Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Sveriges första kvinnliga arkitekter - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sveriges första kvinnliga arkitekter

Nyhet: 2006-10-27

Helena Werner, konst- och bildvetenskap – disputation 3 november 2006.

Fram till 1921 var det enligt lag förbjudet för kvinnor att utbilda sig till arkitekt vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Därmed var de på grund av sitt kön utestängda från möjligheten att forma sin miljö. Helena Werner behandlar i sin avhandling Sveriges första kvinnliga arkitekter och byggpionjärer med fokus på utbildning, yrkesverksamhet, social acceptans och biografi.

Bland pionjärarkitekterna återfinns bl.a. Agnes Magnell som antogs som specialelev vid KTH och Margit Hall som blev den första kvinnliga ordinarie elev som gick ut arkitektlinjen på Chalmers 1922.
Undersökningen avgränsas till i första hand byggnadsarkitekter och i andra hand till Sveriges första kvinnliga egnahemsritare, egnahemsbyggare, arkitekturentreprenörer och byggkvinnor. Bland de kvinnliga arkitekter vars liv och verk porträtteras i avhandlingen är Agnes Magnell, första kvinnan på KTH som antogs som specialelev på arkitektlinjen 1897; detta efter att hennes far skrivit till Kungl.

Maj:t för att hon skulle få tillstånd att bli ordinarie elev. En annan pionjärarkitekt som behandlas är Margit Hall som när hon gick ut arkitektlinjen på Chalmers gjorde det som Sveriges första kvinnliga ordinarie arkitektstudent. Även arkitekterna Karin Kumlien, Anna Branzell, Ingeborg Wærn Bugge, Brita Ribbing, Ingeborg Hammarskjöld-Reiz, Elisabeth Edstam-Sterner och Ingrid Wallberg presenteras tillsammans med andra.

Helena Werner tar i sin avhandling upp kvinnornas karriärer och karriärmöjligheter och framhäver de kvinnliga arkitekterna som skapande subjekt och individer i arkitekturhistorien. Hon lyfter även fram ett eller flera av arkitekternas projekt för mer ingående beskrivning i avsikt att betona dem som skapade verk och för en fördjupad intentionsförståelse av verken. Avhandlingsförfattaren strävar inte efter att försöka se några speciellt kvinnliga formdrag i byggnaderna men ämnar kommentera de kvinnliga arkitekternas byggnadstyper och formspråk. Hon redogör också för kvinnliga arkitektföreningar, nätverk och yrkets utveckling för kvinnor på senare år.

Förutom arkivmaterial såsom elevmatriklar m.m. baseras avhandlingen på samtida press, såsom arkitektur-, kvinno- och studenttidskrifter, där opinionsbildningen för och emot kvinnliga arkitekter och kvinnlig yrkesutövning skildrades i ord och bild. Men avhandlingen bygger även till stor del på de kvinnliga arkitekternas egna beskrivningar av utbildning och yrkessituation.

De flesta av de kvinnliga arkitekternas föräldrar var yrkesarbetande inom den konstnärliga eller tekniska sfären och inspirerade och uppmuntrade döttrarna att bli arkitekter. Upplevelsen av arkitektutbildningarna och arkitektyrket varierar individuellt. Polarisering, segregering och underordning fanns dock undermedvetet hos både män och kvinnor. Sammanfattningsvis framstår 1920-talets utbildningsklimat som det mest gynnsamma medan 1930- och 1940-talen uppvisade störst motstånd mot kvinnliga arkitekter. De kvinnliga arkitektstudenterna blev föremål för stereotypa framställningar i studenttidningarna såsom förförerskan, maskoten, ståljungfrun, modern, lyxstudentskan, synderskan, ängeln och flickebarnet.

Majoriteten att de kvinnliga arkitekterna i Helena Werners undersökning ritade bostäder, vårdinrättningar och skolor och mera sällan offentliga och monumentala byggnader. De byggnadstyper som kvinnorna valde eller hänvisades till värderades lågt både konstnärligt, tekniskt och ekonomiskt. De kvinnliga arkitekternas formspråk är en kombination av individualitet och de samtida trenderna. Det finns sålunda inget underlag för en estetiskt essentiell tolkning av deras formspråk.


Avhandlingens titel: Kvinnliga arkitekter. Om byggpionjärer och debatterna kring kvinnlig yrkesutövning I Sverige.
Disputationen äger rum fredagen den 3 november 2006 kl. 13.15
Opponent: Fil. dr Emilie Karlsmo
Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6
Närmare upplysningar kan fås av Helena Werner, tel. 031-701 50 77 (arb.), e-post helena.werner@arthist.gu.se

AV:
031-773 48 65

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?