Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2018-12-21 11:34

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Mycket gott resultat för digitala evenemang - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mycket gott resultat för digitala evenemang

Nyhet: 2020-05-12

I samband med att Regeringen tillsammans med Folkhälsomyndigheten i slutet av mars förbjöd offentliga sammankomster med över 50 personer fick de flesta offentliga evenemang vid Göteborgs universitet snabbt ställas in. Men flera har valt att istället sända sina evenemang online – med överraskande gott resultat.

Många seminarie- och föreläsningsserier riskerade att läggas på is eller avslutas med konsekvenser för forskningskommunikationen. För att klara av sitt uppdrag med att kommunicera forskning till det omgivande samhället har allt fler aktörer inom universitetet valt att sända sina evenemang online.

Tekniska aspekter som ljud, bild och kommunikationsverktyg är viktigare än någonsin men hur ska jag tänka och vilken teknik ska jag välja? Här berättar tre medarbetare om sina erfarenheter av digitalisering.

Digital webbinarieserie och Kunskapslunch

En av dem som arbetat med digitalisering av evenemang är Marie Örninge, evenemangsansvarig vid Handelshögskolan. Marie arbetar med webbinarieserien Coronapandemin och samhället som sänds över webbkommunikationsverktyget Zoom Webinar samt föreläsningsserien Kunskapslunch som sänds live över Youtube.

– Vi blev väl lite tagna på sängen som alla andra och funderade på vad vi skulle göra med våra öppna evenemang. Nationalekonomerna och ledningsgruppen hos oss ville testa en webbinarieserie om Coronapandemins effekter på samhället. Vi undersökte vilka möjligheter som fanns och landade i verktyget Zoom Webinar som har fungerat bra för oss.

I samband med digitalisering av ett evenemang kan du välja att göra det själv med enklare hjälpmedel som kamera, mikrofon och sociala medier, eller om du vill skapa en proffsigare produktion – ta experthjälp från Medieteknik som är universitetets in-house-byrå för filmproduktion och medietjänster. I arbetet med digitalisering har Marie Örninge och Handelshögskolan valt att göra det mesta i egen regi.

– För Kunskapslunchen som vi streamar över Youtube har vi haft hjälp av en it-tekniker från Handelshögskolan och filmat där. Zoom Webinar som vi använder för Webbinarieserien kan man inte sätta upp själv utan då måste man ha hjälp av universitetets it-support. Den är dimensionerad för fler personer som kan delta samtidigt som det är väldigt styrt av ”hosten” – den person som är värd för samtalet. Vi kan till exempel styra så att deltagare bara kan delta via chatten, men inte med bild eller ljud.

AW med forskare sänds över Facebook

Konceptet AW med forskare är ett samarbete mellan Samhällsvetenskapliga fakulteten och Folkuniversitetet där forskare från olika vetenskaper möts i panelsamtal för att diskutera aktuella samhällsfrågor. Evenemanget har varit förlagt på Pustervik men sänds i dagsläget live över Facebook. Lars-Olof Karlsson, kommunikatör vid samhällsvetenskapliga fakulteten, har varit med och digitaliserat konceptet.

– Vi har sedan tidigare annonserat för våra evenemang via Facebookevent så det var naturligt att sända där. Mycket har handlat om att prova sig fram. Vi hade kunnat ta hjälp av Medieteknik, men vi ville testa hur det funkar om vi gör det själva med den mest basala tekniken.

Rent tekniskt har det mest handlat om att laborera med olika typer av mikrofoner för att se vad som fungerar bäst. Enligt Lars-Olof är teknikstrul en faktor som kan ge avtryck i tittarstatistiken för livesändningen, även om det blir bra i slutändan.

– Jag upplever att man som tittare är känslig för hur tekniken fungerar. Vid något tillfälle fick vi ett avbrott i sändningen och i sådana fall tappar man tittare som ser på eventet, och det kan vara svårt att få tillbaka dem igen. Men jag tycker ändå vi har lyckats bra för vi har haft många tittare på livesändningen och många som sett klippet efteråt.

Akademisk kvart blir förinspelad

Seminarieserien Akademisk kvart är ett mångårigt koncept där forskare ger offentliga lunchföreläsningar inom avgränsade teman. Sedan en tid tillbaka har serien varit lagd på is men nu gör kommunikationsenheten och Medieteknik gemensam sak och skakar liv i konceptet. Cecilia Floris, evenemangssamordnare kommunikationsenheten, är med och driver projektet.

