en förståelse för vars och ens roller i teamet.

Norra Halland 190314: Dela lika på ledigheten svårare i privat sektor
Norra Halland uppmärksammar en studie som visar att informella arbetsplatskulturer är ett hinder för pappor att ta ut föräldraledighet. I artikeln citeras en av studiens författare, Philip Hwang, forskare i psykologi.

GB 190313: Så bemöter du barnets frågor om döden
Vid ett dödsfall kan det finnas mycket att ta ställning till - inte minst hur man ska bemöta sitt barns frågor och oro. Barnpsykologen och doktoranden Johan Melander Hagborg ger i en intervju med GP svar på vad du kan tänka på.

Djungeltrumman 190311: Katten som inte fanns - så funkar falska minnen
Mikaela Magnusson, doktorand på psykologiska institutionen, forskar på minnet och förklarar hur det kan fungera.

Dagens Arena 190206: Bra hemtjänst kräver mer än valfrihet
En hemtjänst som uppfyller äldres behov kräver andra åtgärder än införandet av Lagen om valfrihetssystem, LOV. Det menar Anna Dunér, Pär Bjälkebring, och Boo Johansson vid Göteborgs universitet efter att ha granskat hur kommuner hanterar äldres önskemål och erfarenheter.

Psykologtidningen 190130: Modeordet livskvalitet bör granskas kritiskt
Ordet, eller begreppet, livskvalitet (eng. quality of life) används idag flitigt i olika sammanhang. Troligtvis för att det finns ett behov av att försöka fånga en sammanfattande, kvantifierbar och mätbar bild av individers subjektiva upplevelsevärld, skriver Ann-Sophie Lindqvist Bagge, docent i psykologi och Claudia Fahlke, professor i hälsopsykologi.

DN 190131: Pappor i privat sektor har svårare att ta ut föräldraförsäkring
Färre pappor i den privata jämfört med den offentliga sektorn tar ut föräldraledighet. En av anledningarna är att de inte vill orsaka problem för de arbetskamrater som täcker upp, visar en ny studie vid Göteborgs universitet.

SR 190122: Självhjälpsmyt baseras på plastikkirurgi och fantomsmärtor
På inspirations- och träningsbloggar talas det ibland om att det tar 21 dagar att bilda en ny vana. P4 Blekinge har tagit hjälp av Magnus Lindwall, professor i psykologi, för att reda ut om det ligger någon sanning i siffran 21. "Den är i gott sällskap med många andra liknande myter. Den baseras på plastikkirurgen Maltz som noterade att det tog cirka 21 dagar för personer som genomgick plastikkirurgi att bli nöjda med sina nya utseenden".

SvD 181223: Livsviktiga frågor till unga som söker berömmelse i sociala medier
Från mobbing till att tygla hatet. Går det att bli Youtubestjärna utan att riskera sin psykiska hälsa? - Att vänja dig vid hat och hot kan göra dig avtrubbad, säger sociala medierforskaren Margareta Bohlin. Här är frågorna unga och deras föräldrar bör ställa - så att jakten på berömmelse inte slutar i bedrövelse.

DN 190111: Forskare: Därför ljuger vissa personer
Vad är det som gör att vissa personer luras? Och är det enbart negativt att använda sig av lögner? Forskaren Pär-Anders Granhag förklarar hur användandet av lögner påverkar vår vardag.

Medieklipp från 2018

Aftonbladet 181216: Forskare: "Att vara missnöjd med sin vikt har blivit norm"
Vikt väcker känslor. Mest skam och olika former av mindervärdeskomplex, sällan glädje. Och mitt i vågen av kroppspositivism är den fortfarande oerhört tabu att tala om. - Vi associerar en attraktiv kropp med framgång och popularitet. Kroppen blir ett individuellt projekt vi kan forma som vi vill, och lyckas vi inte med det i linje med idealen kopplar vi det till dålig karaktär, säger Kristina Holmqvist Gattario, fil. doktor i psykologi.

SvT 181210: Därför agerar vi inte - trots att vi känner till klimathotet
Vi har sett larmrapporterna, vi vet att vi borde agera - ändå gör vi det inte. Varför? Enligt forskarna finns det psykologiska barriärer som hindras oss från att bete oss miljövänligt. - Vi underskattar hur mycket vi påverkas av sociala normer, säger Magnus Bergquist, forskare inom miljöpsykologi.

Psykologtidningen 181211: "Ompröva specialistutbildningen"
DEBATT. Ersätt det skriftliga specialistarbetet med kurs i bland annat statistik, anser psykologerna Ann-Sophie Lindqvist Bagge, Malin Hildebrand Karlén och Claudia Fahlke.

P1 181211: Kan robotar avslöja lögner?
Med artificiell intelligens ska lögndetektorer på flygplatser kunna urskilja om passagerare ljuger vid gränskontrollen. Hur fungerar det? Och är det säkert? Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, hjälpte till att reda ut det i Nordegren & Epstein i P1. Lyssna 12:30 in i programmet.

P4 181203: Varför forska i psykologi?
Karin Boson disputerade den 30 november med sin avhandling om psykologiska perspektiv på ungas alkoholanvändande. Den 3 december deltog hon i Förmiddag i P4 och fick då många frågor om detta. Hur bestämmer man sig för att bli psykolog? Hur kommer det sig att man vill forska? Och vad undersökte Karin egentligen i sin avhandling?

GP 181126: Experter kritiska till att tankar påverkar åldrandet
Göteborgs-Posten ställer sig frågan om receptet för ett långt liv är att bli en mer positiv person. Artikeln handlar om kopplingen mellan längden på enzymet telomeras som tycks skydda våra celler, och olika personlighetsdrag. Sambandet mellan längd på telomerer och hälsa har inom forskningen ganska starkt stöd, men vissa delar är mer oklara, berättar Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning mot hälsopsykologi.

