Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Länkstig

Minne och intervjutekniker

Forskning om det mänskliga minnet har en lång tradition. Svagheter i minnet, såsom glömska, kan vara nog så besvärande i vårt vardagsliv men i vissa situationer kan felaktig minnesinformation ha förödande konsekvenser. I rättsliga sammanhang kan felaktig minnesinformation i värsta fall innebära att oskyldiga personer döms. De allra flesta polisutredningar är beroende av information från vittnen, målsägande och brottsmisstänkta, vilket innebär att fullständig och korrekt information från de inblandade parterna ofta är av avgörande betydelse. CLIP:s forskning om minne och intervjutekniker kan delas in i två forskningsspår: det ena handlar om hur man kan underlätta och förbättra minnesprestationen, och det andra om faktorer och situationer som påverkar människors minnesprestation.

Forskningsspår

1. Minnesunderlättande tekniker

Inom detta spår fokuserar vi på metoder som förbättrar vuxna och barns minnesprestation; dvs hur man kan underlätta för människor att minnas mer information om det de har varit med om och samtidigt öka korrektheten i det de minns. I detta syfte utforskar vi olika intervjutekniker, t.ex. Kognitiv intervju. Vi undersöker också hur man kan underlätta för personer som utsatts för upprepat våld från en närstående att kunna berätta mer detaljerat och specifikt (mindre generellt) om det de har varit med om.

2. Faktorer som påverkar vittnens prestationer

Här undersöker vi flertalet faktorer som inverkar på vittnens minnesprestation, som till exempel ålder, social påverkan och alkoholpåverkan. Vi hoppas finna svar på frågor som t.ex: Vad kan man förvänta sig för prestation från öron- respektive ögonvittnen? Vad kan diskussioner vittnen emellan ha för konsekvenser för vittnesutsagornas kvalitet? Vilken är bästa metoden för att intervjua en person som varit alkoholpåverkad under händelsen som hon eller han ska försöka minnas?

Viktiga forskningsresultat

Forskning inom minnespsykologi har pågått inom CLIP i cirka 15 år, och har resulterat i fler än 50 publikationer. En stor del av vår forskning har undersökt hur vittnesförmåga kan komma att påverkas av olika faktorer. En annan del rör hur vuxna och barns vittnesprestation kan förbättras med hjälp av olika intervjutekniker.

När det gäller barn och ungdomar som varit utsatta för t.ex. sexuella övergrepp, så har vi funnit att det finns en skillnad mellan hur mycket de minns och hur mycket de berättar. Forskningen visar att utsatta barn och ungdomars berättelser ofta är fragmentariska – det vill säga, att de lämnar ganska lite information, även om deras minne av händelsen förmodligen är gott. Troligtvis beror detta till stor del på emotionella faktorer (tex känslor av skam och skuld). Därför är det särskilt viktigt att man i förhör med utsatta barn och ungdomar lägger vikt vid att skapa en god kontakt mellan förhörsledaren och barnet.

När det gäller barns vittnesmål, så har forskningen inom CLIP också fokuserat på påverkan från andra personer. I linje med internationell forskning har vi funnit av barn är känsliga för påverkan från andra. Vi har också visat att påverkan från en annan person kan få barn både att rapportera saker som inte hänt, och att inte rapportera något som faktiskt har hänt.

CLIP har även forskat kring öronvittnen. Öronvittnen är personer som hört, men inte sett, en gärningsman, och som därför skulle kunna bidra med information som hjälper polisen att identifiera gärningsmannen. Forskningen visar dock att både vuxna och barn har svårt att känna igen en främmande röst, vilket innebär att öronvittnens uppgifter när det gäller röstidentifiering bör behandlas med stor försiktighet.

Ett flertal forskningsprojekt inom CLIP har fokuserat på att testa och vidareutveckla den Kognitiva Intervjun. I linje med omfattande internationell forskning har vi funnit att denna teknik hjälper både barn och vuxna vittnen att lämna mer fullständiga och korrekta vittnesmål. Olika delar av den kognitiva intervjun har olika värde beroende på situation och person, vilket antyder att intervjumetoden kan användas på ett flexibelt sätt.

Ett relativt nytt spår inom vittnespsykologin handlar om alkoholens effekt på vittnesmål. Trots att tidigare forskning visat att alkoholpåverkan försämrar flera kognitiva förmågor, tyder aktuell forskning inom det vittnespsykologiska fältet på att alkohol inte har någon nämnvärd effekt på vittnesförmåga. Med andra ord, deltagare som varit alkoholpåverkade vid vittnestillfället (upp till 1.0 promille) är inte sämre på att senare beskriva händelsen, eller identifiera gärningspersonen.

Resultaten av vår minnesforskning har fått genomslag på ett brett spektrum av utbildningar för praktiker och utgör återkommande inslag på t.ex. polisens vidareutbildningar, barnförhörsutbildningen, utbildningsdagar för åklagare, juristutbildningen och domstolsakademin, både genom föreläsningar av CLIP-medlemmar, och vetenskapliga texter författade av CLIP-medlemmar. Våra forskningsresultat har också spridits till allmänheten vid bl.a. Göteborgs vetenskapsfestival och uppmärksammats av både nationell och internationell media (Wall Street Journal, Der Spiegel, Ekot, Svensk Polis m.fl.).

Öhman, L., Eriksson, A & Granhag, P.A. (2011). Overhearing the planning of a crime: Do adults outperform children as earwitnesses? Journal of Police and Criminal Psychology, 26, 118-127.

Roos af Hjelmsäter, E., Granhag, P. A., & Strömwall, L. A. (2009). Was the stranger alone? On how different sources of social influence affect children's memory reports. Social Influence, 4, 155-169.

Leander, L., Granhag, P.A., Christianson, S.Å. (2009). Children's reports of a verbal sexual abuse: Effects of police officers’ interviewing style. Psychiatry, Psychology & Law, 16, 340-354.

Ost, J., Granhag, P.A., Udell, J., & Roos af Hjelmsäter, E. (2008). Familiarity breeds distortion: The effects of media exposure on false reports of real life traumatic events. Memory, 16, 76 – 85.

Granhag, P.A., Jonsson, A.-C., & Allwood, C.M. (2004). The Cognitive Interview and its effect on witnesses’confidence. Psychology, Crime & Law, 10, 37-52.

Fahsing, I.A., Ask, K., & Granhag, P.A. (2004). The man behind the mask: Accuracy and predictors of eyewitness offender descriptions. Journal of Applied Psychology, 89, 722-729.