Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-09-27 09:57

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Pessimism och oro i 2010-talets sista SOM-undersökning - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Pessimism och oro i 2010-talets sista SOM-undersökning

Nyhet: 2020-06-25

Fler svenskar tyckte att Sverige var på väg åt fel håll, oron inför framtiden ökade och brottslighet klättrade på dagordningen. Få oroade sig för pandemier, arbetslöshet eller ekonomisk kris. Detta visar analyserna av 2010-talets sista SOM-undersökning, som nu presenteras i forskarantologin Regntunga skyar.

De vetenskapliga analyserna i bokens trettio kapitel är sprungna ur den nationella SOM-undersökningen 2019. Undersökningen genomfördes precis innan Coronapandemin spreds över världen och det än så länge väldigt turbulenta 2020-talet tog vid.

Framsida Regntunga skyar

Prognosen pekar åt fel håll
Enligt SOM-undersökningen anser 61 procent av svenskarna att utvecklingen i Sverige är på väg åt fel håll. Det är en högre andel än någonsin tidigare och en säkerställd ökning sedan 2018. Ytterligare pessimism syns i frågor om ekonomi, där en majoritet anser att såväl den svenska som den egna ekonomin försämrats under 2019.

Dessutom syns för andra året i rad ett ökande missnöje med demokratin i landet. Totalt sett är nu 71 procent nöjda och 29 procent missnöjda med den svenska demokratin, en fördelning som liknar 2015 års nivåer då det allmänna missnöjet i landet var stort. Personer som står klart åt höger i politiken, lågutbildade och landsbygdsbor är de grupper som är minst nöjda.

Ljusglimtar i undersökningen är att såväl svenskarnas allmänna tillit som vårt förtroende för regering, polis, sjukvård och forskning hållit sig på stabila och höga nivåer. Dessa nivåer testas nu under decenniets första år.

– Tittar vi på hantering av exempelvis tsunamikatastrofen eller finanskrisen kan vi tydligt se att regering och myndigheters arbete i kristid får direkt påverkan på opinionen, säger Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet och en av redaktörerna till Regntunga skyar.

Orosmoln på svenska skyar
Hand i hand med en ökad andel som upplever att landet är på väg åt fel håll, är även svenskarnas oro inför framtiden mer påtaglig än tidigare. År 2019 fick miljö- och klimatoron konkurrens av sociala och samhälleliga frågor med fokus på kriminalitet.

Oro för organiserad brottslighet toppar nu tillsammans med oro för försämringar i havsmiljön oroslistan, där 56 procent angett svarsalternativet ”mycket oroande”. Dessutom visar analyser av svenskarnas viktigaste samhällsproblem att kategorin ”Lag och ordning” stått för den enskilt kraftigaste ökningen under året.

Diagram över oro 2019
Som SOM-institutet rapporterat tidigare i år var under senhösten 2019 endast 22 procent mycket oroade för globala epidemier. De nya analyserna visar att kvinnor var betydligt mer oroade för detta än män.

Generellt uppvisar kvinnor större oro än män på samtliga områden förutom oro för ökat antal flyktingar, men könsskillnaderna är allra tydligast gällande globala epidemier. Här är andelen mycket oroade dubbelt så stor bland kvinnor som bland män, 29 respektive 14 procent.

– Intressant är att årets oroslista pekar på att vi som befolkning blivit något tagna på sängen av Coronapandemin. De tre orosmoln som kan sägas vara mest befogade i nuläget: globala epidemier, arbetslöshet och ekonomisk kris återfinns alla bland de fyra minst oroande områdena i undersökningen säger Ulrika Andersson.

Läs hela Regntunga skyar

Mer information
Regntunga skyar innehåller 30 kapitel analyser om det svenska samhället, skrivna av forskare från bland annat Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Lunds universitet och Högskolan i Borås.
• Huvuddelen av de resultat och analyser som presenteras i boken utgår från den nationella SOM-undersökningen 2019 – som avslutades strax innan årsskiftet.
• Den nationella SOM-undersökningen är en vetenskaplig enkätundersökning som har genomförts varje höst sedan 1986.
• 2019 års undersökning skickades ut till ett slumpmässigt urval av 21 000 personer mellan 16-85 boende i Sverige. Nettosvarsfrekvensen var 49%.
 

Kontaktpersoner:
Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation, forskare och bitr. föreståndare vid SOM-institutet. Redaktör för Regntunga skyar.
E-post: ulrika.andersson@som.gu.se, telefon: 031-786 4974

Daniel Jansson, forskningskommunikatör vid SOM-institutet
E-post: daniel.jansson@som.gu.se, telefon: 031-786 5529

AV:

Artikeln publicerades först på: som.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?