Hoppa till huvudinnehåll
Göteborgs universitet
Bild
Illustration av rättvisa. Den tecknade bilden visar tre barn där två barn har fått en tårtbit, men en har blivit utan.
Foto: Roberta Laas
Länkstig

Barnlaboratoriet

På Barnlaboratoriet studerar vi hur barns sociala förståelse och moral uppstår och utvecklas, speciellt i samspel och kommunikation med sina föräldrar.

Gothenburg AMBLE, Infant and Child Laboratory (INCH)

På Barnlaboratoriet studerar vi hur barns sociala förståelse och moral uppstår och utvecklas. Vi är framförallt intresserade av på vilket sätt barnens utveckling påverkas av samspel och kommunikation med föräldrarna och fokuserar på följande teman:

Spädbarns förståelse för rättvisa

Har spädbarn någon förståelse för rättvisa?

De flesta har svårt att föreställa sig att spädbarn kan ha en känsla för rätt och fel. Tidigare modeller och traditionell forskning, gav visade att barns sociala beteende styrs av självintresse ända fram till skolåldern. Nyare modeller och mer modern utvecklingspsykologisk forskning visar däremot att bara några år gamla barn uppvisar många olika prosociala beteenden; de hjälper andra utan egen vinning, tröstar de som är ledsna, samarbetar och förmedlar information till de som är okunniga. Det verkar alltså som att vi väldigt tidigt i livet visar omsorg om andra och agerar mer osjälviskt än tidigare utvecklingsmodeller antog.

Bild
Två spädbarn tittar varandra i ögonen och håller varandra i handen.
Foto: Adobe Stock

Rättvisa vid resursfördelning

Vår egen forskning är fokuserad på en specifik del av den prosociala utvecklingen – rättvisa vid resursfördelning. Vi har kunnat visa att 10 månader gamla barn uppmärksammar skillnaden mellan rättvisa och orättvisa resursfördelningar. Dessutom värderar barnen de rättvisa individerna högre än de orättvisa! Utifrån vår forskning i Kenya har vi också kunnat upptäcka en mycket tidig kulturell skillnad mellan hur barn uppfattar resursfördelning. Forskningen visar att vår uppfattning om rättvisa under småbarnsåren har sin grund i vår sociala och kulturella bakgrund.

Tillhörighet

Barnlaboratoriet (INHC) är kopplat till forskargruppen Social förmåga, kognition och funktion vid Psykologiska institutionen.

Barns förståelse för sociala relationer

Hur påverkas barns förståelse för sociala relationer av kommunikation och samspel?

Att känna gemenskap och tillhörighet till andra människor är grundläggande för vår psykiska hälsa och vår känsla av mening. Detta är i sin tur relaterat till vår förmåga till socialt perspektivtagande – att förstå vad jag själv och andra känner, tänker, tror och vill. Vår forskargrupp studerar hur detta utvecklas under våra första år och framförallt hur denna utveckling påverkas av barnets förmåga och möjlighet att kommunicera med sin omgivning.

Studier i olika kontext

Vi driver flera projekt där vi studerar relationen mellan barns kommunikativa miljö och utvecklingen av socialt perspektivtakande, både i västerländska och icke-västerländska kulturer. Tidigare forskning från västerländska kulturer har visat att en kommunikativ miljö som präglas av ”mental-state-talk”, det vill säga samtal om vad barnet vill, kan, och tänker, har en positiv påverkan på barnets utveckling av socialt perspektivtagande. Trots att detta har visat sig vara viktigt så visar våra resultat från icke-västerländska kulturer – Samburu och Kikuyu i Kenya – en kommunikativ miljö med få direkta tilltal från föräldrar till barn och nästan inga av dessa handlar om ”mental states”.

Bilden visar ett par av de familjer som har deltagit i projektet i Kenya.
Deltagare i projektet i Kenya.
Foto: Henriette Zeidler

Döva barn i hörande familjer

Vi har också studerat den kommunikativa miljön för döva barn som är uppväxta i hörande familjer. Dessa barn får lite av ”mental-state-talk” och uppvisar en försening i utvecklingen av social perspektivtagande. Resultaten från dessa studier visar att socialt perspektivtagande inte uppstår i ett social vakuum utan konstrueras tillsammans med andra genom samspel och kommunikation mellan barn och föräldrar.

Labbet

Foto: TobiiPro
Foto: Wikimedia

Ögonrörelsekamera

Vårt barnlaboratorium har två olika ögonrörelsekameror som är kopplade till två stora skärmar (Tobii). Vi har dessutom två mindre, portabla, system som enkelt kan sättas upp i tillfälliga testrum över hela världen för våra kulturella jämförelsestudier. I våra studier mäter vi främst hur länge barnen uppmärksammar olika stimuli på skärmen samt förändringar i pupillens storlek. Detta används som mått på intresse, förväntningar och förståelse för olika sociala samspelssituationer som utspelar sig på skärmen, ofta i form av tecknade filmer.

fNIRS

I samarbete med Gothenburg AMBLE och MedTech West har vi tillgång till fNIRS (funktionell infraröd spektoskopi), en teknik som använder infrarött ljus för att undersöka aktivitet i hjärnan. fNIRS mäter förändringar i syresatt och icke-syresatt hemoglobin några centimeter in i hjärnan med hjälp av lysdioder som fästs på huvudet. Metoden är helt ofarlig och praktisk att använda när man studerar just barn eftersom tekniken inte störs av att personen rör sig eller av annat som händer runt omkring.  

Finansiering & samarbetspartners

Finansiering

2018-2020 SWEDISH RESEARCH COUNCIL: On the origins of fairness: Infants’ expectations of distributive justice in traditional non-Western societies. PI: Marek Meristo

2014-2018 SWEDISH RESEARCH COUNCIL FOR HEALTH, WORKING LIFE AND WELFARE: On the origins of theory of mind – Conversational input and belief attribution in deaf/hard-of-hearing and hearing infants. PI: Marek Meristo

2015-2019 SWEDISH RESEARCH COUNCIL: Barns utveckling: samspelet mellan lärande, utveckling och hjärna i pedagogisk praktik. Co-I: Erland Hjelmquist

2014-2015 JAPAN SOCIETY FOR THE PROMOTION OF SCIENCE: Equality and equity principles in infants’ reasoning about fairness. PI: Marek Meristo

2011-2014 ERC MARIE CURIE PROGRAMME: Development of social cognition in infancy: Exploring the roots of spontaneous mentalizing abilities. PI: Marek Meristo

2012-2013 JERRINGFONDEN: Betydelsen av språk och samspel för social utveckling hos barn med grav hörselnedsättning. PI: Marek Meristo