Allas 181119: Din kropp är så mycket mer än ett utseende!
Veckotidningen Allas har talat med Kristina Holmqvist Gattario, universitetslektor vid psykologiska institutionen, om hur vi uppfattar vår kropp. Tillsammans med kollegorna Ann Frisén och Carolina Lunde har hon skrivit boken "Projekt perfekt: Om utseendekultur och kroppsuppfattning".

Uppsala.se 181119: Forskare: Detta händer i kroppen när du slutar träna
För de allra flesta som tränar, går motivationen upp och ner under året och i perioder. Magnus Lindwall, professor i idrottsvetenskap och i psykologi, är en av dem som svaar på vad som händeer när du slutar träna.

SR 181117: Vårt behov av superhjältar
Superhjältar - varför gillar vi dem så mycket och vilket behov stillar de hos oss? God morgon världen pratar med några superhjältefantaster. En av dem är Philip Hwang, som också är professor vid psykologiska institutionen.

SvD 181116: "Rädsla snedvrider politisk debatt i sociala medier"
Den politiska diskussionen på sociala medier speglar inte vad människor i allmänhet tycker. Det skriver fyra forskare, däribland Emma Renström, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, på SvD Debatt. Framför allt är det människor som är socialt orädda som är mest benägna att dela med sig av sina åsikter. I dagens läge är det för få röster som hörs, enligt debattörerna.

GP 181112: Svenskarna mindre oroliga för klimatet än andra EU-länder
Göteborgs-Posten har talat med Gró Einarsdóttir, som doktorerat i social- och miljöpsykologi. Artikeln handlar om hur oroade svenskarna är för klimatförändringar och vilka motivationsfaktorer som kan få oss att agera.

Dagens samhälle 181109: En salig röd-grön-gul-blå röra förklädd till vetenskap
Köp inte bästsäljaren "Omgiven av dåliga chefer". Här finns inget att hämta utöver ändlösa anekdoter, lösa spekulationer och tomma löften om lösningar på komplexa problem, skriver professorn i psykologi Magnus Lindwall.

Forskning & Framsteg 181106: Jämställdhet innebär könsskillnader
Forskning & Framsteg har intervjuat Eric Mac Giolla om studien som har visat att när människor själva får bedöma sina personligheter så blir könsskillnaderna större i jämställda länder.

Aftonbladet 181107: Vanligt lägga skuld på våldtäktsoffer
Att lägga skuld på våldtäktsoffer förekommer världen över. I Kerstin Adolfssons avhandling anser över hälften av de svarande att våldtäktsoffer i någon mån får skylla sig själva. Oftast beror det på fördomar hos dem som skuldbelägger, snarare än omständigheterna kring själva våldtäkten.

GP 181106: Därför skuldbeläggs våldtäktsoffer
Göteborgs-Posten uppmärksammar en avhandling från psykologiska institutionen som visar att okunskap om våldtäkt orsakar skuldbeläggning av utsatta. Kerstin Adolfsson, som skrivit avhandlingen, intervjuas.

ETC 181106: Fördomar om våldtäkter leder till skuldbeläggande
ETC uppmärksammar en avhandling från psykologiska institutionen som visar att okunskap om våldtäkt orsakar skuldbeläggning av utsatta. Till exempel skuldbelägger de som har förutfattade meningar om våldtäkt mer än de som inte har det.

Psykologtidningen 7/18: Synen på ohälsans natur förändras (sidan 30 ff)
Blivande psykologer, läkare och socionomer betonar vikten av ett så kallat biopsykosocialt synsätt, visar en studie av forskarna Claudia Fahlke och Sven G. Carlsson vid Göteborgs universitet. Samtidigt efterfrågas mer inslag från andra kunskapstraditioner i den egna grundutbildningen.

Aftonbladet 181101: Stå på dig, du måste inte ta det där glaset
Fyra av tio tror de uppfattas som tråkiga om de inte dricker, skriver Karin Hagman, vd för IQ och Karin Boson, leg psykolog och doktorand i psykologi vid Göteborgs universitet i en debattartikel.

GP 181030: Expertens kritik mot personlighetstester
Tester som snabbt kan dela in människor i olika personlighetstyper är populära hos både privatpersoner och arbetsplatser som ska nyanställa. Men flera av de vanliga testerna har kritiserats för att helt sakna vetenskaplig grund. ¿ Man sitter vid middagsbord och delar in sin umgängeskrets och sin partner i färger, säger psykologiprofessorn Magnus Lindwall, professor vid psykologiska institutionen.

SvT Nyheter 181026: Rättspsykologen om Natschkifallet: Många hade gjort samma sak
Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, medverkar i ett nyhetsinslag i P4 Väst om mordrättegången i Uddevalla tingsrätt där en 22-åring står åtalad för att ha huggit ihjäl offret med en yxa. Försvaret har använt Enligt Pär-Anders Granhag som expertvittne i rättegången.

UU 181018: Malin Hildebrand Karlén tilldelades Juniorforskningspriset 2018
Den nationella konferensen Drogfokus 2018 samlade närmare tusen beroendeforskare, praktiker och beslutsfattare i Uppsala Konsert & Kongress. På programmet stod bland annat utdelning av U-FOLDs och Länsstyrelsens nyinstiftade forskningspris.

Ulricehamns tidning 181018: Professor Granhag vittnade om faktorerna som drev 22-åringen fram till yxmordet
Under onsdagen vittnade Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, om hur den mordåtalade 22-åringen som högg ihjäl sin hyresvärd med en yxa drevs till mordet och hur man måste förstå den psykologiska processen som kan få någon att utföra en sådan handling.

Läkartidningen 181016: Flera behandlingar för alkoholproblem är bevisat effektiva
Utmaningen är att realisera behandlingarna i vården så att personer med lindrigt¿måttligt beroende får hjälp, skriver Claudia Fahlke, professor vid psykologiska institutionen.