– Föreläsningarna ska spelas in och publiceras i universitetets olika kanaler. Vi ska börja med att publicera dem en gång i veckan för att se hur det fungerar. Sedan ska tittare kunna ställa frågor i kommentarsfält och forskarna kan vara redo att svara.

Till skillnad från de andra digitaliseringsprojekten ska Akademisk kvart spelas in i förväg och kanske är det också i sådana fall som en högre grad av planering och teknisk expertis blir nödvändig. I projektet har lite mer fokus lagts på dramaturgi, ljus och ljud.

– Medieteknik har varit med och titta på inspelningsplatser. För att få till den akademiska miljön planerar vi att spela in på Samhällsvetenskapliga biblioteket och Handels bibliotek. Det blir inga powerpoints utan vi uppmuntrar användning av rekvisita för att få föreläsningarna mer levande.

Digitalisering har vänt katastrof till succé

Även om förbudet mot större sammankomster inledningsvis skapade problem för universitetets forskningskommunikation börjar läget se något annorlunda ut idag. Digitaliseringen av evenemang har inte bara utgjort en utmaning – det har också visat sig skapa spännande möjligheter.

– På den fysiska Kunskapslunchen hade vi kanske 30 till 100 deltagare på plats, vilket var max för platsen vi använde. Första gången vi sände den online hade vi 480 personer som såg den live och mer än 1100 visningar på Youtubeklippet inom en vecka. Det har varit långt över våra förväntningar, berättar Marie Örninge. Vi kan nå fler och personer som kanske aldrig kunnat delta på plats.

Även på AW med forskare syns en skillnad i statistiken, bland annat når samtalen ut till en mer nationell publik i motsats till tidigare när besökarna främst hörde hemma i Göteborgsområdet. Och arbetet med digitalisering har gett lärdomar och kunskaper som följer med även när coronapandemin blåst över.

– En lärdom för oss är att vi har prövat tekniken. Nu vet vi hur vi ska genomföra digitala evenemang och att vi når ut till en större publik. Vi har redan tidigare funderat på att sända våra evenemang online, och det kanske vi ska börja göra. Dels för dem som inte kan vara där, men även för att många kan se dem i efterhand, förklarar Lars-Olof Karlsson.

Några saker att tänka på vid digitalisering

Digitalisering i all ära, men hur gör man? Att digitalisera ett event innebär inte bara att ”micka” upp en kamera och börja prata.

– Den största utmaningen har varit att få konceptet att fungera digitalt. Viktigast är temat. Du måste veta vad folk är intresserade av. Och den här artificiella situationen när du sitter i ett slutet rum och talar till en stor publik genom en kamera, ett sätt att bryta den kan vara att ha med en handfull personer som publik vid sändningarna på Pustervik, då får man den här dynamiken och känslan av att deltagarna talar till publiken, säger Lars-Olof Karlsson.

En annan besvärlig faktor vid digitalisering av evenemang är inspelningens eller sändningens kvalitet. Enligt Marie Örninge kan det dock vara värt att fundera över vilka krav som är rimliga i det aktuella sammanhanget.

– Vi hade ett testtillfälle för vårt internationella webbinarium och ljus- och ljudförutsättningar blir kanske inte de bästa när talarna sitter hemma på sin kammare på andra sidan jorden. Men man får fundera på hur viktigt är det i förhållande till att personen överhuvudtaget kan delta? Vi kanske aldrig hade kunnat få de här personerna till Sverige under normala förhållanden. Samtidigt hoppas vi också att folk som lyssnar har en viss förståelse för att man landar hemma i talarnas vardagsrum.

Länkar till Handelshögskolans kunskapslunch och corona-webbinarium

Länkar till AW med forskare

FOTO
Bild av skrivbord: Ulrika Lundin
Bild av Marie Örninge: Privat
Bild av Cecilia Floris: Elin Schönfelder
Bild av Lars-Olof Karlsson: Catharina Furberg

AV:

Artikeln publicerades först på: medarbetarportalen.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2018-12-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://www.gu.se/omuniversitetet/samarbeten/ULF-avtal/nyheter/detalj//mycket-gott-resultat-for-digitala-evenemang.cid1685628
Utskriftsdatum: 2020-07-12