Till sidans topp

Sidansvarig: Ulrika Lundin
Sidan uppdaterades: 2016-11-04 11:03

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Svenska folkets biståndsvilja och givande når rekordnivåer - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Svenska folkets biståndsvilja och givande når rekordnivåer

Nyhet: 2016-06-17

Hösten 2015, i en tid av säkerhetspolitisk oro och omfattande diskussioner om flyktingkrisen, ville allt färre svenskar minska det internationella biståndet. Samtidigt blir allt fler medlemmar i hjälporganisationer och skänker pengar. Mest positiva till bistånd är personer med högre utbildning, politiskt intresse och högt förtroende för samhällsinstitutioner. Det visar SOM-institutets undersökning av svenska folkets politiska attityder i boken Ekvilibrium.

SOM-institutet har via den årliga nationella SOM-undersökningen kartlagt biståndsopinionen sedan 1987. Under 1990-talets ekonomiska kris sjönk andelen biståndspositiva kraftigt och under några få år var det fler svenskar som ville minska biståndet till utvecklingsländer än som ville bibehålla eller öka det. Efter 1997 växte biståndsviljan, men sjönk på nytt i samband med den globala finanskrisen under åren 2008-2009. Sedan dess har biståndsviljan långsamt återhämtat sig, bortsett från en minskning i 2011 års mätning, och hösten 2015 ansåg 52 procent av svenskarna att det är en dålig idé att minska biståndet till andra länder.

Större andel skänker pengar regelbundet
Även andelen svenskar som skänker pengar till en hjälporganisation minst en gång i månaden har ökat stadigt sedan 1998, från 27 procent till 46 procent 2015. Trenden mot ökat givande har varit särskilt tydlig under de senaste två åren av global oro.

– År 2013 gav 37 procent pengar till en hjälporganisation minst en gång i månaden och bara två år senare är den andelen alltså 46 procent. En rimlig tolkning är att svenskarnas välvilja påverkats mycket av bland annat IS terrordåd i Europa och det komplicerade kriget i Syrien, säger Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och medförfattare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro.

Även svenskarnas engagemang i olika hjälporganisationer ökar långsamt men stabilt. Andelen personer som är medlemmar i humanitära hjälporganisationer har gått från 13 procent 2011 till 18 procent 2015.

Högutbildade och förtroendefulla är mer biståndspositiva
Forskning från andra länder har visat att personer som har högre kunskap om biståndet, som är mer nöjda med landets ekonomi, som är mer positiva till ekonomisk omfördelning och som har ett större förtroende för politiska institutioner, är mer positiva till ett större bistånd. Resultaten från SOM-undersökningen bekräftar att detta stämmer även för svenskarna, förutom då det gäller sambandet mellan bedömningar av ekonomin och biståndsviljan.

– Välutbildade och politiskt intresserade är generellt mer biståndsvänliga, liksom personer som är positivt inställda till omfördelning av gemensamma resurser på nationell nivå. Personer med högt förtroende för samhällsinstitutioner litar på att biståndet administreras på ett bra sätt och är därför mer biståndspositiva än personer med låg tillit till samhällsinstitutioner. Personer med god hushållsekonomi är också mer positiva till bistånd, säger Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap och medförfattare till kapitlet.

Läs kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro i sin helhet här
Läs övriga förhandspublicerade kapitel från Ekvilibrium
 

För mer information, kontakta
Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap och författare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro. Telefon: 031-7865197
E-post: ann-marie.ekengren@pol.gu.se

Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och författare till kapitlet Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro. Telefon: 031-786 46 66
E-post: henrik.oscarsson@pol.gu.se


Fakta
- Svenska folkets syn på bistånd i tider av oro av Ann-Marie Ekengren och Henrik Oscarsson är ett av 26 kapitel i den kommande forskarantalogin från SOM-institutet: Ekvilibrium (Red. Henrik Oscarsson, Jonas Ohlsson och Maria Solevid).
- Kapitlen i Ekvilibrium baseras på data från den senaste nationella SOM-undersökningen, som totalt besvarades av 8256 respondenter under hösten och vintern 2015/2016.
- Hela Ekvilibrium släpps digitalt den 28 juni och blir då fritt tillgänglig på SOM-institutets webb.



 

AV:
0317865529

Artikeln publicerades först på: som.gu.se

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2016-11-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?