Personal & Ledarskap 181009: Hr i fronten för innovation
HR-tidskriften Personal & Ledarskap har talat med Leif Denti, docent i psykologi, om hur HR kan göra organisationen mer innovativ. "Om man ska bygga innovation är kompetensförsörjning själva grundplåten. För att skapa nya idéer om vad man kan åstadkomma i framtiden är organisationerna väldigt beroende av omvärldsbevakning, folk som förstår vad som händer och som har kunskaper och färdigheter att göra något med det."

SvD 181005: Utvecklingen i USA "en sexistisk backlash"
Svenska Dagbladet ställer sig i en artikel frågan vad striden om domaren Brett Kavanaugh säger om USA:s kvinnorsyn. Kerstin Adolfsson, doktorand på psykologiska institutionen, forskar om människors attityder kring och skuldbeläggande av våldtäktsutsatta och hon menar att det vi nu ser i USA lika gärna skulle kunna utspela sig i Sverige. "Att skuldbelägga offer för sexualbrott är något som förekommer här liksom i USA", säger hon.

Psykologtidningen 181003: Mer jämställda men även mer olika
Psykologtidningen uppmärksammar nyheten från psykologiska institutionen att personlighetsskillnader är större mellan män och kvinnor i jämställda länder.

Aftonbladet 181003: Männen drar häxkortet ända upp i senaten
Psykologen Johan Hagborg forskar om hur sexuellt utsatta bemöts inom våra juridiska system. Han ser nu hur det i USA:s senat pågår en strid som utkämpats tusentals gånger världen över. "Det återstår att se om häxjaktsnarrativet får dominera processen eller om en stark, oberoende utredning med all sin frigörande praxis tillåts ta plats. Hur det än blir med den saken så har Fords vittnesmål redan påverkat och inspirera många."

Alkohol & Narkotika 180928: Medberoende bör inte bli diagnos
Medberoende som diagnos saknar vetenskapligt stöd och är inte en lämplig benämning på anhöriga till personer med beroendeproblem, skriver flera kliniskt erfarna forskare i en debattartikel.

PBS 180927: Hur alkohol, tid och försök att glömma trauma kan förändra vad vi minns
Angelica Hagsand forskar om minne och vittnesmål. Hon är en av de forskare som har intervjuats i artikeln How alcohol, time and trying to forget trauma can change what we remember. Artikeln handlar om vittnesmålen i fallet med den till USAs högsta domstol nominerade Brett Kavanaugh.

Aftonbladet 180927: Kavanaugh-fallet - lackmustest för #metoo?
Mörka moln har tornat upp sig över Brett Kavanaugh ¿ USA:s president Donald Trumps kandidat till Högsta domstolen ¿ efter anklagelser om sexuella övergrepp. Många ser fallet som ett lackmustest för vilket genomslag metoo-rörelsen egentligen har fått i USA. Sara Landström, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, kommenterar Trumps ställningstagande i fallet.

SvD Debatt 180926: Modeordet livskvalitet bör granskas kritiskt
Större beslut som grundas på uppmätt livskvalitet och som direkt påverkar samhället bör fattas med försiktighet. Även forskare och allmänhet har anledning att fundera över begreppet, skriver Ann-Sophie Lindqvist Bagge, docent i psykologi, och Claudia Fahlke, professor i hälsopsykologi, båda vid psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

SVT Nyheter 180921: Reklam eller genetik - vad är orsaken till ätstörningar?
Vad är det egentligen som orsakar kroppshets hos allt fler ungdomar? Efter uppmärksamheten kring Mia Skäringers nya tv-serie Kroppshets, diskuterades frågan i Aktuellt av professorn i psykologi Ann Frisén och psykiatriforskaren Yvonne Hausswolff-Juhlin. - Det finns starka kommersiella intressen i att få oss att känna oss missnöjda, säger Ann Frisén.

DN 180920: Sexting - frihet och oro för unga
Dagens Nyheter har talat med Carolina Lunde, docent i psykologi, som tidigare i år publicerade en studie som visar att högstadietjejers erfarenheter av ¿sexting¿ är mycket mer negativ än pojkars. Studien ger inga tydliga svar på varför, men i muntliga intervjuer bland ungdomar fick Carolina Lunde intrycket att det framför allt handlar om synen på kvinnligt och manligt.

DN Vetenskap 180908: Är du en hobbit, en huligan eller en vulcan?
DN skriver om hur vi styrs mer av känslor än vi tror när vi fattar beslut, t ex när vi väljer vilket parti vi ska rösta på. Bland annat intervjuas Tommy Gärling, seniorprofessor vid psykologiska institutionen.

SvD 180830: Var beredd - börsfall kan göra dig korkad
SvD Näringsliv har intervjuat psykologiforskaren Lars-Olof Johansson apropå aktiesparares reaktioner innan och under finansiella kriser.

180716: Högstadietjejer ogillar sexting mer än killar 
Sexting handlar om att skicka eller ta emot sexuella bilder via digitala kanaler. En ny studie visar att 30 procent av högstadieelever i Sverige någon gång har blivit sextade och att tjejer har mer negativa erfarenheter än jämnåriga killar

P3 180716: Sexting - roligare för killar?
Tjejer har mer negativa erfarenheter av sexting än killar. Det visar en studie gjord med högstadieelever i Västsverige.

Psykologtidningen 180618: "Optimister oftare skeptiska"
Andras bedömningar spelar störst roll för huruvida du själv anser att en viss komplicerad politisk fråga går att besvara. Men även din personlighet spelar stor roll. Det visade psykologiforskaren Bodil Karlsson i en doktorsavhandling.

GP 180528: Dagens äldre tappar förmågor snabbare när försämringen satt igång (låst artikel)
70 sägs vara det nya 50. Men 80 verkar inte vara det nya 60. Ny forskning från psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet visar att nedgången i hjärnans processer går snabbare när de väl sätter in.

Aftonbladet 180528: Hjärnan pigg längre - men försämras fortare
Dagens personer i 70-årsåldern är piggare i hjärnan än tidigare generationer. Men när den kognitiva förmågan väl börjar försämras, går nedgången snabbare än tidigare. Det antas hänga ihop med hur vi använder hjärnans reservkapacitet. Psykologen Peter Karlssons doktorsavhandling bygger på data från en bred studie av hälsotillståndet hos äldre i Göteborg, som inleddes 1971. I Karlssons forskning jämförs den kognitiva förmågan hos personer som fyllde 70 år i början av 2000-talet med personer som var i motsvarande ålder på 1970-talet.

