Till sidans topp

Sidansvarig: Ulrika Lundin
Sidan uppdaterades: 2018-11-13 10:46

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Okunskap om våldtäkt orsakar skuldbeläggning av utsatta - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Okunskap om våldtäkt orsakar skuldbeläggning av utsatta

Nyhet: 2018-11-05

Att människor skuldbelägger våldtäktsoffer beror på personliga faktorer hos dem som skuldbelägger, snarare än faktorer som hör till den specifika våldtäktssituationen. En ökad kunskap om våldtäkter skulle därmed kunna förändra synen på dessa brott, vilket i förlängningen kan leda till att fler vågar anmäla. Det visar en avhandling i psykologi från Göteborgs universitet.

– Det händer att den som blivit utsatt för en våldtäkt blir dåligt bemött av personer som ifrågasätter det hen varit med. Det kan handla om att de misstror berättelsen, förminskar förövarens ansvar eller lägger ansvar eller skuld för brottet på den som utsatts. Detta är en vanlig anledning till att våldtäkter inte polisanmäls, säger Kerstin Adolfsson som skrivit avhandlingen.

Bild på Kerstin AdolfssonTidigare forskning har undersökt varför människor skuldbelägger offer i samband med våldtäkter. Men ingen har undersökt vad som är viktigast – faktorer som har att göra med själva våldtäkten eller personliga faktorer hos den som skuldbelägger.

Kerstin Adolfssons avhandling visar att de personliga faktorerna är viktigast. Till exempel skuldbelägger de som tror på så kallade våldtäktsmyter mer än de som inte tror på dessa. Med myter menas i detta sammanhang förutfattade meningar som att bara vissa typer av människor våldtar, att de flesta anklagelserna är falska eller att en berusad förövare har mindre ansvar för sina handlingar än en nykter.

Andra betydande orsaker till skuldbeläggande är hur personer uppfattar samtycke och att de känner låg sympati för de utsatta. Hennes studier bekräftar också tidigare forskning som visat att personer som utsatts för gruppvåldtäkt skuldbeläggs mer än de som utsätts av en ensam förövare.

– Däremot var situationsfaktorer som offrets ålder eller förekomsten av våld mindre viktiga, säger Kerstin Adolfsson.

Resultaten har hon fått fram genom experiment där sammanlagt drygt 3 800 personer svarat på frågor kring en fiktiv våldtäktssituation.

– Där såg vi också att personer med hög tro på myter om våldtäkter trodde att det var vanligare med falska anmälningar.

I en kompletterande studie har hon också ställt frågor till poliser, åklagare och sjukvårdspersonal som möter våldtäktsutsatta.

– Det fanns en medvetenhet i dessa yrkesgrupper att gängse rutiner kan uppfattas som skuldbeläggande av utsatta, men de sa sig inte ha resurser eller kunskap nog att ändra rutinerna. Det positiva är att alla yrkesgrupper ville få mer kunskap och bli mer medvetna om hur de bättre kan bemöta våldtäktsutsatta, säger Kerstin Adolfsson.

Hon ser också möjligheter till förändring eftersom orsakerna till skuldbeläggande främst ligger i personliga faktorer och inte i faktorer kopplade till brottssituationen.

– Förutfattade meningar går att förändra. Myter hänger ihop med en snäv syn på våldtäkt som kan vidgas genom kunskap. Faktorer som hör till själva våldtäkten går ju däremot inte att ändra i efterhand, säger Kerstin Adolfsson.

Kontakt
Kerstin Adolfsson, kerstin.adolfsson@psy.gu.se, telefon: 073–775 37 40

Avhandlingens titel: Blaming Victims of Rape: Studies on rape myths and beliefs about rape
Mer om avhandlingen på: http://hdl.handle.net/2077/57769

AV:

Sidansvarig: Ulrika Lundin|Sidan uppdaterades: 2018-11-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?