Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Nämndemäns politiska tillhörighet påverkar domar - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nämndemäns politiska tillhörighet påverkar domar

Nyhet: 2015-05-13

Det svenska nämndemannasystemet brister i opartiskhet eftersom nämndemännens politiska tillhörighet påverkar domstolsbeslut, visar en ny studie från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Fällande domar mot åtalade med distinkt arabiskt-klingande namn ökar markant när de tilldelats en sverigedemokratisk nämndeman, medan fällande domar där en kvinna är offret ökar om en av nämndemännen är vänsterpartist.

Hittills har få studier gjorts på jurybeslut i verkliga domar och de som finns tar sin utgångspunkt i amerikanskt rättssystem. Den här studien använder nyinsamlat material från 950 verkliga fall prövade vid Göteborgs tingsrätt mellan åren 2009-2012 med slumpmässigt tilldelade nämndemän.

– Integriteten i alla rättssystem vilar på löftet om en rättvis rättegång där domen avgörs av bevisningens kvalitet och inte av juryns egenskaper, såsom etnicitet, ålder, kön eller politisk tillhörighet. Men vår studie visar att sådan särbehandling förekommer i nämndemannasystemet, åtminstone vad gäller politisk tillhörighet, säger Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi.

Studien visar att sannolikheten för en fällande dom ökar med 17 procentenheter för åtalade med distinkt arabiskt-klingande namn om det ingår en sverigedemokratisk nämndeman i juryn. Om det istället ingår en vänsterpartist i nämndemannatrion ökar de fällande domarna med 14 procentenheter då offret är en kvinna.

Forskarna försöker också förstå varför förekomsten av nämndemän från dessa partier påverkar utfallen. Är det för att deras röst blir direkt avgörande i fallet? Eller påverkar de röstningsbeteendet hos sina nämndemannakollegor på ett sätt som inverkar på domens utgång?

– Vårt resultat tyder på att det främst är den enskilda nämndemannens faktiska röst som påverkar utslaget. Men vi ser också starka belägg för så kallade "peer effects", det vill säga att nämndemän från Sverigedemokraterna respektive Vänsterpartiet påverkar röstningsbeteendet hos nämndemän från andra partier, säger Randi Hjalmarsson.

Mer information:
Länk till forskningsrapporten "Politics in the Courtroom: Political Ideology and Jury Decision Making" av Shamena Anwar, Patrick Bayer och Randi Hjalmarsson: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38863

 

AV:
031-786 1349

Artikeln publicerades först på: economics.handels.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?