Hoppa till huvudinnehåll
Bild
Järnvägsspår
Foto: Sophie Dahl, Unsplash
Länkstig

Expertlista: Gängkultur & ungdomsbrottslighet

Nedan listas forskare som kan svara på frågor om gängkultur och ungdomsbrottslighet.

Brottsutveckling

Sven-Åke Lindgrens forskningsområde innefattar sociala problems etablering, ekonomisk och organiserad brottslighet samt generella kriminologiska frågeställningar om brott, brottsutveckling, kriminalpolitik och brottsprevention. Han har under drygt 25 års tid arbetat med brottsförebyggande frågor, i samverkan mellan forskning och praktiska verksamheter inom offentlig sektor och ideella organisationer. Hans senaste bok är samförfattad med Oskar Engdahl och heter ”Varför begår människor brott? Samhälls- och beteendevetenskapliga svar på kriminologins grundfråga. Sven-Åke Lindgren publicerar fortlöpande artiklar, sammanfattningar av forskningsresultat och rapporter, notiser och tips på sin blogg: kriminologiposten.blogspot.se
Sven-Åke Lindgren, professor emeritus i sociologi, telefon: 070–826 29 92, e-post: sven-ake.lindgren@gu.se

Ungdomsgäng i förorten

Susanne Liljeholm Hansson har disputerat med avhandlingen Berättelser om ungdomsgäng i förorten. Genus, makt och moral. Hon är också medförfattare till rapporten Kampen för att bli Någon (Forkby & Liljeholm , en studie om Göteborgs förorter baserad på intervjuer med cirka 100 personer, ungdomar och vuxna boende samt professionella som möter ungdomar i sitt arbete). Fokus är bland annat på konfrontationer mellan ungdomar och polis i Hisings Backa samt vägar in och ut ur kriminella gäng.
Susanne Liljeholm Hansson, universitetsadjunkt i socialt arbete, telefon: 076–323 77 79, e-post: susanne.liljeholm-hansson@socwork.gu.se

Kriminologi, anlagda bränder

Sara Uhnoo disputerade 2011 med doktorsavhandlingen Våldets regler. Ungdomars tal om våld och bråk. Hon har sedan dess forskat om barn och ungdomar som anlägger bränder samt betydelsen av etnicitet i polisarbete. Hon är även kunnig vad gäller ungdomsbrottslighet, medbrottslighet och kvinnors brottslighet.
Sara Uhnoo, docent i sociologi, telefon: 031–786 4788, e-post: sara.uhnoo@sociology.gu.se

Polisarbete, polisreformer och gängkriminalitet

Micael Björk forskar om polisarbete och polisens organisation, särskilt polisreformer i ett lokalt perspektiv. Han har tidigare studerat insatser mot organiserad brottslighet och kriminella gatugäng. Han har också forskat om hur polisen arbetar för att förebygga gängkriminalitet.
Micael Björk, professor i sociologi, telefon: 031–786 2789, e-post: micael.bjork@socav.gu.se

Riskbeteende, sexuell utsatthet och organiseringsprocesser

Margareta Bohlins forskningsområde innefattar studier om riskbeteenden bland ungdomar ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Hon leder projekt om organisering på sociala medier bland ungdomar och den påverkan organiseringen kan ha på olika yrkesgrupper (t ex poliser). Ett angränsande forskningsområde rör ungdomars sexuella utveckling och sexuell utsatthet och hon har nyligen startat ett projekt inom ramen av #metoo kring sexuella trakasserier och den sociala organisering som utgör rörelsen. Hon är författare och medförfattare till vetenskapliga artiklar och bokantologier inom riskforskning, sexualitet och utsatthet samt organisering på sociala medier.
Margareta Bohlin, docent i psykologi, telefon: 031–786 1687, 070–314 55 75, e-post: margareta.bohlin@psy.gu.se

Skolor och förskolor i utsatta områden

Johannes Lunneblad forskar om förskolor och skolor i socialt utsatta områden. Han har bland annat också forskat om våld och konflikter i skolan.
Johannes Lunneblad, professor i pedagogik, telefon: 031–786 2058, e-post: johannes.lunneblad@ped.gu.se

Kriminalitet och exitprocesser från gäng

Jari Kuosmanens forskningsområde innefattar kriminalitet, exitprocesser samt gäng och maskulinitet. Han forskar också om prostitution. 
Jari Kuosmanen, professor emeritus i socialt arbete, telefon: 031–786 1619, e-post: jari.kuosmanen@socwork.gu.se

Våld och kränkningar i skolan

Ylva Odenbring forskar om ungdomars utsatthet i skolan. Hennes forskningsprojekt fokuserar elevers erfarenhet av våld, trakasserier och kränkningar i skolan. Vidare har hennes forskning riktat intresset mot elevhälsans arbete rörande brottsutsatta elever i skolan.
Ylva Odenbring, docent i pedagogik, telefon: 031- 786 2840, e-post: ylva.odenbring@gu.se

Hur påverkar gängkriminalitet bilden av en stad?

När våld och dödsskjutningar förflyttas in i det offentliga rummet ställs bilden av en stad på sin spets. Hur attraktiv är staden att leva, verka och etablera sig i? Varumärkesbyggande för en plats såsom en stad handlar om förmågan att skapa ett förtroende för att den kan leverera det som förväntas. Att en plats ska upplevas som trygg och säker utgör en grundläggande förutsättning för att leva ett gott liv. En stad som präglas av våld och utanförskap leder därför inte till en positiv attraktionskraft. Detta står i kontrast till den strävan som dagens samhällen och regioner i Europa har för att skapa fler arbetstillfällen och ett blomstrande samhälle fullt av möjligheter att attrahera investerare, näringsliv, medborgare och besökare.
Eva Ossiansson, universitetslektor i marknadsföring, telefon: 031–786 1502, 070–843 9280, e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se