Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-09-27 09:57

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Ny bok om att utveckla utbildningspraktiken - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny bok om att utveckla utbildningspraktiken

Nyhet: 2019-08-22

Hallå där Karin Rönnerman, professor i pedagogik vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik och som ihop med kollegorna Ingrid Henning Loeb och Lill Langelotz är redaktör för den nyutkomna boken Att utveckla utbildningspraktiker.

Vilka faktorer är det som idag möjliggör eller begränsar pedagogisk utveckling i skolan?
– En omöjlig fråga att besvara här. Men utifrån de studier som boken bygger på framkommer att förändring i en praktik inte räcker eftersom praktiker hänger samman och påverkar varandra. I boken nämner vi att i skolan finns ett sammanhang av distinkta praktiker som ledning, lärares kompetensutveckling, undervisning, elevers lärande, forskning och utvärdering. Dessa praktiker påverkar och påverkas av varandra och finns alltid närvarande. Ett exempel kan vara att elevers prestationer inte blir bättre om man enbart ändrar metod i undervisningen. Det krävs också att lärarna får kompetensutveckling i detta samt att ledningen tillskjuter medel för lärarnas möjlighet att delta i kompetensutvecklingen liksom att aktuell forskning diskuteras mellan lärarna utifrån vad som görs i klassrummet.

Boken sägs förklara vad som är möjligt och rimligt att göra i en given situation, i ett givet klassrum. Kan du förklara hur?
– Teorin om praktikarkitekturer ger förståelse för hur arrangemang villkorar vad som är möjligt att ske i en praktik. Dessa villkor beskrivs om kulturella-diskursiva, materiella-ekonomiska och sociala-politiska arrangemang som möjliggör och begränsar vad som sker i praktiken och på så sätt håller den på plats. Ytterligare ett exempel får illustrera. Om lärarna tillsammans önskar ändra undervisningen i ett visst ämne och läser aktuell forskning och diskuterar denna och möjliga metoder använder de ett visst språk för detta. Detta sägande är inte isolerat utan utgörs av de diskurser som är rådande vid en viss tidpunkt. Om nu lärarna önskar fördjupa sig och söka en kurs och samtidigt ansöker om tid för att gå kursen kan ledningen möjliggöra eller begränsa ett sådant deltagande genom det beslut som tas. I vissa sammanhang, som exempelvis statliga satsningar blir även de sociala-politiska arrangemangen tydliga. I matematiklyftet deltog merparten av skolans matematiklärare. Diskursen var stark och ledningen tillsköt de resurser som krävdes och ändrade organisationen så att matematiklärarna kunde delta i kollegiala samtal, se en kommande avhandling av Veronica Sülau.

I boken utgår samtliga texter från teorin om praktikarkitekturer. Vad innebär den teorin, och varför är den användbar här?
– Ett syfte med boken är att presentera den forskning författarna är engagerade i genom internationella nätverk. Ett av dessa, Pedagogy, Education Praxis (PEP) har funnits sedan 2005 inom vilket teorin om praktikarkitekturer har utvecklats. Teorin innebär i korthet att det är praktiker som studeras och inte individen. Den givna frågan är då Vad händer här? Detta innebär att egenskaper hos individerna inte är i fokus utan i stället vad som sker i form av sägande, görande och relaterande på en given plats i ett givet sammanhang. Den aktuella praktiken har alltid ett mål, en historia om vad som tidigare skett och en riktning mot något som ska uppnås, till exempel utveckling av kvaliteten. Vi har funnnit teorin användbar på flera sätt. Dels genom att den inte fokuserar individerna och det kognitiva utan studerar vad som sker och utifrån detta kritiskt betraktar de arrangemang som villkorar praktiken. Därigenom kan studierna visa vad som behöver förändras för att målet ska uppnås. Dels har vi funnit att teorin är en användbar väg i samverkan med lärare och skolor. Genom att använda teorin får lärare syn på vad som sägs, görs och relateras i praktiken samt de arrangemang som villkorar den vilket leder till att sakfrågor kan diskuteras och inte personfrågor.

Hur är det tänkt att boken ska användas?
– Vi hoppas att boken ska användas i universitetens utbildningar och framför allt i samband med examensarbetet, där boken kan inspirera till nya studier. Boken är också en självklar del i skolans kompetensutveckling och kvalitetsarbete där praktiknära forskning idag har en given plats.

För mer information, kontakta Karin Rönnerman, epost: karin.ronnerman@ped.gu.se, tel: 0703-130150

AV:

Artikeln publicerades först på: uf.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?