Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-09-27 09:57

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Koronomin tar över världen - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Koronomin tar över världen

Nyhet: 2020-04-03

– Ett så snabbt och världsomspännande skede som det som pågår just nu kan varken liknas vid klassisk lågkonjunktur eller vid en krigssituation. Istället handlar det om ett helt nytt fenomen – om koronomi.
Det förklarar Martin Henning, professor i ekonomisk geografi vid Göteborgs universitet.

För att förstå det speciella med koronomin måste man sätta sig in i vilken typ av ekonomi vi vant oss vid under cirka 20 år, förklarar Martin Henning.

– Att världen blivit globaliserad innebär bland annat att vi litar på en oerhört komplex och världsomfattande logistik. Produktionskedjor med stora lager är omodernt, istället kommer komponenter in till företagen i kanske 20-minutersintervaller. Delarna är specialtillverkade i en mängd olika länder vilket gör det svårt att säga var exempelvis en bil egentligen är gjord.

Företagens investeringar i andra delar av världen ökar stadigt. Det har lett till att cirka en tredjedel av handeln mellan länder numera sker inom olika företag istället för mellan bolag. Också ägarförhållandena är komplexa.

– Till detta kommer en hyfsat stabil global finanssektor, undantaget just finanskrisen, ökad rörlighet hos arbetskraften, som i allt högre grad består av anställda inom service, minskade handelshinder och snabba informationsflöden. Tre block – USA, EU och Kina – tävlar om att ta täten inom världsekonomin.

Ändrade förutsättningar

Sedan några månader tillbaka gäller dock inte längre den här beskrivningen. Coronaviruset covid-19 har ändrat på förutsättningarna för världens ekonomi.

– Nyckelordet är rörlighet, förklarar Martin Henning. Plötsligt får man inte resa utomlands, egentligen inte inrikes heller, och helst ska man bara ses i små grupper. Självklart drabbas resenäringen men också alla möjliga branscher som hänger samman med resande, som hotell, restauranger, evenemang av olika slag samt affärer och butiker. Också affärsresor och jobbpendling går ner, liksom vissa godstransporter. Köer bildas, varor och tjänster försenas, produktionen läggs på framtiden. Krisen slår hårt mot personalintensiva branscher där lönerna dessutom ofta är låga. I första hand drabbas de som redan är sårbara och därmed ökar de sociala klyftor som redan finns.

Många liknar den nuvarande situationen vid ett krigsutbrott.

– Men den jämförelsen haltar: vid krig ställer ett land om till krigsproduktion, nu ställer man om till – ingenting alls.

Minskade möjligheter till möten får också andra, mer svårdefinierade, konsekvenser, påpekar Martin Henning.

– Det är när man träffas och kanske hamnar i en oväntad diskussion, som nya idéer uppstår. Visst kan man ses via Skype eller Zoom men det blir inte samma spontana tankeutbyte som när man tar en öl tillsammans. Hur mycket impulsivt, oplanerat förnyelsearbete som inte blir av går förstås inte att mäta. Men att människor inte kan träffas får både sociala, kreativa och ekonomiska konsekvenser.
Att allvarliga händelser kan skaka om världsekonomin är förstås ingenting politiker eller företagsledare är omedvetna om. Men att både USA, EU och Kina samtidigt drabbas av en svår kris har det helt enkelt inte funnits någon beredskap för.

– Ingen vet ju heller hur längre koronomin kommer att vara, förklarar Martin Henning. Om någon månad kanske det mesta återgår till det normala, eller också kommer epidemin att slå till igen till hösten. Och oförutsägbarhet är det värsta investerare vet. Många förväntar sig att staten ska gå in och stötta företagen och därmed rädda jobben. Men statens kassa går inte att matcha med de summor som näringslivet omsätter; exempelvis Volvo lastvagnar och SAS drar in miljarder varje månad, hur ska staten kunna ersätta det? Att politikerna famlar och inte vet vad de ska göra är alltså är inte så konstigt. Det finns helt enkelt inga självklara svar på hur situationen bör hanteras, eftersom den inte liknar något vi tidigare varit med om.

På sikt konstruktivt

Det positiva är dock att alla kriser innehåller en förändringskomponent som kan vara konstruktiv på sikt, menar Martin Henning.

– Regeringarna världen över borde på alla möjliga sätt stötta de nya affärsmodeller och olika kreativa initiativ som börjar dyka upp här och där: Restauranger erbjuder take-away, frisörer klipper kunder på udda tider, monteringar på olika fabriker sker på behörigt avstånd från andra. Alla lösningar är kanske inte optimala men håller i varje fall verksamheten igång, i väntan på bättre tider.

För mer normala tider kommer, påpekar Martin Henning.

– Många undrar om den globala ekonomin helt enkelt spelat ut sin roll och om inte det bästa vore att återgå till nationella system, som det var förr. Men det vore katastrofalt, menar jag. Den globala handeln har ju ökat välståndet för de flesta människor i världen på ett alldeles häpnadsväckande sätt. Livet har blivit bättre, enklare och roligare. En integrerad värld är så väldigt mycket mer fördelaktig än ett mer provinsiellt sätt att leva. Kanske kan koronomin istället få oss att inse vikten av globalt samarbete, så att vi är bättre förberedda och kan agera gemensamt nästa gång en allvarlig kris slår till.

Missa inte filmen om koronomi. Se den här. Foto: Johan Wingborg

Fakta
Koronomin, alltså den påverkan coronaviruspandemin har på ekonomin, har följande konsekvenser, enligt Martin Henning:
- Minskar resandet
- Minskar efterfrågan på tjänster
- Minskad efterfrågan på varor
- Försvårar för företagens förnyelsearbete
- Skapar finansiell oro
- Skapar svårigheter i de globala leverantörskedjorna
- Skapar tryck på de offentliga finanserna; både sjukvårdskostnader, stöd till företag och kompensation till individer
- Vissa delar av arbetskraften drabbas hårt, som timanställda, personer inom turism- och besöksnäringen
- Märkliga konsumtionsmönster, till exempel onödig ”bunkring”

AV:
031-7861081

Artikeln publicerades först på: medarbetarportalen.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-09-27
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?