SVT Nyheter 180526: Dagens åldringar har bättre kognitiv förmåga än tidigare generationer
Dagens äldre har bättre kognitiv förmåga än tidigare generationers åldringar. Men när funktionerna väl börjar försämras går nedgången snabbare. En möjlig förklaring kan ligga i att våra hjärnor tränas mer. I en ny avhandling vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har skillnader i kognitiv funktion hos olika generationers sjuttioåringar undersökts.

P4 180527: Mor och barn - en komplicerad relation
Många mammor firas på mors dag. Men det är inte självklart att ens relation till mamma är en dans på rosor. Relationen till vår mamma är i början av livet vår mest självklara och det är också den första. Eftersom mamman är en så viktig figur i livet är hon en person som lätt kan såra oss. Hon har stora uppgifter som påverkar oss mycket och kan göra dessa mer eller mindre bra, vilket kan leda till besvikelse, förklarar psykologen Karin Boson.

Brandsäkerhet 180522: Så förblir du kreativ i en hektisk vardag
Innovation är det sista, och viktigaste, steget i att bli en fullvuxen organisation. Innovationsforskaren Leif Denti vid psykologiska institutionen ger tips och råd om hur du och ditt företag når dit.

SvD 180520: "Får jag snygga magrutor ska jag gå till stranden"
Svenska Dagbladet lyfter upp frågan om manligt kroppsideal och att den manliga "extremkroppen" är på väg tillbaka. Hur kroppsidealen påverkar män är ett relativt outforskat område enligt Kristina Holmqvist Gattario, lektor i psykologi och en av författarna till boken "Projekt perfekt".

Dagens samhälle 180517: SBU: Rädda Barnen missuppfattar vår rapport
På Dagens Samhälles debattsida skriver Anders Broberg, professor i klinisk psykologi, och Ulf Axberg, docent i klinisk psykologi, en replik på ett inlägg från Rädda Barnen. I repliken skriver forskarna: "Vi har svårt att förstå hur en vetenskaplig granskning skulle kunna försämra läget för barn som utsätts för våld och försummelse."

Musikguiden P3 180511: Artisthatet - Hur påverkas musiker av sociala medier?
Att vara aktiv på sociala medier är idag en självklarhet för många svenska artister. Men hur påverkas dem av att hela tiden finnas tillgängliga för fansen och att telefonen ständigt vibrerar? Margareta Bohlin, forskare vid psykologiska institutionen, är en av deltagarna i programmet.

SR Vetandets värld: Det goda åldrandet
Vetandets värld har gjort en serie program som berör äldre. I del två av tre i sin serie "Det goda åldrandet" handlar det om att äldre personer är allt friskare. Boo Johansson, professor vid psykologiska institutionen, Ingmar Skoog, professor i psykiatri samt Ewa Wikström, professor i organisation och management, intervjuas. Del tre handlar om äldreomsorgen och Anna Dunér, professor i socialt arbete, intervjuas

SR 180508: Forskarbråk om medfödd spelintelligens
SR Radiosporten har gjort ett inslag om att forskarna bakom boken Hjärnboll pekar på betydelsen av särskilda hjärnfunktioner för att lyckas som fotbollsspelare. Men detta får kritik av andra forskare och Magnus Lindwall, professor i psykologi med inriktning på bland annat idrott, intervjuas: "Det är två väldigt små studier med många felkällor."

Psykologtidningen 3/18: En parasit kan kanske ligga bakom psykisk ohälsa
Toxoplasma gondii har i studier visat ett samband mellan infektion och sjukdomstillstånd som schizofreni, depression och bipolär sjukdom. Det skriver en grupp forskare inom psykologi och medicin vid Göteborgs universitet som här redogör för evidensen kring parasitens betydelse för beteendeförändringar. (Sid 32 ff)

P4 180423: Stephan Livh samtalar med psykologen Karin Boson om "monologmonster
Samtalet förs 158 minuter in i programmet (se den blå pilen under ingressen)

SVT Vetenskap 180422: Krävs mer forskning om smartphones betydelse för psykisk ohälsa
Det är förenklat att peka ut smartphones som orsak till den växande psykiska ohälsan, menar svenska forskare. Däremot kan den nya tekniken förstärka en utveckling som redan finns. SVT har intervjuat Sara Thomée, forskare vid psykologiska institutionen.

Många intresserade av visningen av patientmålningar i Lillhagens kulvertar
Väggmålningarna i Lillhagens kulvertar är viktiga uttryck av tidigare patienter på mentalsjukhuset. Detta har uppmärksammats av Elisabeth Punzi, forskare vid institutionen för psykologi och koordinator för klustret Kulturarv och hälsa inom Centrum för kritiska kulturarvsstudier vid Göteborgs universitet.

ETC 180417: Liten risk för återfall i sexualbrott
Få unga män som begått sexualbrott som tonåringar återfaller efter behandling. Det visar en ny avhandling vid Göteborgs universitet. Men när pojkarna följdes upp med tio års mellanrum, var det tydligt att de flesta av dem haft svårt att skapa sig en stabil tillvaro.

SR 180416: Oklart om metoder mot barnmisshandel fungerar
Det är oklart hur effektiva flera metoder som används för att hjälpa barn som utsätts för våld egentligen är visar en rapport från Statens Beredning för Medicinsk och Social Utvärdering. Sveriges Radio har gjort ett inslag och intervjuar Ulf Axberg, docent i klinisk psykologi, som har varit sakkunnig i utvärderingen.

P4 180409: Intervju med Karin Boson, psykolog och doktorand
Ca 2.43 in i programmet intervjuas Karin Boson om att vara psykolog och träffa människor som har gått igenom svåra upplevelser. Hur hanterar man det som den som lyssnar? vad händer när man kommer hem från jobbet?

