Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Mötesspråket en utmaning när förvaltning möter internationalisering - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mötesspråket en utmaning när förvaltning möter internationalisering

Nyhet: 2019-04-24

Det finns en spänning mellan den högre utbildningens internationaliseringsuppdrag och den svenska förvaltningstraditionen. Det visar en ny studie där universitetens språkpolicyer jämförts.

– Universiteten förväntas locka till sig internationella studenter och medarbetare, men samtidigt krävs goda kunskaper i svenska för att kunna delta på alla nivåer i verksamheten, säger Susanna Karlsson vid Göteborgs universitet.

Syftet med studien är att undersöka hur språkpolitiska dokument är formulerade inom högre utbildning i Sverige. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, har tillsammans med Tom S. Karlsson, lektor vid Förvaltningshögskolan, undersökt 21 språkpolitiska dokument. De fann att formaliseringen av vilka språk som ska talas i beslutsfattande möten skiljer sig åt mellan lärosätena.

– Vi kunde identifiera att språkpolicydokumenten var överensstämmande gällande texter som har med beslutsfattande möten att göra, som protokoll och underlag; de ska vara på svenska. Så fungerar det allmänt i den svenska förvaltningstraditionen, och det är i linje med språklagen. Men vad gäller det talade mötesspråket var dokumenten inte lika överensstämmande. Vissa lärosäten menar att beslutsfattande möten får hållas på engelska, andra att svenska är det enda tänkbara språket. Det sätter gränser för vem som kan delta och vem som utesluts, säger Susanna Karlsson.

Krock mellan styrprinciper

I Sverige ska all myndighetsutövning, även den som äger rum inom högre utbildning, ske på svenska. Samtidigt har universitet och högskolor ett internationaliseringsuppdrag och förväntas locka till sig forskare och medarbetare utanför Sverige.

– Här blir det en krock mellan två styrprinciper eller logiker. Å ena sidan ska verksamhetens språk vara svenska, å andra sidan ska vi rekrytera personal internationellt. Inom forskning och utbildning har man på nationell nivå löst svårigheten genom att besluta att undervisning och forskning får bedrivas på andra språk än svenska, till exempel engelska men även andra språk, trots att de flesta högskolorna är myndigheter. Och information måste självklart nå alla medarbetare på ett språk de förstår. Men när det kommer till den administrativa delen, där de beslutande organen finns, är situationen en annan: där ska språket vara svenska, säger Susanna Karlsson.

Sämre karriärutveckling

Det är i mötet mellan den svenska enspråkiga förvaltningstraditionen och den flerspråkiga internationaliserade kontexten som möjliga slitningar kan uppstå på lärosätena. Internationellt rekryterade lärare, forskare och doktorander kan få svårare i sin karriärsutveckling om de inte kan delta fullt ut i alla delar av verksamheten.

– En möjlig följd eller konsekvens av det vi kan se är att det skulle kunna finnas personer som kunde vara utmärkta prefekter, dekaner eller nämndledamöter och därigenom bidra till förvaltnings- och verksamhetsutvecklingen men som möjligen hindras på grund av skrivningarna i språkpolicyerna. Om man rekryterar internationellt men inte kan erbjuda samma meriteringsmöjligheter som för nationellt rekryterade riskerar svenska lärosäten att bli mindre attraktiva eftersom karriärmöjligheterna blir begränsade, säger Karlsson.

Språkutbildning en lösning

En lösning på problemet är språkutbildning för internationellt rekryterade. Även om det finns språkutbildning behöver universiteten och högskolorna göra dessa studier tillgängliga och mer attraktiva för personalen, säger Karlsson.

En annan möjlighet, som det öppnades för i delbetänkandet till Internationaliseringsutredningen, vore att låta universiteten vara undantagna från språklagens och förvaltningstraditionens krav på svenska i myndighetsutövning. Till slutbetänkandet var den möjligheten emellertid nästan helt borta.

 

Mer information

Läs delbetänkandet och slutbetänkandet. 

Studien Language policy as ‘frozen’ ideology: exploring the administrative function in Swedish higher education har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Current Issues in Language Planning, och ingår som en fördjupning i en större översiktsstudie

Kontakt

Susanna Karlsson, tel: 031-786 3051, e-post: susanna.karlsson@svenska.gu.se
Tom S. Karlsson, tel: 031-786 5635, e-post: tom.karlsson@spa.gu.se

 

AV: Jessica Oscarsson

Artikeln publicerades först på: svenska.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?