Livsloppspsykologi: Vuxenliv och åldrande (Life Lab)

Forskargrupp: Lifespan Development Lab (Lifelab)

Människor måste lära sig nya färdigheter och utvecklas under hela livet för att upprätthålla social delaktighet, självständighet och hälsa.  För att förstå utveckling och inlärning hos äldre är det viktigt att studera livsförhållanden under hela livet, inklusive barndomen och det yngre vuxenlivet. Vi undersöker särskilt de genetiska mekanismer, beteendemönster och sociokulturella faktorer som påverkar hur psykiskt välmående, inlärningskapacitet och kognitiva förmågor (t.ex. minne och beslutsfattande) förändras genom livet.

Om oss

Människor måste lära sig nya färdigheter under hela livet för att upprätthålla social delaktighet, självständighet och hälsa. De utvecklingsspår som en människa har tagit tidigare i livet formar personens utveckling under resten av livet, men människors utveckling fortsätter också att vara föränderlig under hela livet.  För att förstå utveckling och inlärning hos äldre är det viktigt att studera livsförhållanden under hela livet, inklusive barndomen och det yngre vuxenlivet.

I forskargruppen Lifespan Development Lab (Lifelab) har vi som övergripande mål att med vår forskning identifiera de principer som styr hur människor utvecklas och åldras för att därigenom kunna identifiera sätt att förbättra förutsättningarna för livslångt lärande, god utveckling under vuxenlivet samt för ett gott åldrande.

Vår forskning

Vi undersöker genetiska mekanismer, beteendemönster och sociokulturella faktorer som påverkar hur psykiskt välmående, inlärningskapacitet och kognitiva förmågor (t.ex. minne och beslutsfattande) förändras under åldrandet. Vi gör detta på ett flervetenskapligt sätt, genom att använda oss av olika former av register, forskningsdatabaser, enkätundersökningar, medicinska och psykologiska undersökningar, magnetresonansundersökningar av hjärnan, experiment, och interventioner.

I några studier har vi ett speciellt fokus på hur sociokulturella faktorer, som till exempel pensionering, påverkar kognitiva förmågor och emotionellt välmående. Genom att följa samma personer över längre tid har vi hittills sett att pensionsövergången kan innebära både en ökad och en minskad socioekonomisk ojämlikhet . De allra flesta som går i pension hanterar dock övergången väl. Det verkar, i alla fall på kort sikt, inte heller som att övergång till pension har några direkta effekter på kognitiva förmågor. I relaterade projekt undersöker vi direkt hur vissa livstilsfaktorer, som till exempel fysisk träning och social aktivitet, påverkar åldrandet, eller hur stor roll ärftlighet spelar för kognitiva förmågor i högre ålder.

Vikten av att studera livsförhållanden under hela livet, inklusive barndomen och vuxenlivet, för att förstå åldrandeprocessen finns med som ett fokus i många av våra forskares studier. Genom att använda oss av variationer i utbildningslängd som uppstått genom reformer av det svenska utbildningsväsendet har vi till exempel visat att utbildning förbättrar kognitiv förmåga. Dessa effekter kvarstår under hela livet. Dessa resultat demonstrerar vikten av att förstå hur inlärning påverkar utveckling av kognitiv förmåga för att förstå åldrande av kognitiva funktioner. I andra studier tar några av gruppens forskare därför en mer experimentell ansats till att förstå inlärning. I olika former av träningsstudier undersöker vi hur människor lär sig färdigheter som att spela ett musikinstrument eller lära sig ett nytt språk och hur inlärning påverkar vår förmåga till beslutsfattande.