Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

SOM-undersökningen 2018: Många skeptiska till automatiserat beslutsfattande i offentlig sektor - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

SOM-undersökningen 2018: Många skeptiska till automatiserat beslutsfattande i offentlig sektor

Nyhet: 2019-06-12

När den offentliga sektorn digitaliseras så automatiseras också beslutsfattande. Men många svenskar vet inte om att deras beslut om tillfällig föräldrapenning eller försörjningsstöd fattas av en dator istället för av en tjänsteman:

– De flesta svenskar ser på automatiserat beslutsfattande med en viss skepsis. Även om den allmänna uppfattningen är att besluten blir mer opartiska så tror man att samtidigt att besluten blir mindre tillförlitliga, säger Karin Hedström, professor i informatik.


Den offentliga sektorn genomgår just nu en omfattande digitalisering. Genom att automatisera beslutsfattande i ärenden som rör medborgarna hoppas man inte bara kunna öka effektiviteten och samtidigt minska de administrativa kostnaderna, utan också att besluten ska bli mer opartiska. Till exempel så har Trelleborgs kommun automatiserat beslut om försörjningsstöd, och Försäkringskassan beslut om tillfällig föräldrapenning. Men med det automatiserade beslutsfattandet försvinner också den möjlighet som tjänstemän och handläggare har att balansera kravet på likabehandling med en anpassning till varje individs unika situation.

– Forskningen hittills har inte vetat hur medborgarna ställer sig till detta; om de vet att många beslut nu fattas av datorer och hur detta påverkar förtroendet för den offentliga sektorn. Det är detta vi nu vill få kunskap om, säger Karin Hedström, en av de forskare vid Örebro universitet som fördjupar sig i frågan.

Få har kunskap om att vissa beslut fattas automatiskt
Forskargruppen har samverkat med den nationella SOM-undersökningen 2018 för att ställa en rad frågor om automatiserat beslutsfattande. Utifrån den första analysen av datamaterialet drar forskarna tre slutsatser:

– För det första är det tydligt hur låg kännedom folk har om att det här förekommer, säger Karin Hedström.

Bara en av fem svenskar (20 procent) svarar ja på frågan om de vet att en del beslut inom offentlig sektor fattas av datorer istället för av tjänstemän. Men det finns undantag: bland unga, politiskt intresserade, med utländskt medborgarskap, storstadsbor och de som själva arbetar i offentlig förvaltning är kunskapen högre (upp till 30 procent).

Mer opartiska men mindre tillförlitliga beslut?
– Sedan är det så att med okunskap om själva fenomenet så följer att man inte riktigt vet vad det innebär – det finns en viss skepsis, förklarar Karin Hedström.

Visserligen visar resultaten från studien att de flesta (69 procent) förväntar sig att besluten blir mer opartiska om de fattas automatiskt, men samtidigt tror en majoritet (60 procent) att besluten blir mindre tillförlitliga. Två av tre (67 procent) menar att beslut som fattas av datorer tar mindre hänsyn till individers situation. Och en majoritet (71 procent) ser en risk att hela systemet skapar mindre insyn i beslutsfattande.

Forskarnas tredje slutsats är att det finns ett tydligt samband mellan kunskap och uppfattning – de som har kännedom om automatiserat beslutsfattande är överlag också mer positivt inställda.

Skepsis leder till minskad legitimitet
Hur vi uppfattar frågan om automatiserat beslutsfattande kan komma att påverka hur vi ser på hela den offentliga sektorn.

– Om vi ser automatiserade beslut som något bra kan det öka förtroendet för den offentliga sektorn. Och tvärt om – om vi tror att det här är något dåligt så kan hela förtroendet för offentlig förvaltning minska. Vi skulle alltså kunna få en ökad effektivitet och produktivitet men det finns en risk att legitimiteten samtidigt minskar. Därför är det viktigt att följa den här frågan, anser Karin Hedström.

Fakta

• Medborgarna och automatiserat beslutsfattande av Thomas Denk, Karin Hedström och Fredrik Karlsson är ett kapitel i SOM-institutets kommande antologi Storm och stiltje. Författarna är verksamma vid Örebro universitet.

• Läs hela kapitlet Medborgarna och automatiserat beslutsfattande här (pdf).

• För mer information om kapitlet Medborgarna och automatiserat beslutsfattande, kontakta Karin Hedström, professor i informatik vid Örebro universitet. Telefon: 073-270 25 77, e-post: karin.hedstrom@oru.se

• Kapitlen i Storm och stiltje baseras på SOM-undersökningen 2018, som bygger på ett obundet slumpmässigt urval av boende i Sverige som är mellan 16 och 85 år gamla. 21 000 personer (bruttourval) fick ett av sex delvis olika formulär som de besvarade antingen postalt eller via webben. Svarsfrekvens (netto) är 53 procent. En fullständig metodredovisning finns på SOM-institutets hemsida (pdf).

• Hela antologin Storm och stiltje släpps digitalt 27 juni, och blir då fritt tillgängligt på SOM-institutets hemsida www.som.gu.se.

AV:
031-786 6134

Artikeln publicerades först på: som.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?