SR 180404: Få unga återfaller i sexuella brott (start vid 1:12 in i programmet)
Mycket få unga vuxna män som i tonåren begått sexuella övergrepp återfaller efter behandling. Men tätare koppling mellan vårdinstans och livet därefter skulle ge dem bättre chanser till en drägligare tillvaro. Det sägs i en avhandling från Göteborgs universitet, skriven av Sara Ingevaldson vid psyklogiska institutionen.

Arbetarskydd 180403: "Stress gör hela organisationen dummare"
I tidningen Arbetarskydd skriver Lars Göran Wallgren Tengberg, civilekonom och docent i arbets- och organisationspsykologi, en debattartikel om sjukskrivning stress på jobbet: "Stress gör hela organisationen dummare".

TT 180329: Pojken bad 61 gånger om att få sluta förhöret
Ledande frågor, få möjligheter att prata fritt med egna ord om vad som hände och totalt nio utpekade gärningsmän. En ny analys visar på stora brister i förhören med de utpekade bröderna under Kevinutredningen 1998. Sjuåringen frågades vid ett tillfälle ut över fyra timmar.

Expressen Hälsoliv 180326: Så får du bättre självförtroende genom att träna
Är självförtroendet inte på topp? Ut i löpspåret eller riv av ett pass på gymmet. Träning och motion kan nämligen stärka vårt självförtroende. Hälsoforskaren Magnus Lindwall förklarar varför.

SVT Play 180326: Programmet Fråga doktorn om sex, närhet och kärlek för äldre.
SVT programmet Fråga doktorn handlade nyligen om sex, närhet och kärlek för äldre. Med i studion för att svara på tittarnas frågor var Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande, Agecap, som inkluderar många forskare från psykologiska institutionen.

SvD 180325: Snart kommer nya svar om fallet Kevin
Nästan 20 år har gått sedan fyraårige Kevin hittades död i Arvika. Två bröder har lika länge levt med vetskapen om att de pekats ut som pojkens mördare. En granskning av fallet ställde allt på ända, och åklagare öppnade förundersökningen på nytt. Sara Landström uttalar sig i texten om polisens förhörsmetoder.

SR 181011: Varför kan ofarliga saker göra oss orimligt rädda?
Spindelfobi. Höjdrädsla. Fobi för gamla bestick. Det finns en massa saker och fenomen som människor är rädda för, utan att veta varför. Hur uppkommer en fobi och går den att bli av med? Jeremy Ray, psykolog och lektor i psykologi vid Göteborgs universitet förklarar.

GP 180309: Oväntat resulat från forskning om mobilanvändande hjälper människor att återta kontrollen [betalvägg]
Forskning om mobilanvändande och stress i vardagen har resulterat i en oväntad metod för att hjälpa människor att återta kontrollen över sitt mobilanvändande.

Sydsvenskan 180307: 13-åringar i Malmö under utredning för våldtäkt [betalvägg]
Socialtjänsten i Malmö utreder två pojkar, båda 13-år gamla, som misstänks ha varit delaktiga i en gruppvåldtäkt på en kvinna i Malmö. Sydsvenskan har bland annat pratat med Inga Tidefors, seniorprofessor i psykologi som forskar om unga som begått sexualbrott: -Jag tror inte att det här handlar om pojkar med något annorlunda sexuellt tändningsmönster. Det handlar nog mer om att man är del av en kriminell och utåtagerande livsstil.

SR 180307: CERA-seminarium om alkohol i vardagslivet
I går hölls seminariet "Alkoholen i arbetslivet" i Vasaaulan, som ordnades av Centrum för forskning och utbildning kring riskbruk, missbruk och beroende (CERA). På plats var P4 Göteborg och intervjuade journalisten Robert Laul som var en av talarna och som nyligen gett ut en bok om sin alkoholism.

GU Journalen 1/18: Mörka personligheter på gott och ont
Människor med "mörka" personligheter kan ställa till med stor oreda på en arbetsplats, men de kan också baran väg för framgång och ledande positioner. Max Rapp Ricciardi, forskare på psykoloiska institutionen, intervjuas.

Uppdrag granskning 180226: Utredningen om mordet på Olof Palme
Hur blev Christer Pettersson huvudspåret i jakten på Palmes mördare? Uppdrag granskning har pratat med tre personer med tidigare central position i Palmeutredningen som uppger att det fanns inslag av manipulation. Det handlar bland annat om att ett av polisens viktigaste vittnen förhördes över 40 gånger ¿ och under tiden helt ändrade sin historia. Pär Anders Granhag är forskare i rättspsykologi och har forskat mycket om förhör. Han är en av de intervjuade i programmet.

SR 180125: Sociala medier sänker ungas självkänsla
Självkänslan försämras bland de ungdomar hos de som lägger mycket tid på sociala medier, det visar en undersökning som flera av länsförsäkringars bolag gjort. Sveriges radio intervjuar Margareta Bohlin, forskare på psykologiska institutionen.

SvD 180216: Ingen enkel sanning bakom svensk OS-succé
Framgång smittar, hävdas det. Expertisen är dock inte så säker på att de svenska OS-framgångarna i Sydkorea har med varandra att göra. - Det är nog ganska marginellt, säger Magnus Lindwall, professor i idrottspsykologi.

Metro 180216: Psykologen: Det här är den typiska djurplågaren
Vilka är egentligen människorna som utsätter djur för lidande? Metro frågade psykologiprofessorn Pär Anders Granhag - som identifierade två huvudkategorier.

DN 180207: Så kan skammen förändra normen
Den omdebatterade flygskammen kan hänga ihop med ett mer djupgående attitydskifte kring klimatfrågan. Men kan några enstaka flygvägrare förändra något? Christine von Borgstede, Andreas Nilsson och Cecilia J Bergstad forskare inom miljöpsykologi på psykologiska institutionen, är intervjuade i artikeln. Artikeln är låst för icke-prenumeranter.

