Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Texten väger tyngst vid bedömning av digitala skolarbeten - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Texten väger tyngst vid bedömning av digitala skolarbeten

Nyhet: 2018-12-20

I läroplanerna för de obligatoriska skolformerna och vuxenutbildningen poängteras numera behovet av digital kompetens. Men ute i klassrummen väger ännu det talade och skrivna ordet tyngst i bedömningen av texter som också innehåller symboler, bild och ljud. Det visar forskning vid Göteborgs universitet och Högskolan Kristianstad.

Kommunikation blir allt mer multimodal, bland annat beroende på att vi med hjälp av digital teknik kan kommunicera med såväl bilder, symboler, filmklipp och ljud som med skriven och talad text.
– Att kunna läsa och skriva är fortsatt viktigt men meningsskapande sker även med exempelvis bilder och ljud. Det är nödvändigt att förhålla sig till det även i formella utbildningssammanhang med tanke på dagens medielandskap, säger Anna-Lena Godhe som forskar om multimodalitet i språkundervisning sedan flera år.
Hur multimodalt meningsskapande värderas i skolsammanhang beror på regelverk som läroplaner, men även på traditioner bland lärare i olika skolämnen.

Erkänns som kunskap och lärande

– För att kunna förstå och kanske även kunna förklara de aktiviteter som lärare och elever utför i klassrummet behöver strukturella faktorer som ämnesbeskrivningar och styrdokument tas med i analysen. De faktorerna påverkar aktiviteterna och vad som erkänns som kunskap och lärande. Både undervisningens upplägg och uppgiftsformuleringarna kan bidra eller försvåra för eleverna att uttrycka sig multimodalt, säger Anna-Lena Godhe.
Hon har, tillsammans med Petra Magnusson vid Högskolan Kristianstad, undersökt ett undervisningsupplägg där elever i en gymnasieklass fick i uppgift att skapa multimodal poesi. Forskarna har gjort en övergripande analys av vilka uttryckssätt som eleverna valde att arbeta med. Klassen arbetade med poesi och undersökte hur poesi definierats historiskt samt vem som skrivit poesi, om vad och för vem.

Behöver bredare kompetens

Läraren i klassen hade för avsikt att undervisa om multimodalitet och uppmuntrade eleverna att skapa dikter där många olika uttryckssätt fanns med. Det avspeglade sig också i elevuppgiften eftersom den formulerades utan att specificera vilket uttryckssätt som skulle användas: ”Skapa dikter! Vad vill du uttrycka? Kan du uttrycka det på olika sätt?”.
– Å ena sidan så uppmanas eleverna att skapa texter där bilder, tal och musik samspelar. Å andra sidan så värderas det talade och skrivna ordet högre i bedömningen av de multimodala texterna, säger Anna-Lena Godhe.
Utifrån flera studier drar de båda forskarna slutsatsen att de kompetenser som läraren behöver för att arbeta med multimodalt meningsskapande genomgående är betydligt bredare än de som erfordras då elever uttrycker sig verbalt.

Inkludera och värdesätta

– Språklärare har idag en djup kunskap när det gäller det verbala språket men ofta bara en generell förståelse då det gäller andra uttryckssätt, vilket gör att det blir svårare att förstå och uttrycka kvalitativa aspekter när det gäller exempelvis bilder och ljud, säger hon.
Petra Magnusson och Anna-Lena Godhe argumenterar för att skolämnen behöver inkludera och värdesätta multimodalt meningsskapande. Detta för att elever ska kunna göra medvetna val som samhällsmedborgare och kunna förhålla sig kritiska även till information uttryckt med exempelvis bilder. För att uppnå detta på lång sikt behövs även förändringar i styrdokumenten för högre utbildning och därmed förbättringar vad gäller lärarstudenternas kompetens.

Studien Multimodality in language education - Exploring the boundaries of digital texts

För mer information, kontakta:
Anna-Lena Godhe, institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, Göteborgs universitet, telefon: 072−5325013, e-post: anna-lena.godhe@gu.se
Petra Magnusson, fakulteten för lärarutbildning, Högskolan Kristianstad, telefon: 073 -4201084, e-post: petra.magnusson@hkr.se

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?