Till sidans topp

Sidansvarig: Webbredaktionen
Sidan uppdaterades: 2019-01-21 15:24

Tipsa en vän
Utskriftsversion

Konflikter mellan shia- och sunnimuslimer kräver många liv - Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Konflikter mellan shia- och sunnimuslimer kräver många liv

Nyhet: 2019-04-25

Våldsamma konflikter mellan shia- och sunnimuslimer är inte särskilt vanliga, men de som finns är några av världens mest dödliga. Det visar nya uppgifter ur en speciell konfliktdatabas.

En tvärvetenskaplig grupp med forskare från Göteborgs universitet, Uppsala universitet och ETH Zürich har använt sig av konfliktdatabasen Uppsala Conflict Data Program (UCDP) vid Uppsala universitet för att få fram de nya resultaten.

– Det är en databas som listar hela världens konflikter, alla konflikter med fler än 25 döda registreras. Det kan vara konflikter mellan stater, mellan grupperingar eller annat, säger Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Några av de dödligaste konflikterna

porträtt göran larssonForskargruppen har analyserat åren 1989–2017 och kodat materialet så att alla konflikter som innehåller sunni- och shiamuslimska relationer finns med.

– Om man tittar på världens alla konflikter är det inte speciellt vanligt att det förekommer konflikter mellan shia- och sunnimuslimer. Men fokuseras antalet döda är det tydligt att några av de dödligaste konflikterna i världen är just mellan de två grupperna.

Konflikterna i Syrien och Irak påverkar

Antalet döda i konflikter mellan shia- och sunnimuslimer ökade markant från 1989 fram tills för ett par år sedan, då det planade ut. Ökningen beror främst på konflikterna i Syrien och Irak, men också på våldet i Jemen, Pakistan och Libanon.

Den vetenskapliga artikel som forskargruppen publicerat i tidskriften Civil Wars om resultaten ur konfliktdatabasen ger inga förklaringar till varför konflikterna mellan olika muslimska grupper pågår, men Göran Larsson menar att det finns en retorik hos vissa sunnimuslimer om att shiamuslimer inte är riktiga muslimer.

– Den här studien är första gången man försöker bryta ut konflikter mellan sunni- och shiamuslimer och tittar på antalet döda. Det som är förvånande är magnituden av antalet döda, det är väldigt stort. Det visar att det finns en sprängkraft i den här typen av retorik.

Andra faktorer drivande

Författarna understryker att identitetssplittringen mellan sunni- och shiamuslimer endast är en dimension i de här konflikterna och att den inte nödvändigtvis behöver vara en drivande faktor: i de allra flesta fall är den inte det.

Konflikterna innehåller en rad andra identitetsmarkörer kopplade till bland annat etnicitet, samhällsklass och stamtillhörighet samt politiska, ekonomiska och sociala dimensioner som är minst lika viktiga för att förstå konflikternas ursprung och utveckling.

Stort behov av dialog

Forskargruppen har redan en ny artikel på gång, som visar att samtidigt som det går att se att konflikterna mellan shia- och sunnimuslimer är bland de mest dödliga i världen, så pågår få dialogförsök mellan de två grupperna.

– I de dialogförsök som finns mellan muslimska grupper pratar man inte om skillnaderna mellan sunni och shia, trots att man kan se att behovet är väldigt stort med tanke på hur ofta det leder till dödligt våld. Hur kommer det sig att vi inte talar om elefanten i rummet? säger Göran Larsson.

 

Artikeln har titeln Is Shia-Sunni Violence on the Rise? Exploring New Data on Intra-Muslim Organised Violence 1989-2017 och är publicerad i tidskriften Civil Wars. Dne är skriven av en tvärvetenskaplig forskargrupp som har använt sig av olika metoder och material: Daniel Finnbogason, doktorand vid Center for Security Studies, ETH Zürich; Göran Larsson, professor i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet och Isak Svensson, professor vid institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

Kontakt:
Göran Larsson, telefon: 031-786 5315, e-post: goran.larsson@lir.gu.se

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: Webbredaktionen|Sidan uppdaterades: 2019-01-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?