Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Sjögurka testas som vattenrenare vid odling av fisk - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sjögurka testas som vattenrenare vid odling av fisk

Nyhet: 2019-06-17

Sjögurka (Parastichopus tremulus). Foto, Ellen Schagerström.

Att odla fisk, skaldjur och andra marina arter bidrar till hållbara lösningar för matförsörjningen. En betydelsefull art inom vattenbruk är sjögurkan, som kan förbättra vattenkvaliteten i odlingar, något som nu för första gången testas i Sverige.

I vattenbruk av fisk och skaldjur är det viktigt att minimera odlingarnas negativa påverkan på miljön. Odling av makroalger (tång) används för att ta upp de lösta näringsämnen som fiskar och skaldjur släpper ut. Om man även samodlar med filtrerande djur, som musslor och ostron, tar de upp näring i form av små partiklar i vattnet. Men även sjögurkor kan bidra till en bättre vattenmiljö eftersom de är sedimentätande djur och äter mycket av det som faller till botten.

Fungerar som renhållningsarbetare

Genom att sjögurkor äter sand och gyttja tar de upp mycket av den organiska substansen som samlats på havsbotten.

I ett hållbart samodlingssystem för vattenbruk kan alltså alger och musslor ta hand om överflödiga näringsämnena i vattnet och sjögurkor ta till vara näringsämnen på havsbotten.

– Sjögurkor är intressanta att använda som en del i cirkulärt vattenbruk för bättre vattenkvalitet. De har redan använts länge i samodlingar med fisk, ostron och alger i Asien. Och nu vill vi undersöka om vi kan få det att fungera med samodling av svenska arter, säger Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap på Göteborgs universitet.

Fortplantat sig i fångenskap

Nu har forskarna i projektet även fått den röda signalgurkan att leka i fångenskap. Leken har resulterat i befruktade ägg, som har delat sig och börjat växa till nya små sjögurkor.

– Det var ett helt fantastiskt ögonblick när sjögurkorna sprutade ut ägg och spermier. Och nu kan vi se de små larverna växa, det är så spännande, säger Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet.

– Nu väntar vi bara på att larverna ska gå igenom sina tre utvecklingsstadier innan de faktiskt ser ut som små sjögurkor, säger Ellen Schagerström.

Värdefull art i Kina

I Kina är sjögurkan redan en värdefull art. En liten burk på cirka 250 gram betingar ett pris på närmare 3 000 kronor. Fiske på de vilda populationerna världen runt har gjort att många arter är starkt hotade och i vissa länder råder nu totalt fiskeförbud. Det finns därmed förutsättningar att odla sjögurka i Sverige och exportera till den asiatiska marknaden.

– Men vårt projekt fokuserar först och främst på att ta fram ett odlingsprotokoll för att förstärka befintliga vilda populationer i Sverige och utvärdera deras roll i cirkulära vattenbrukssystem, säger Ellen Schagerström.

Projektet om sjögurkor är ett tvärvetenskapligt EU-projekt inom Swedish Mariculture Research Center (SWEMARC) vid Göteborgs universitet.

Fakta Sjögurkor
Sjögurkor (Holothuroidea) tillhör tagghudingarna. De saknar ett fullständigt hudskelett men huden är utrustad med en kraftig muskulatur. Sjögurkorna utmärks dessutom av att de har regenerationsförmåga och alltså kan återbilda sina organ.

Kontakt:
Kristina Snuttan Sundell, professor i zoofysiologi, Göteborgs universitet, 031-786 36 71, mobil: 070-200 41 08, e-post: kristina.sundell@bioenv.gu.se
Ellen Schagerström, forskare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet, mobil: 073-629 18 12, e-post: ellen.schagerstrom@bioenv.gu.se

Foto:
Sjögurka (Parastichopus tremulus). Fotograf: Ellen Schagerström.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: science.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?