Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Livslång ohälsa efter exponering för kemiska vapen - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Livslång ohälsa efter exponering för kemiska vapen

Nyhet: 2019-06-25

Personer som exponerats för kemiska stridsmedel får ofta kroniska skador på exempelvis lungor, hud och ögon, men de drabbas också av depression, ångest och självmordstankar. Det framgår av forskning på överlevare från gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988.

– Resultatet visar att exponering för kemiska stridsmedel, framför allt senapsgas, leder till livslång fysisk och psykisk ohälsa, konstaterar Faraidoun Moradi, doktorand inom arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, legitimerad apotekare, ST-läkare inom allmänmedicin samt försteförfattare till den aktuella artikeln i tidskriften Plos One.

Senapsgas och andra kemiska vapen är fortfarande ett hot mot människors säkerhet, och det finns i dag tiotusentals patienter, främst i Mellanöstern, som lider av långvariga skador efter exponering för kemiska stridsmedel.

Under andra halvan av 1980-talet användes senapsgas i stor omfattning i Irak. Den mest kända och värsta gasattacken var mot staden Halabja, där omkring 5 000 människor dog och 10 000-tals skadades.

Kropp och själ tar stryk

Till grund för den kvalitativa studie som nu publiceras finns djupintervjuer med 16 patienter i Halabja, 34 till 67 år gamla, som diagnostiserats med kroniska lungkomplikationer. Gruppen som utfört studien har bestått av forskare inom medicin, psykologi och antropologi vid Göteborg universitet och Martin Luther Universität i Halle-Wittenberg, Tyskland.

Offren upplever kraftiga försämringar av både fysisk och psykisk hälsa. Det handlar om andningsproblem, sömnstörningar, trötthet och problem med ögonen, men också depressiva symtom, ångest, självmordstankar och posttraumatiskt stressyndrom.

Forskarna pratar om ”kontamineringsångest”, en kraftfull reaktion på vad personerna utsatts för, som begränsat familjeliv, sociala relationer och arbetsförmåga. Arbetslöshet och förlust av socialt kapital har i sin tur lett till social isolering.

– Vår slutsats är att ett holistisk omhändertagande av de drabbade, och framför allt tidig upptäckt av somatisk och psykisk ohälsa, kan minimera försämring av hälsan, menar Faraidoun Moradi.

Viktigt även i svensk vård

Han lyfter också det faktum att hundratals kurdiska och syriska offer för senapsgas migrerat till Sverige, och kan behöva vård och uppföljning inom svensk primärvård.

– Studier av stridsgasexponerade patienter i Sverige och deras symptom, upplevelser och vårdbehov saknas. Vi behöver mer kunskap inom detta område för att kunna förbättra bemötande och den kliniska behandlingen och vara beredda på att hantera incidenter i framtiden, avslutar Faraidoun Moradi.

Titel: Health perspectives among Halabja’s civilian survivors of sulfur mustard exposure with respiratory symptoms – a qualitative study

Kontakt: Faraidoun Moradi

Bilder: Genrebild (foto: Mattostock) och porträttbild på Faraidoun Moradi (foto: Siri Sjölin)

AV:

Artikeln publicerades först på: sahlgrenska.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?