SvD 180205: Psykolog: Därför fotograferade folk offren
Vittnesmålen från Drottninggatan avslöjar hur civilpersoner tar närgångna bilder och filmer på offer efter Rakhmat Akilovs terrordåd. Vad är det som gör att människor väljer att ta fram mobilen och börja dokumentera vid krissituationer? Beteendet kan kopplas till flera psykologiska mekanismer. SvD intervjuar Pär Anders Granhag, professor i psykologi.

Forskning.se 180130: Förtroende bäddar för bra förhör
Förhör eller intervju? Att skapa förtroende är bättre än att försöka tvinga fram ett erkännande, menar forskare. I Sverige saknar polisen en nationell förhörsstrategi. Forskning.se har intevjuat Pär-Anders Granhag, forskare inom rättsspsykologi vid psykologiska institutionen och Ivar Fahsing, norsk polis med lång erfarenhet av utredningar av grova brott och forskare vid Göteborgs universitet och Polishögskolan i Oslo.

SVT 180130: Konst kan göra läkare mer empatiska
Visst känns det bättre att träffa en läkare som visar empati? En ny studie visar att läkarstudenter som avsätter tid för någon form av konst blir mer empatiska. De drabbas inte heller av utbrändhet i lika stor utsträckning. SVT intervjuar Elisabeth Punzi, forskare på psykologiska institutionen.

TT 180120: Fyra av fem får ångest av tekniken
TT har skrivit om att fyra av fem personer får ångest av tekniken. Man har pratat med Sara Thomée, psykolog och forskare på psykologiska institutionen. Artikeln har publicerats i en rad tidningar.

GP Debatt 180117: Våldet ökar när festen pågår till 05
Alkoholens bidrag till våldsbrotten ligger kvar på en mycket hög nivå. Ett enkelt sätt att minska våldet i centrala Göteborg är därför att stänga krogarna tidigare om man vill föra en evidensbaserad alkoholpolitik i Göteborg, skriver Fredrik Spak överläkare och docent vid Sahlgrenska Akademin, Claudia Fahlke, professor Psykologiska institutionen och Frida Dangardt, specialistläkare. Samtliga verksamma Center for Education and Research on Addiction (CERA)vid Göteborgs universitet.

Aktuell Hållbarhet 180111: Sociala normer får oss att agera mer miljövänligt
Ofta används tävlingar för att få människor att förändra sitt beteende, till exempel förmå dem att bli mer miljövänliga. Men en ny avhandling från Göteborgs universitet visar att det som skapar mest långvarig förändring är påverkan genom sociala normer. Artikeln bygger på Magnus Bergquists avhandling och en intervju med honom.

Medieklipp från 2017

SvD171220: 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions­ålder 
Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.

A&N 171214: Kontrollerat drickande ingen svartvit fråga 
I Svt:s humorserie Grotesco börjar tv-mannen Rolf Pihlman dricka igen efter sju år av nykterhet när han får höra att det visst går att dricka lite trots att man har haft alkoholproblem. Forskaren Kristina Berglund vid psykologiska intitutionen redogör för den i många fall svartvita diskussion som förs inom forskar- och behandlingsvärlden om kontrollerat drickandets vara eller inte vara.

Psykologtidningen 171216: Kontrollerat drickande - gammal metod med nytt uppsving
Allt fler beroendemottagningar erbjuder patienterna att lära sig dricka kontrollerat. Att avstå helt från alkohol är inte längre den enda vägen. Men det finns även kritik mot metoden. Bland de intervjuade i artikeln finns forskarna Claudia Fahlke och Kristina Berglund vid psykologiska institutionen.

SvD 171220: Lögndetektor-test frikänner inte Ausonius 
Hur träffsäker är en lögndetektor? Säker till 95 procents chans, enligt förespråkarna. Som att singla slant, menar skeptikerna. - Sanningen ligger någonstans mitt emellan, säger psykologiprofessor Pär-Anders Granhag.

Psykologtidningen 9-10 2017: Är svensk beroendepsykologi fortfarande på frammarsch?
Beroendepsykologer: Är svensk beroendepsykologi fortfarande på frammarsch? Beroendeforskare vid psykologiska institutionen diskuterar frågan i en debattartikel i Psykologtidningen.

KIT 171207: Därför synar små barn inte Tomte-bluffen 
Tomtens röst är märkligt bekant, pappas ögon plirar ovanför Tomte-skägget. Hur kommer det sig att barnen inte ser igenom förklädnaden? Psykologiprofessorn Erland Hjelmquist förklarar.

Lakartidningen 171204: Blivande psykiatrer behöver utbildning i integrativ kunskapssyn
Debattartikel av Claudia Fahlke, professor, leg psykolog, Göteborgs universitet och Per Magnus Johansson, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, Göteborgs universitet

P4 171127: #metoo Tjejer tipsas för att slippa överfall - "Det gör så jävla ont i mig"
SR Väst har ett inslag om att unga kvinnor tipsar varandra om hur de ska undvika att bli överfallna. Men enligt Kerstin Adolfsson, doktorand i rättspsykologi, så bidrar tipsen till att utsatta personer skuldbeläggs: "Alla tipsen man fått höra genom sitt liv leder till att man snabbt kan komma på saker den utsatta hade kunnat göra för att stoppa det här."

Forskning & Framsteg 171123: Smart sätt att se på våra korkade val
När ekonomipriset tillkännagavs i oktober spontandansade Handelshögskoleprofessorn Micael Dahlén i SVT:s studio. Jublet var nog minst lika stort bland psykologer. Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne handlar nämligen om det som kallas för beteendeekonomi, det gränsland där ekonomi och psykologi möts. Pristagaren heter Richard H. Thaler och är verksam vid University of Chicago i USA. Forskning & Framsteg intervjuar bland andra Martin Hedeström som forskar om "nudging" på psykologiska institutionen.

