Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-09-27 09:57

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Många utlandssvenska ungdomar ser inte svenskan som sitt starkaste språk - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Många utlandssvenska ungdomar ser inte svenskan som sitt starkaste språk

Nyhet: 2014-05-08

Svenskan behöver inte vara det starkaste eller det mest använda språket för flerspråkiga utlandssvenska ungdomar. Snarare är det språk som de får sin undervisning på i skolan det språk som ungdomarna uppfattar som sitt starkaste och mest använda. Det visar en licentiatuppsats i ämnet humaniora med inriktning mot utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.

I dagens globaliserade samhälle ökar den internationella migrationen och allt fler barn och ungdomar blir flerspråkiga. Den svenska forskningen har tidigare främst behandlat flerspråkigheten hos barn och ungdomar som invandrat till Sverige, medan Marie Rydenvald i sin licentiatuppsats undersöker utlandssvenska ungdomars flerspråkighet och mångkulturella livsituation.

Uppsatsen bygger på en enkätundersökning med 126 gymnasieungdomar i åldrarna 15–19 år som har svenska som ett förstaspråk. Ungdomarna bor på 13 orter i 7 olika länder i mellersta och södra Europa. De går antingen i nationella eller internationella skolor och de deltar alla i någon form av svenskundervisning.

– Resultaten visar tydligt att ungdomarna gör olika saker på olika språk, säger Marie Rydenvald. De använder sina språk i olika sociala sammanhang, med olika människor, om olika ämnen och för skilda syften, vilket gör deras flerspråkighet dynamisk. Generellt sett dominerar föräldrarnas förstaspråk i hemmet, medan umgänget med vänner sker på olika språk. Ungdomarna uppger att de oftast anpassar sina språk efter den de kommunicerar med, både i verkliga livet och över internet.

I skolan dominerar undervisningsspråket, och detta tenderar också att bli det dominerande språket i ungdomarnas liv. Majoriteten menar att de har lättast att läsa och skriva på undervisningsspråket, att det är det språk de använder mest i sin vardag och att det är deras starkaste språk. Å andra sidan visar resultaten att det inte givet är det språk de helst använder om de kan välja, eller det språk de identifierar sig med.

– Bilden av att ungdomarna förefaller ha en flerspråkig baslinje fascinerar mig, säger Marie Rydenvald. De rör sig mellan sina olika språk, och det är inte självklart att det språk de anser vara sitt starkaste är samma som de använder mest, helst eller identifierar sig med.

För majoriteten av ungdomarna har inte svenskan någon dominerande roll i deras liv utan framstår mer som ett språk bland deras andra språk. Det till trots är svenskan ett levande språk för samtliga ungdomar. Uppsatsen visar att de gärna använder svenskan och att svenskan är en tydlig del av deras identitet. Att svenskan används i hemmet och att ungdomarna deltar i någon form av undervisning i svenska är de viktigaste orsakerna till att det förblir ett levande språk för dem.

– Kanske måste vi omvärdera föreställningen om modersmålet som det i särklass viktigaste språket i individens liv, som också tenderar att tillskriva individen en etnisk tillhörighet, säger Marie Rydenvald.

Mer information: Marie Rydenvald, telefon: 031–786 2680, e-post: marie.rydenvald@svenska.gu.se
Licentiatuppsatsens titel: “eftersom jag har två språk.“ Språkbruk bland svensktalande ungdomar i Europa.
Tid och plats för licentiatseminarium: måndag den 12 maj kl. 13–15, Sal k332, Lennart Torstenssonsgatan, Göteborg
Digital publicering: http://hdl.handle.net/2077/35684

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?