Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Livslängd efter bypassoperation kopplad till civilstånd och klass - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Livslängd efter bypassoperation kopplad till civilstånd och klass

Nyhet: 2019-04-23

Civilstånd, utbildning och inkomst är faktorer som visat sig ha tydlig koppling till livslängd efter en bypassoperation. En nyopererad 60-åring med äkta hälft eller sambo, hög utbildning och inkomst lever i medianfallet fem år längre än motsvarande person som bor utan partner och har lägre utbildning och inkomst.

– Vår studie visar att du löper betydligt större risk att dö i förtid efter bypassoperation om du lever ensam, har låg inkomst eller är lågutbildad. Det är första gången man kan se att de sociala förutsättningarna har så stark koppling till den förväntade livslängden efter operationen, säger Susanne Nielsen, operationssjuksköterska och forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Studien, publicerad i Journal of the American Heart Association och med Hjärt-Lungfonden som finansiär, bygger på uppgifter om 112.000 kvinnor och män som genomgick bypassoperation i Sverige 1992–2015. Data hämtades från hjärtkirurgiregistret, som är en del av kvalitetsregistret Swedeheart, samt från Dödsorsaksregistret, Patientregistret och databasen LISA.

Viktigt följa rekommendationer

Forskningen visar att faktorerna civilstånd, inkomst och utbildning både tillsammans och var för sig kan kopplas till livslängden efter kranskärlsoperation, så kallad koronar bypass. Skillnaden gäller oberoende av kön och ålder.

Susanne Nielsen, som ingår i professor Anders Jeppssons forskargrupp, betonar vikten av att alla efter en kranskärlsoperation, oavsett sociala faktorer, följer de rekommendationer man får gällande kost, motion och rökstopp, och att man tar de mediciner som förskrivs.

– Sedan är det oerhört viktigt att man som patient inte tvekar att tala med dem man möter inom hälso- och sjukvården om man har bekymmer med ekonomin eller upplever annan ohälsa som gör att man tvekar att äta rekommenderade läkemedel, eller inte har möjlighet att följa andra viktiga rekommendationer som exempelvis rökstopp, menar Susanne Nielsen.

Svårt ta till sig allt

Vårdpersonal behöver också fråga patienterna hur de har det socialt och om de behöver något extra stöd, menar hon. Att genomgå kranskärlsoperation är för många en stor händelse vilket kan göra det svårare att ta till sig allt som förmedlas.

– Som patient får man mycket information och det är inte konstigt att det är svårt att ta till sig allt. Det är ju mycket viktigt att patienterna inte tvekar att fråga om man inte förstår de råd som man får av hälso- och sjukvårdspersonalen som man möter, konstaterar Susanne Nielsen.

Titel: Social Factors, Sex, and Mortality Risk After Coronary Artery Bypass Grafting: A Population‐Based Cohort Study

Kontakt: Susanne Nielsen

Bilder: Genrebild (foto: Mattonstock) och porträttbild på Susanne Nielsen (foto: Laila Östlund)

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?