Falköpings Tidning 171124: #metoo "Det är ett sätt att utöva makt"
I samband med #metoo-uppropet ställs många frågor. Falköpings Tidning intervjuar Sara Ingevaldsson, doktorand i psykologi som forskar på psykologiska aspekter hos unga män som begår sexuella övergrepp, samt Lars-Göran Wallgren som forskar om om psykosocial arbetsmiljö på arbetsplatser.

P4 Skaraborg 171123: #metoo "Kan man krama sin kollega?"
I samband med #metoo-uppropet ställs många frågor. P4 Skaraborg intervjuar Lars-Göran Wallgren, forsakre i psykologi, och frågar bland annat hur man ska bete sig på jobbet - kan man exempelvis krama en kollega?

Accent 171123: Alkovåldet ska motarbetas med samverkan
Nätverket CERA deltar sedan i fjol i arbetet med att ta fram IOGT-NTO:s årliga forskarrapport. Accent har intervjuat professor Claudia Fahlke om CERA:s roll i arbetet.

IOGT-NTO 171115: Täta samband mellan alkoholkonsumtion och våldsutveckling
Våld är en komplex fråga och orsakerna till att en människa begår en våldshandling är många. IOGT-NTO belyser kopplingen mellan alkohol och våld i den årliga rapporten Alkoholen och samhället.

GP 171107: Så lurar Google och Facebook din hjärna
GP skriver om hur Google och Facebook använder psykologisk kunskap för att öka sannolikheten att människor använder sociala medier. Intervjuad är Elisabeth Punzi, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi och forskare vid psykologiska institutionen.

A&N 171024: Samverkan behöver samsyn
Det biopsykosociala perspektivet på beroendefrågor har inte slagit igenom i det kliniska arbetet, skriver professor Claudia Fahlke. Utan samsyn mellan olika yrkesgrupper är det svårt att samverka.

Metro 171010: Psykolog: Romansbedragarna kan vara psykopater
Metro har intervjuat Pär-Anders Granhag, professor i psykologi, om vad som kännetecknar så kallade romansbedragare.

Stockholms Fria 170920: Att människan dominerar över naturen är en myt
Myten att människan dominerar över naturen är gammal - och farlig i en tid då vi måste göra allt vi kan för att motverka klimatförändringarna. Fria samtalar med Gró Einarsdóttir, doktorand i psykologi, om sambandet mellan att de som tror på ett mer jämlikt samhälle också lever mer miljövänligt.

TV4 170919: 12-åring erkände mord - nu kritiseras utredningen
Ett sexton år gammalt mordfall i Södertälje har upprört många efter Dagens Nyheters avslöjande. Det är en historia som har många paralleller med fallet Kevin i Arvika. En elvaårig pojke mördades brutalt med en sax, i stadsdelen Hovsjö 2001. En jämnårig kompis pekades snabbt ut och ansågs sedan skyldig till mordet. Men kritiken växer mot polisens utredning och förhörsmetoder. Sara Landström, docent i rättspsykologi vid Göteborgs universitet, och advokaten Peter Althin berättar om skrämmande exempel ur utredningen.

Dagens Arena 170919: Forskare: Ökande klyftor ger minskat stöd för klimatomställning
Lars-Olof Johansson, docent i psykologi och Gró Einarsdóttir, doktorand i psykologi presenterar i en debattartikel forskning som visar att ökade samhällsklyftor sammanfaller med minskat stöd för klimatåtgärder.

TV4 170917: Pojke pressades ensam i 18 förhör - erkände mord på kompis
Dagens Nyheter avslöjar nu ett nytt "Kevin-fall". För 16 år sedan mördades en 11-årig pojke i Hovsjö i Södertälje. Hans 12-årige vän pekades ut som mördaren. 12-åringen förhördes ensam, vid minst arton tillfällen och så småningom erkände han mordet. Sara Landström vid Psykologiska institutionen undervisar och forskar om förhör av barn och har tagit del av inspelningarna kring Hovsjö-fallet. Hon är mycket kritisk till förhörsmetoden.

DN 170917: Stora brister när 12-åring pekades ut som mördare
DN intervjuar Sara Landström, psykolog och docent, om de förhör som har hållits med barn i samband med ett mordfall där en 12-årig pojke förhörts av polisen och utpekats som skyldig till mordet.

Fria Tidningen 170915: Minnen av Det
Nyfilmatiseringen av Stephen Kings Det har precis haft Sverigepremiär. När nyheten om en nytagning av skräckklassikern nådde Johan Melander Hagborg väcktes plötsligt minnet av Det och den fasansfulle clownen Snåljåps betydelse för traumatiserade barn. Johan Hagborg forskar och undervisar på Psykologiska institutionen.

DN 170613: Slutreplik i debatten om Kevinfallet
Åtta psykologer (varav fyra från Göteborgs universitet) skriver sin slutreplik till Sven Å Christianson gällande Kevinfallet. Psykologerna ifrågasätter Sven Å Christiansons resonemang.

Debatten om rättspsykologiska aspekter i Kevinfallet
I samband med och efter granskningen av det så kallade Kevinfallet har metodologi vid barnförhur liksom rättspsykologins roll vid polisiära utredningar debatterats. Flera tidigare nyhetsklipp har delats här i vår nyhetsrulle.

DN Debatt 170603: "Låt ett oberoende institut kvalitetssäkra rättspsykologin"
Åtta forskare inom rättspsykologi, varav fyra från den rättspsykologiska forskargruppen CLIP på Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet (Karl Ask, Pär Anders Granhag, Sara Landström & Leif Strömvall) skriver på DN debatt att det i flera länder finns exempel på hur polisen använder sig evidensbaserad rättspsykologisk kunskap, och att Sverige behöver ta efter. Detta för att t ex undvika förhör liknande de som hölls med de båda bröder som fanns skyldiga till mordet av Kevin.

P4 Värmland 170518: Kevinfallet. "Fullständigt vansinne att fortsätta träffa barnen"
Den tredje delen av SVT:s dokumentärserie om mordet på fyraårige Kevin sändes onsdag kväll och genererade medial uppmärksamhet. Sara Landström, docent i psykologi, riktar stark kritik mot att man fortsatte att förhöra barnen i utredningen. Förhörsmetoderna var fel redan då, säger hon till P4 Värmland.

TV4 170513: Hur förhör man små barn, går det ens? Intervju med Sara Landström
Hur förhör man små barn, går det ens? Sara Landström, docent i psykologi, är starkt kritisk tlll barnförhören efter mordet på 4- åriga Kevin 1998.

DN 170509: Kevinfallet: Sven Å Christiansons metoder får kritik av forskare
I en debattartikel på DN Debatt försvarar Sven Å Christianson de förhör han höll med de två pojkarna i fallet om Kevin som dödades i Arvika 1998. Han menar att förhören hade stöd av evidensbaserad forskning - något som inte stämmer enligt två forskare i psykologi som DN talat med; docent Sara Landström och professor Pär-Anders Granhag.

Utredningen av Kevinfallet får stark kritik. Expert kritisk mot hur förhören med barnen gjordes
Den 16 augusti 1998 hittades fyraårige Kevin död vid Glafsfjorden i Arvika. Den 26 oktober samma år erkände två bröder - fem och sju år gamla ¿ att de tillsammans dödat Kevin genom att kväva honom med hjälp av en pinne. Dagens Nyheter har nu granskat fallet igen och genomgången av förundersökningsmaterialet visar att barnen förhördes på ett sätt som kan bryta mot rekommendationer som hur barn ska förhöras. Sara Landström är expert på barnförhör och docent vid psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Hon har granskat förhören och är kritisk till hur förhören genomfördes och anser att förhörsledarna saknar ett barnperspektiv.

UR Samtiden: Barns tillförlitlighet och trovärdighet
Hur ska man tolka små barn när de berättar om sexuella övergrepp? Den som lyssnar och betraktar påverkas av flera faktorer som oftast inte har någon betydelse för barnets trovärdighet. Sara Landström, psykologiforskare vid Göteborgs universitet, berättar och ger exempel. Inspelat den 22 februari 2017 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Brottsoffermyndigheten.

GP 170409: Mer frihet kan ge ökad kreativitet
Vad är egentligen kreativitet? G-P har intervjuat Leif Denti, forskare i psykologi, i ämnet: "Kreativitet handlar inte om att springa runt på gröna ängar och hämta inspiration, utan om hårt arbete."

P4 170406: Säpo pressade vittne med hot om utvisning
Under vittnesförhöret fick kvinnan ett ultimatum ¿ ange din make eller bli utvisad ur landet. Pär-Anders Granhag, professor vid Psykologiska institutionen och polisens förhörsexpert, kritiserar hur förhöret bedrivits.

SVT 170404: Psykologiprofessor: vänta med psykologerna
SVT Väst har talat med psykologiprofessor Anders Broberg med anledning av den svåra bussolyckan i Härjedalen som krävde tre liv och många skadade. Han har tidigare forskat om Backabranden i Göteborg 1998, då 63 unga människor miste livet och över 200 skadades. En av slutsatserna han drog från arbetet med drabbade och anhöriga då var att man gick in med psykologstöd alldeles för tidigt.

BT 170403: Psykolog: Glöm inte att stötta föräldrarna
Med anledning av den svåra bussolyckan i Härjedalen i söndags morse har Borås tidning intervjuat professor Anders Broberg vid psykologiska institutionen. Artikeln handlar om vilket stöd elever och föräldrar är i behov av.

GBG Direkt 170326: Förslaget till statsministern: Inför skoluniform
Carolina Lunde, docent i psykologi som forskar om barn och ungas kroppsuppfattning, medverkar i en text i Göteborg Direkt som handlar om ett förslag från två skolelever till statsminister Stefan Löfven om att införa skoluniform.

Må Bra 170310: Ny forskning: Snällträna - så minskar risken att du ger upp
Tidningen Må Bra har talat med Karin Weman, doktorand i psykologi, som forskar om vad som skapar motivation till motion. ¿Många går ut väldigt hårt när de börjar träna. Det blir för ansträngande och man slutar nästan innan man kommit igång. Var snäll mot dig själv och gör små stegvisa förändringar så ökar chansen att lyckas¿.

GP Debatt 170312: Barn idrottar för att det är kul - låt dem fortsätta ha roligt
De allra flesta barn och ungdomar idrottar för att ha kul. Samtidigt svarar de flesta som slutar att det beror på skador, hög stressnivå och att det inte längre är roligt. Tidig specialisering, toppning och selektering bidrar till en osund idrottsmiljö, skriver bland andra Johan Johqvist, Hallands Fotbollförbund och Magnus Lindwall, docent i psykologi med inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet.

Aftonbladet Debatt 170312: Hård press knäcker barn som idrottar
Om vi vill att barn ska vara aktiva är en av idrottsrörelsens viktigaste uppgifter att skapa miljöer som främjar glädje och minskar stress. Det skriver Magnus Lindwall, docent i psykologi med inriktning hälsopsykologi vid Göteborgs universitet, tillsammans med psykologkollegor och företrädare för Skånes och Hallands fotbollsförbund på Aftonbladet Debatt.

Personal och ledarskap 170222: Riskvillighet skiljer könens ledarskap
Det finns i princip inga skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap. Nya studier från Göteborgs universitet visar att endast en egenskap skiljer könen: riskvillighet. Trevor Archer, professor i psykologi, intervjuas.

Chefen i fokus: "Lätt att leken spårar ur"
Tävlingar, frågesporter eller bastubad. På personalfester och kickoffer väljer många chefer att anordna någon form av gemensam aktivitet. Men man bör tänka sig för innan man anordnar sådan menar etikettauktoriteten Magdalena Ribbing och Christian Jacobsson, forskare i psykologi med fokus på ledarskap och arbetsgrupper.

Övriga nyheter

Nyheter från psykologiska institutionen

Alla nyheter från Göteborgs universitet